Ny sökning
LK0367

Designprojekt – Plats, koncept och teori

Kursvärdering

Andra kursvärderingar för LK0367

Läsåret 2022/2023

Designprojekt – Plats, koncept och teori (LK0367-30022)

2023-01-16 - 2023-03-21

Läsåret 2021/2022

Designprojekt – Plats, koncept och teori (LK0367-30226)

2022-01-17 - 2022-03-23

Läsåret 2020/2021

Designprojekt – Plats, koncept och teori (LK0367-30116)

2021-01-18 - 2021-03-23

Kursplan och övrig information

Kursplan

LK0367 Designprojekt – Plats, koncept och teori, 15,0 Hp

Design Project - Site, Concept and Theory

Ämnen

Landskapsarkitektur

Utbildningens nivå

Avancerad nivå

Moduler

Benämning Hp Kod
Enda modul 15,0 0101

Fördjupning

Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskravAvancerad nivå (A1N)

Betygsskala

5 / 4 / 3 / U Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som redovisas i bilaga till kursplanen. Aktuell information om betygskriterier ska finnas tillgänglig senast vid kursstart.

Språk

Engelska

Förkunskapskrav

Kunskaper motsvarande 120 hp, varav



särskild behörighet: 90 hp i ett av följande huvudområden:



• arkitektur,

• landskapsarkitektur,

• landskapsplanering,

• byggd miljö,

• design,

• fysisk planering,

• geografi,

• landskapsvetenskap,

• miljövetenskap eller

• samhällsbyggnadsteknik.



och en godkänd portfolio enligt särskilda instruktioner. Se länk under övriga upplysningar.



ELLER 150 hp från Landskapsarkitektprogrammet SLU eller från ett Erasmus-partner universitet



samt



Engelska 6 eller motsvarande.

Mål

Kursdeltagare ska efter avslutad kurs kunna:

- reflektera över processer kring landskapets utformning och design.

- hantera komplexa designsituationer och kunna finna egna lösningar till dem.

- förstå vikten av konceptutveckling inom landskapsdesign och hur det kan kommuniceras.

- relatera egna arbetsmetoder till relevanta designteorier för landskapsarkitektur.

- diskutera och analysera vad som utgör god design inom landskapsarkitektur.

Innehåll

Denna kurs fokus är på designprocessen av landskapsarkitektur och -planering. Med ett helhetsgrepp behandlas samspelet mellan stadierna konceptutveckling via designteori till skissförslag. Kursen baseras på en eller flera verkliga designuppgifter i olika landskapstyper. Genom dessa diskuteras specifika såväl som generella frågor rörande landskapsarkitektur, tillsammans med teorier om landskapsdesign.



Inspiration hämtas från historiska och professionella exempel på landskapsarkitektur, men även från samtida vetenskapliga och praktiskt orienterade design- och arkitekturfält. Kursdeltagarna uppmuntras också till att själva söka inspiration från andra fält så som arkitektur, målning, skulptur, musik, dans och teater.



Kursen riktar sig till internationellt deltagande och erbjuder möjligheter att utforska flerdimensionella och intuitiva förhållningssätt till designprocessen. Kursdeltagarna uppmuntras till att utveckla och utvärdera olika och individuella designmetoder. Varje deltagare ska presentera alternativa designförslag och kritiskt värdera egna och andras förslag, presentationer och argumentation. Vikt läggs vid presentation och kommunikation, verbalt såväl som visuellt genom till exempel illustrationer och modeller. Kursdeltagaren ska också vara medveten om den kreativa dimensionen som utmärker "god design".



Varje deltagares personliga utveckling uppmärksammas. Kursens deltagare ska aktivt medverka till att formulera sina egna riktlinjer samt även vara med och utveckla det löpande schemat inom kursens ramar.



Kursen innehåller föreläsningar, exkursioner (obligatoriska), handledda övningar (obligatoriska), litteraturseminarier (obligatoriska), opponering/kritik (obligatoriska), självständigt studioarbete och självständigt skrivarbete.



Kursen ger 15 färdighetstränande högskolepoäng i landskapsarkitektprogrammet.

Examinationsformer och fordringar för godkänd kurs

Närvaro vid schemalagda kursaktiviteter; godkända uppgifter och seminariearbete. Specifikationer om obligatorisk närvaro och obligatoriska uppgifter ges vid kursstart. Föreläsare kommer att utvärdera kvaliteten på de inlämnade obligatoriska uppgifterna samt presentationerna av dessa. Kursdeltagares kunskaper och deras förmåga att engagera varandra i kritiska och analytiska diskussioner kommer också att bedömas under opponering och litteraturseminarier.
- Examinatorn har, om det finns skäl och är möjligt, rätt att ge en kompletteringsuppgift till den student som inte blivit godkänd på en examination.
- Om studenten har ett beslut från SLU om riktat pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, kan examinatorn ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra provet på ett alternativt sätt.
- Om denna kursplan läggs ned, ska SLU besluta om övergångsbestämmelser för examination av studenter, som antagits enligt denna kursplan och ännu inte blivit godkända.
- För examination av självständigt arbete (examensarbete) gäller dessutom att examinatorn kan tillåta studenten att göra kompletteringar efter inlämningsdatum. Mer information finns i utbildningshandboken.
  • Om studenten inte blivit godkänd på ett prov har examinatorn rätt att ge en kompletteringsuppgift – om det finns skäl för det och om det är möjligt.
  • Om studenten har ett beslut från SLU om särskilt pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, har examinatorn rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra provet på ett alternativt sätt.
  • Om denna kursplan ändras, eller om kursen läggs ner, ska SLU besluta om övergångsregler för examination av studenter som antagits enligt denna kursplan och ännu inte blivit godkända.
  • För examination av självständigt arbete (examensarbete) gäller dessutom att examinatorn kan tillåta studenten att göra kompletteringar efter inlämningsdatum. Mer information finns i utbildningens regelsamling.

