Att förstå samhällets miljöstyrning utifrån ett kritiskt konstruktivt förhållningssätt

Hej Students

Most welcome to the course Engaging critically with environmental governance practices.

On this webpage you can find a preliminary literature list. The schedule will be uploaded by the end of February.

The course will start on March 25 and we are looking forward to seeing you

Lotten Westberg, Malte Rödl and Fanny Möckel (teachers)

MX0149 Att förstå samhällets miljöstyrning utifrån ett kritiskt konstruktivt förhållningssätt, 15,0 Hp

Engaging critically with environmental governance practices

Kursplan fastställd

2019-11-27

Ämnen

Miljövetenskap

Utbildningens nivå

Avancerad nivå

Moduler

Benämning	Hp	Kod
Individuell tentamen 1	4,00	1002
Projektarbete	6,00	1003
Individuell tentamen 2	5,00	1004

Fördjupning

Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav (A1N)

Betygsskala

Språk

Engelska

Förkunskapskrav

Kunskaper motsvarande Engelska 6 från gymnasieskolan.
Motsvarande 180 hp varav 90 hp i något ämne inom naturvetenskap, teknik eller samhällsvetenskap.

Mål

Kommunikation är avgörande för miljöstyrningens praktiker. Dessa praktiker inkluderar bland annat naturresurshantering, organisering av gemensamt handlande, koordinering av aktörssamverkan och inrättandet av arenor för allmänhetens deltagande. Syftet med den här kursen är att utveckla fördjupande insikter i hur miljöstyrning går till i praktiken. För att förstå hur styrningspraktiker fungerar och hur de kan utvärderas och förbättras undersöker studenterna konkreta fall av miljöstyrning och utvecklar förslag på förbättringar tillsammans med berörda aktörer så som medborgare, företag, intresseorganisationer och myndigheter. Studenter som deltar i kursen förväntas utveckla kunskap om ett antal socialkonstruktionistiska teorier. De kommer också att förbättra sin processledningskompetens och förmåga att samla in och analysera empiri med metoder som är användbara inom såväl forskning som verksamheter utanför akademin.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- beskriva olika teorier som är lämpliga för att kritiskt förstå miljöstyrning i praktiken
- beskriva kvalitativa forskningsmetoder som kan användas för att undersöka, utvärdera och föreslå förbättringar av en pågående miljöstyrningspraktik
- visa förståelse för hur teori kan användas för att kritiskt reflektera över en pågående miljöstyrningspraktik, och vice versa
- arrangera och leda processer där de tillsammans med andra aktörer kan lära och reflektera över resultat av ett undersökande projekt.

Innehåll

Lärandet i kursen sker utifrån två delar; en teoretisk och ett erfarenhetsbaserad. I den teoretiska delen presenteras teorier som är relevanta för att förstå miljöstyrning så som till exempel teori om sociala praktiker, diskurs, symbolisk interaktion, makt och frame-teori. Kvalitativa forskningsmetoder som till exempel intervjuer, fokusgrupper och deltagande observation, inklusive teknik för att koda empiriska material presenteras också. Varje student skriver en kort uppsats om dessa teorier och metoder och granskar och diskuterar en uppsats skriven av en kurskamrat.

Den erfarenhetsbaserade delen innebär att studenter genomför ett projektarbete där de undersöker ett fall av pågående miljöstyrning (till exempel kommunal förvaltning av vattenavrinningsområden, samordning av gräsrotsorganisationer eller konflikthantering mellan olika intressenter). Som en del i projektarbetet genomför studenterna fältarbete och tillämpar teorier och forskningsmetoder för att samla och analysera empiriskt material. Under projektarbetet interagerar studenter med de aktörer som berörs av och är inblandade i miljöstyrningen. Resultat och slutsatser från undersökningen sammanställs i en rapport och presenteras för berörda aktörer i en gemensam lärande aktivitet (till exempel workshop, seminarium, eller webbinarium) som studenterna designar och leder. Resultaten av projektarbetet förväntas vara användbara för forskning samt inkludera någon form av utvärdering och förslag på förbättringar av miljöstyrningen.

Examinationsformer och fordringar för godkänd kurs

Examination sker genom
- individuell skriftlig tentamen.

För att bli godkänd på kursen krävs:
- godkänd tentamen
- godkänt, aktivt deltagande i projektarbetet inklusive att bidra till projektrapporten
- godkänt, aktivt deltagande i litteraturseminarier
- godkänd uppsats samt granskning av en annan students uppsats.

• Om studenten inte blivit godkänd på ett prov har examinatorn rätt att ge en kompletteringsuppgift – om det finns skäl för det och om det är möjligt.
• Om studenten har ett beslut från SLU om särskilt pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, har examinatorn rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra provet på ett alternativt sätt.
• Om denna kursplan ändras, eller om kursen läggs ner, ska SLU besluta om övergångsregler för examination av studenter som antagits enligt denna kursplan och ännu inte blivit godkända.
• För examination av självständigt arbete (examensarbete) gäller dessutom att examinatorn kan tillåta studenten att göra kompletteringar efter inlämningsdatum. Mer information finns i utbildningens regelsamling.

Övriga upplysningar

• Rätten att delta i undervisning och/eller handledning gäller endast det kurstillfälle som studenten blivit antagen till och registrerad på.
• Om det finns särskilda skäl, har studenten rätt att delta i moment som kräver obligatorisk närvaro vid ett senare kurstillfälle. Mer information finns i utbildningens regelsamling.

Ansvarig institution/motsvarande

Institutionen för stad och land

Kompletterande uppgifter

Det finns inga betygskriterier inlagda för denna kurs.