Designprojekt – Plats, koncept och teori
Se portfolio instructions on: https://www.slu.se/lam-portfolio/
Kursvärdering
Kursvärderingen är avslutad
LK0367-30087 - Sammanställning av kursvärdering
Efter att kursvärderingen stängt har kursansvarig och studentrepresentanten upp till en månad på sig att skriva kommentarer. De publiceras automatiskt i sammanställningen.
Andra kursvärderingar för LK0367
Läsåret 2022/2023
Designprojekt – Plats, koncept och teori (LK0367-30022)
2023-01-16 - 2023-03-21
Läsåret 2021/2022
Designprojekt – Plats, koncept och teori (LK0367-30226)
2022-01-17 - 2022-03-23
Läsåret 2020/2021
Designprojekt – Plats, koncept och teori (LK0367-30116)
2021-01-18 - 2021-03-23
Kursplan och övrig information
Kursplan
LK0367 Designprojekt – Plats, koncept och teori, 15,0 Hp
Design Project - Site, Concept and TheoryÄmnen
Landskapsarkitektur LandskapsarkitekturUtbildningens nivå
Avancerad nivåModuler
| Benämning | Hp | Kod |
|---|---|---|
| Enda modul | 15,0 | 0101 |
Fördjupning
Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskravAvancerad nivå (A1N)
Betygsskala
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.
Språk
EngelskaFörkunskapskrav
Kunskaper motsvarande 120 hp, varavsärskild behörighet: 90 hp i ett av följande huvudområden:
• arkitektur,
• landskapsarkitektur,
• landskapsplanering,
• byggd miljö,
• design,
• fysisk planering,
• geografi,
• landskapsvetenskap,
• miljövetenskap eller
• samhällsbyggnadsteknik.
och en godkänd portfolio enligt särskilda instruktioner. Se länk under övriga upplysningar.
ELLER 150 hp från Landskapsarkitektprogrammet SLU eller från ett Erasmus-partner universitet
samt
Engelska 6 eller motsvarande.
Mål
Kursdeltagare ska efter avslutad kurs kunna:
reflektera över processer kring landskapets utformning och design.
hantera komplexa designsituationer och kunna finna egna lösningar till dem.
förstå vikten av konceptutveckling inom landskapsdesign och hur det kan kommuniceras.
relatera egna arbetsmetoder till relevanta designteorier för landskapsarkitektur.
diskutera och analysera vad som utgör god design inom landskapsarkitektur.
Innehåll
Denna kurs fokus är på designprocessen av landskapsarkitektur och -planering. Med ett helhetsgrepp behandlas samspelet mellan stadierna konceptutveckling via designteori till skissförslag. Kursen baseras på en eller flera verkliga designuppgifter i olika landskapstyper. Genom dessa diskuteras specifika såväl som generella frågor rörande landskapsarkitektur, tillsammans med teorier om landskapsdesign.
Inspiration hämtas från historiska och professionella exempel på landskapsarkitektur, men även från samtida vetenskapliga och praktiskt orienterade design- och arkitekturfält. Kursdeltagarna uppmuntras också till att själva söka inspiration från andra fält så som arkitektur, målning, skulptur, musik, dans och teater.
Kursen riktar sig till internationellt deltagande och erbjuder möjligheter att utforska flerdimensionella och intuitiva förhållningssätt till designprocessen. Kursdeltagarna uppmuntras till att utveckla och utvärdera olika och individuella designmetoder. Varje deltagare ska presentera alternativa designförslag och kritiskt värdera egna och andras förslag, presentationer och argumentation. Vikt läggs vid presentation och kommunikation, verbalt såväl som visuellt genom till exempel illustrationer och modeller. Kursdeltagaren ska också vara medveten om den kreativa dimensionen som utmärker "god design".
Varje deltagares personliga utveckling uppmärksammas. Kursens deltagare ska aktivt medverka till att formulera sina egna riktlinjer samt även vara med och utveckla det löpande schemat inom kursens ramar.
Kursen innehåller föreläsningar, exkursioner (obligatoriska), handledda övningar (obligatoriska), litteraturseminarier (obligatoriska), opponering/kritik (obligatoriska), självständigt studioarbete och självständigt skrivarbete.
Kursen ger 15 färdighetstränande högskolepoäng i landskapsarkitektprogrammet.
Betygsformer
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.Examinationsformer och fordringar för godkänd kurs
Närvaro vid schemalagda kursaktiviteter; godkända uppgifter och seminariearbete. Specifikationer om obligatorisk närvaro och obligatoriska uppgifter ges vid kursstart. Föreläsare kommer att utvärdera kvaliteten på de inlämnade obligatoriska uppgifterna samt presentationerna av dessa. Kursdeltagares kunskaper och deras förmåga att engagera varandra i kritiska och analytiska diskussioner kommer också att bedömas under opponering och litteraturseminarier.