Övriga upplysningar


- Rätten att delta i undervisning och/eller handledning gäller endast det kurstillfälle, som studenten blivit antagen till och registrerad på.
- Om det finns särskilda skäl, har studenten rätt att delta i moment som kräver obligatorisk närvaro vid ett senare kurstillfälle. Mer information finns i utbildningshandboken.

Ytterligare information

Länk till instruktioner för portfolio: https://www.slu.se/lam-portfolio/



Hög närvaro under det självständiga studioarbetet rekommenderas och är nödvändigt.



Nedanstående SLU kurser motsvarar projekt- och studiokurser:

- Inomhusträdgårdens material och design

- Utomhusträdgårdens material och design

- Växtkomposition

- Projektkurs Trädgårdsdesign

- Material – konstruktion och projektering



Kostnader för en kortare studieresa (ej obligatorisk) som betalas av studenten, kan förekomma.



Kurser i huvudområde landskapsplanering från SLU räknas som landskapsarkitektur vid behörighetsgranskningen.



Studenter antagna till Landscape Architecture – Master´s Programme 2011-2019 är behöriga till kursen.

Ansvarig institution/motsvarande

Institutionen för Landskapsarkitektur, planering och förvaltning

Kompletterande uppgifter

Fastställd av: Programnämnden för utbildning inom landskap och trädgård (PN - LT)
Ersätter: LK0273

Litteraturlista

MANDATORY READINGS

First day
Cortázar, J. (1986). The Southern Thruway (La autopista del sur y otros cuentos). London: Penguin.

LITERATURE SALON 1: SITE FROM A SOCIAL PERSPECTIVE

Barthes, R. (1981). Camera Lucida: Reflections on Photography. New York: Hill and Wang, (selected pages about punctum-studium).

Bissel, D. (2007). Animating Suspension: Waiting for Mobilities. Mobilities, 2:2, 277-298, DOI: 10.1080/17450100701381581

Gibson, R. (2015). Changescapes: Complexity, Mutability, Aesthetics. Perth: UWA Publishing, 195-206.

Latham, A. & Layton, J. (2019). Social infrastructure and the public life of cities: Studying urban sociality and public spaces. Geography Compass. 13:e12444.

Perec, G. (2010). An Attempt at Exhausting a Place in Paris. Cambridge: Wakefield Press.

Perec, G. (1997). Species of Spaces and Other Pieces. London, New York: Penguin Books.

Wirdelöv, J. (2022). Chapter 4: Framing Behavioural Atmospheres. In: J. Wirdelöv, Behavioural Atmospheres and Vagueness in the Sharing of Urban Public Places. Diss. Alnarp: Swedish University of Agricultural Sciences.

LITERATURE SALON 2: APPROACHES TO COMMONING

Avermaete, T. (2022). Constructing the Commons. Towards another architectural theory of the city. In: C. Hiller and others (2022). An Atlas of Commoning. Places of collective production. ARCH+ Journal for Architecture and Urbanism, 32-47.

Baines, C. (1985). How to make a Wildlife Garden (UK: Penguin Publishing Group), 7-22.
Baines, C. (1986). The Wild Side of Town (London: Elm Tree Books, BBC Publications), 1-28.

Eames, C. & Eames, R. (1977). Powers of Ten, 9 min film.

Foxley, A. & Vogt, G. (2010). Distance & engagement: walking, thinking and making landscape. Baden, Switzerland: Lars Muller Publishers, 7-32, 447.

Gora, M. & Bandolin G. (2014). How Much for a Tree? (Göteborg, Stockholm: Makadam Förlag), 1-85.

Seggern, H. von & Werner, J. (2008). Designing as an integrative process of creating knowledge. In: H. von Seggern, J. Werner & L. Grosse-Bächle (eds.). Creating knowledge: innovation strategies for designing urban landscapes. Berlin: Jovis, 35-65.

Kursfakta

Kursen ges som en fristående kurs: Nej Kursen ges som en programkurs: Landscape Architecture- Master's Programme Landskapsarkitektprogrammet, Alnarp Kursavgift: Studieavgift, endast för medborgare utanför EU, EES, och Schweiz: 74982 SEK Nivå: Avancerad nivå (A1N)
Ämne: Landskapsarkitektur
Kurskod: LK0367 Anmälningskod: SLU-30087 Plats: Alnarp Distanskurs: Nej Undervisningsspråk: Engelska Ansvarig institution: Institutionen för Landskapsarkitektur, planering och förvaltning Studietakt: 100%