Landskapsförvaltning
Kursen behandlar förvaltning av utemiljöer. I kursen knyts teoretiska kunskaper samman med praktiska erfarenheter.
Vid föreläsningar, övningar och litteraturstudier läggs en grund för mer tillämpade uppgifter.
Genom teorier, fältstudier och exkursioner byggs en referensbild av förvaltningsproblematiken kring utemiljöer och lösningar på denna. Även kunskapsutveckling i vegetationskännedom och växtanvändning ingår i byggandet av denna referensbild.
Samtliga erfarenheter ligger till grund för ett projektarbete som utgör en viktig stomme i kursen och som syftar till att ge studenten ett helhetsgrepp på förvaltning av offentliga miljöer.
Det kan förekomma obligatoriska övningar, exkursioner och seminarier under kursen.
Kursvärdering
Andra kursvärderingar för LK0352
Läsåret 2023/2024
Landskapsförvaltning (LK0352-10111)
2023-08-28 - 2023-10-30
Läsåret 2022/2023
Landskapsförvaltning (LK0352-10347)
2022-08-29 - 2022-10-31
Läsåret 2021/2022
Landskapsförvaltning (LK0352-10262)
2021-08-30 - 2021-11-01
Läsåret 2020/2021
Landskapsförvaltning (LK0352-10137)
2020-08-31 - 2020-11-01
Läsåret 2019/2020
Landskapsförvaltning (LK0352-10210)
2019-09-02 - 2019-10-31
Kursplan och övrig information
Kursplan
LK0352 Landskapsförvaltning, 15,0 Hp
Park- and Landscape ManagementÄmnen
Landskapsarkitektur LandskapsarkitekturUtbildningens nivå
GrundnivåModuler
| Benämning | Hp | Kod |
|---|---|---|
| Dynamisk skötseluppgift | 1,5 | 0302 |
| Växtkännedom | 2,0 | 0304 |
| Hemtentamen | 5,5 | 0305 |
| Beställar- och utföraruppgiften | 6,0 | 0306 |
Fördjupning
Grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskravGrundnivå (G1N)
Betygsskala
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.
Språk
SvenskaFörkunskapskrav
Kunskaper motsvarande grundläggande behörighet samt:- Matematik 3b alternativt Matematik 3c
- Naturkunskap 2
- Samhällskunskap 1b alternativt Samhällskunskap 1a1 + 1a2
Förkunskapskravet kan också uppfyllas på annat sätt som ger motsvarande kunskaper.
Mål
Kursen syftar till att utveckla studentens kunskaper och färdigheter vad avser park- och naturmarkförvaltning med särskild tyngdpunkt på organisatoriska och praktiska aspekter.
Efter avslutad kurs ska studenten kunna:
beskriva, motivera och utföra olika praktiska åtgärder samt förklara hur de påverkar förvaltningen av platsens eller landskapets funktion och karaktär.
identifiera och analysera relevant vegetation som en central del av förvaltningen av grönytor.
i grupp planera, genomföra, bearbeta och skriftligen redovisa en verklighetsbaserad skötseluppgift.
förklara vilken betydelse förvaltningsskedena har för landskapsarkitektens yrkespraktik såväl på övergripande (visionär), som taktiska och mer detaljerad (praktisk) nivå
Innehåll
Kursen behandlar förvaltning av utemiljöer. I kursen knyts teoretiska kunskaper samman med praktiska erfarenheter.
Vid föreläsningar, övningar och litteraturstudier läggs en grund för mer tillämpade uppgifter.
Genom teorier, fältstudier och exkursioner byggs en referensbild av förvaltningsproblematiken kring utemiljöer och lösningar på denna. Även kunskapsutveckling i vegetationskännedom och växtanvändning ingår i byggandet av denna referensbild.
Samtliga erfarenheter ligger till grund för ett projektarbete som utgör en viktig stomme i kursen och som syftar till att ge studenten ett helhetsgrepp på förvaltning av offentliga miljöer.
Det kan förekomma obligatoriska övningar, exkursioner och seminarier under kursen.
Betygsformer
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.Examinationsformer och fordringar för godkänd kurs
Skriftlig projektredovisning, litteraturseminarium samt redovisning av övningsuppgifter.
Godkänt deltagande i obligatoriska moment.
Godkänt deltagande i litteraturseminarium.
Godkänd projektredovisning.
Godkända redovisningar av övningsuppgifter.
◾Om studenten inte blivit godkänd på ett prov har examinatorn rätt att ge en kompletteringsuppgift – om det finns skäl för det och om det är möjligt.
◾Om studenten har ett beslut från SLU om särskilt pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, har examinatorn rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra provet på ett alternativt sätt.
◾Om denna kursplan ändras, eller om kursen läggs ner, ska SLU besluta om övergångsregler för examination av studenter som antagits enligt denna kursplan och ännu inte blivit godkända.
◾För examination av självständigt arbete (examensarbete) gäller dessutom att examinatorn kan tillåta studenten att göra kompletteringar efter inlämningsdatum. Mer information finns i utbildningens regelsamling
- Examinatorn har, om det finns skäl och är möjligt, rätt att ge en kompletteringsuppgift till den student som inte blivit godkänd på en examination.
- Om studenten har ett beslut från SLU om riktat pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, kan examinatorn ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra provet på ett alternativt sätt.
- Om denna kursplan läggs ned, ska SLU besluta om övergångsbestämmelser för examination av studenter, som antagits enligt denna kursplan och ännu inte blivit godkända.
- För examination av självständigt arbete (examensarbete) gäller dessutom att examinatorn kan tillåta studenten att göra kompletteringar efter inlämningsdatum. Mer information finns i utbildningshandboken.