- Examinatorn har, om det finns skäl och är möjligt, rätt att ge en kompletteringsuppgift till den student som inte blivit godkänd på en examination.
- Om studenten har ett beslut från SLU om riktat pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, kan examinatorn ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra provet på ett alternativt sätt.
- Om denna kursplan läggs ned, ska SLU besluta om övergångsbestämmelser för examination av studenter, som antagits enligt denna kursplan och ännu inte blivit godkända.
- För examination av självständigt arbete (examensarbete) gäller dessutom att examinatorn kan tillåta studenten att göra kompletteringar efter inlämningsdatum. Mer information finns i utbildningshandboken.
Övriga upplysningar
- Rätten att delta i undervisning och/eller handledning gäller endast det kurstillfälle, som studenten blivit antagen till och registrerad på.
- Om det finns särskilda skäl, har studenten rätt att delta i moment som kräver obligatorisk närvaro vid ett senare kurstillfälle. Mer information finns i utbildningshandboken.
Ytterligare information
Länk till instruktioner för portfolio: https://www.slu.se/lam-portfolio/Hög närvaro under det självständiga studioarbetet rekommenderas och är nödvändigt.
Nedanstående SLU kurser motsvarar projekt- och studiokurser:
- Inomhusträdgårdens material och design
- Utomhusträdgårdens material och design
- Växtkomposition
- Projektkurs Trädgårdsdesign
- Material – konstruktion och projektering
Kostnader för en kortare studieresa (ej obligatorisk) som betalas av studenten, kan förekomma.
Kurser i huvudområde landskapsplanering från SLU räknas som landskapsarkitektur vid behörighetsgranskningen.
Studenter antagna till Landscape Architecture – Master´s Programme 2011-2019 är behöriga till kursen.
Ansvarig institution/motsvarande
Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning
Kompletterande uppgifter
Litteraturlista
Barthes, R. (1981). Camera Lucida: Reflections on Photography. New York: Hill and Wang, (selected pages).
Borch, C. & Kornberger, M. (eds.) (2015). Urban Commons. Rethinking the City. New York: Routledge (selected pages).
Eames, C. & Eames, R. (1977). Powers of Ten (9 min film).
Gibson, R. (2015). Changescapes: Complexity, Mutability, Aesthetics. Perth: UWA Publishing, pp. 195-206.
Gora, M. & Bandolin G. (2014). How Much for a Tree? Göteborg, Stockholm: Makadam Förlag.
Haldrup, M., Samson, K., Laurien, T. (2022). Designing for Multispecies Commons. Ecologies and Collaborations in Participatory Design. In: Participatory Design Conference 2022 Vol. 2, Newcastle upon Tyne, United Kingdom.
Ingold, T. (2010). Footprints through the weather-world: walking, breathing, knowing. Journal of the Royal Anthropological Institute, 16, pp. 121-139.
Lambertini, A. (2022). Soil as a Landscape. Nature, crossings and immersions, new topographies. In: Latini L., Zanon, S. (eds.). Urban soils. Notes for an in-depth landscaping project. Treviso: Fondazione Benetton Studi Ricerche, pp. 35-46.
Lambertini, A. (2022). Hybrid, cosmopolitan, inventive. Nature of urban wildness. In: Boschiero, P., Folkerts, T., Latini, L. (eds.). Naturpark Schöneberger Südgelände and Berlin's Urban Nature. Treviso: Fondazione Benetton Studi Ricerche, pp. 202-215.
Latham, A. & Layton, J. (2019). Social infrastructure and the public life of cities: Studying urban sociality and public spaces. Geography Compass, 13(7):e12444.
Mack, J. (2021). Impossible nostalgia: green affect in the landscapes of the Swedish Million Programme. Landscape Research, 46:4, pp. 558-573.
Perec, G. (2010). An Attempt at Exhausting a Place in Paris. Cambridge: Wakefield Press.
Perec, G. (1997). Species of Spaces and Other Pieces. London, New York: Penguin Books, (selected pages).
Raxworthy, J. (2018). Overgrown. Practices between Landscape Architecture and Gardening. Cambridge: MIT Press, (selected pages).
Simonsen, K., & Koefoed, L. (2020). Geographies of Embodiment: Critical Phenomenology and the World of Strangers. London: SAGE Publications (selected pages).
Simonsen, K. (2007). Practice, spatiality and embodied emotions: An outline of a geography of practice. Human Affairs, 17(2), pp. 168-181.
von Seggern, H. (2019). Crossing fields. Designing and researching Raumgeschehen. In: Prominski, M., von Seggern, H. (eds.). *Design Research for Urban Landscapes. Theories and Methods. *London and New York: Routledge, pp. 8-32.