Övriga upplysningar
- Rätten att delta i undervisning och/eller handledning gäller endast det kurstillfälle, som studenten blivit antagen till och registrerad på.
- Om det finns särskilda skäl, har studenten rätt att delta i moment som kräver obligatorisk närvaro vid ett senare kurstillfälle. Mer information finns i utbildningshandboken.
Ytterligare information
Kursen ger 15 hp färdighetstränande poäng. ◾Rätten att delta i undervisning och/eller handledning gäller endast det kurstillfälle som studenten blivit antagen till och registrerad på. ◾Om det finns särskilda skäl, har studenten rätt att delta i moment som kräver obligatorisk närvaro vid ett senare kurstillfälle. Mer information finns i utbildningens regelsamling.Ansvarig institution/motsvarande
Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning
Kompletterande uppgifter
Litteraturlista
**KURSVECKA 1 & 2 **
Gunnarsson, A. (2011) Om landskapsvårdens och trädgårdens hantverk. I Löfgren, E. Redaktör: Hantverkslaboratorium. Göteborgs Universitet. Sid 50-61. (Inte obligatorisk läsning)
Gustavsson, R. (2007) Sammanfattning av Karölandskapet - Förslag till övergripande handlingsstrategier och till en fördjupad åtgärdsplan. (Obligatorisk läsning)
Ingemansson, K. (2023) Kortfattat om Ronneby brunn och Karön – introducerande text inför Karön-resan. (Obligatorisk läsning)
Malmö stad. (2006) Principer för beskärning. (Obligatorisk läsning)
Nilsson, U., Kärnestam, E. & Sandskär, B. (2014) Växtskyddets grunder. SLU. Institutionen för växtskyddsbiologi. Läs kapitel: 1, 4, 5, 6. (Obligatorisk läsning)
Vollbrecht, K., Alm, G. (2006) Beskärningsboken. Natur & Kultur. (Köps av den enskilde studenten, och kostar på de flesta ställen mellan 150 och 200 kr)** * **(Inte obligatorisk läsning)
Wiström, B., Richnau, G., Busse Nielsen, A., Gustavsson, R. (2009) Strukturrika planteringar – en möjlighet för stadens grönska. Movium, Alnarp. Gröna fakta 2009:5. (Obligatorisk läsning)
LITTERATURSEMINARIUM 5 & 8 sept., 25 sept., 17 okt.
Jansson et al. (2021; 2022) Utemiljöns förvaltning och governance. Särtryck från tidskriften Landskap. Del 1, 2, 6. (Obligatorisk läsning)
Jansson et al. (2021; 2022) Utemiljöns förvaltning och governance. Särtryck från tidskriften Landskap. Del 3. (Obligatorisk läsning)
Randrup, T. B., Lindholst, A. C., Dempsey, N. (2022) Managing the maintenance of urban open space. Kapitel 9. I Jansson & Randrup Red. Urban Open Space Governance and Management. (Obligatorisk läsning)
Jonsson, B. G. (2021) Vad är biologisk mångfald? Det biologiska perspektivet. Biodiverse #3 (Obligatorisk läsning)
Persson, A. S. & Smith, H. G. (2014) Biologisk mångfald i urbana miljöer – Förutsättningar, fördelar och förvaltning. CEC Syntes Nr 02
Lunds universitet. (Obligatorisk läsning)
Randrup et al. (2022) Moving beyond the nature-based solutions discourse: introducing nature-based thinking. Urban Ecosystems. (Obligatorisk läsning)
BESTÄLLAR/UTFÖRARUPPGIFTEN 26 sept. - 23 okt.
Dempsey, N., Smith, H. & Burton, M. (2014). Place-Keeping: Open Space Management in Practice. Routledge. Kapitel 2. (Obligatorisk läsning)
Hovind, J. & Holgersen, S. (2021) Effektiv skötsel = grön framgång.(Obligatorisk läsning)
Gunnarsson, A., Jansson, M., Fors, H. & Kristensson, E. (2012) Vegetationsstyrning för ökad trygghet. Rapport 2012:13, Fakulteten för landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap, SLU, Alnarp. (Inte obligatorisk läsning)
Jansson, M. & Andersson, C. (2018) Lekplatsers kvalitet – verktyg för värdering och utveckling. Movium. Alnarp. Gröna fakta. 2018:3. (Inte obligatorisk läsning)
Jansson et al. (2021; 2022) Utemiljöns förvaltning och governance. Särtryck från tidskriften Landskap. Del 4 & 5. (Obligatorisk läsning)
Persson, B. (1998) Skötselmanual 98. Movium, Alnarp, Gröna Fakta 1998:8. (Obligatorisk läsning)
Persson, B., Kristoffersson, A., & Fors, H. (2009) Skötselmanual för bostadsgårdar. Movium, Alnarp. Gröna Fakta 4/2009. (Obligatorisk läsning)
Randrup, T. B. & Östberg, J. (2017) Hållbar grönyteskötsel. Rapport 2017:6 ISBN 978-91-576-8934-4, Sveriges Lantbruksuniversitet, Alnarp 2017. (Obligatorisk läsning)
Stoltz et al., (2012) Malmöbors upplevelse av fem utemiljökaraktärer, LTJ Rapportserie, 2012:10, SLU, Alnarp. (Inte obligatorisk läsning)
Sjöman, H. & Slagstedt, J. (2015) Rätt träd på rätt plats. I Sjöman, H., & Slagstedt, J. Träd i urbana landskap. sid. 331-361.** *** Finns att låna på biblioteket. (Obligatorisk läsning)
UNDP (2019) FN:s utvecklingsprogram. Globala målen. Tillgänglig på: http://www.globalamalen.se/ (Obligatorisk läsning)
Naturvårdsverket (2022) Sveriges miljömål https://www.sverigesmiljomal.se/ (Obligatorisk läsning)