30 Sep 2022

Dear Students,

you can now find both the reading list and the schedule on this course homepage. We look forward to meet you at the course start on 1 Nov 2022 at 9am in Ulls Hus, Room Skara (A304, above the reception). If you have any questions before then, please get in touch with the course leader.

Please note that you are expected to participate on both 1 Nov and 3 Nov in course activities. All further mandatory events are marked in the schedule.

Updates to the schedule will be mentioned here before the course start. From the course start, 1 Nov, the schedule will only be updated on Canvas.

We are looking forward to meeting you all!
your teacher team

Kursvärderingen är avslutad

MX0158-20131 - Sammanställning av kursvärdering

Efter att kursvärderingen stängt har kursansvarig och studentrepresentanten upp till en månad på sig att skriva kommentarer. De publiceras automatiskt i sammanställningen.

Skriv ut Kursplan

Kursplan

MX0158 Kommunikationsteori och strategi, 15,0 Hp

Communication theory and strategy

Ämnen

Miljövetenskap

Utbildningens nivå

Avancerad nivå

Moduler

Benämning	Hp	Kod
Kommunikationsteori	7,5	0102
Kommunikationsstrategi	7,5	0103

Fördjupning

Avancerad nivå, har kurs/er på avancerad nivå som förkunskapskravAvancerad nivå (A1F)

Betygsskala

Språk

Engelska

Förkunskapskrav

120 hp på grundnivå. Kunskaper motsvarande 5 hp kommunikationsteori. Engelska 6.

Mål

Som förberedelse för att arbeta i professionella roller med miljökommunikation, hjälper kursen studenterna att utveckla och tillämpa begrepp, modeller och språk för reflektion om kommunikation.



Efter avslutad kurs ska studenten kunna

- diskutera olika teoretiska perspektiv på kommunikation och illustrera hur dessa skiljer sig åt avseende beskrivningar av kommunikationens funktion

- förklara hur olika teoretiska perspektiv på kommunikation relaterar till samhällsförändring, makt och ojämlikhet, handlingsfrihet och struktur

- utveckla en kommunikationsstrategi och diskutera hur olika teoretiska perspektiv återspeglar och återspeglas i en sådan strategi och dess implementering

- diskutera hur kommunikationsstrategier förhåller sig till makt och ojämlikhet.

Innehåll

Kursen innehåller en teoretisk och en praktisk komponent. I den teoretiska komponenten är fokus att förstå, jämföra och tillämpa olika teoretiska perspektiv på kommunikation, inklusive instrumentella och konstitutiva perspektiv. Detta görs genom litteraturstudier, föreläsningar och seminarier.



I den praktiska komponenten undersöks kommunikativa praktiker genom litteraturstudier och föreläsningar och genom tillämpning i erfarenhetsbaserade workshops och i ett projektarbete. I de erfarenhetsbaserade workshops tillämpar studenterna modeller för att utveckla strategier för kommunikationsaktiviteter i praktiska exempel och fallstudier. I projektarbetet utvecklar studenterna en egen kommunikationsstrategi utifrån teoretiska och praktiska ställningstaganden. Aktivt deltagande i workshops är obligatoriskt.



Sambanden mellan teori och praktik diskuteras genomgående i kursen och vi reflekterar över kommunikativa praktiker med hjälp av kommunikationsteori. Detta inkluderar reflektion kring vilka antaganden om samhällsförändringar, makt och ojämlikhet, samt handlingsfrihet och struktur som finns inbyggda i kommunikativ praktik och teori.

Examinationsformer och fordringar för godkänd kurs

Studenter examineras med avseende på båda kurskomponenterna, det vill säga teoretiska perspektiv på kommunikation samt utveckling av strategier för kommunikationsaktiviteter.



Examination sker genom:

- hemtentamen

- rapport från projektarbete.



Kraven för godkänt kurs är:

- godkänd hemtentamen

- godkänd rapport från projektarbete

- aktivt deltagande i obligatoriska workshops

- aktivt deltagande i projektarbetet. • Examinatorn har, om det finns skäl och är möjligt, rätt att ge en kompletteringsuppgift till den student som inte blivit godkänd på en examination.
• Om studenten har ett beslut från SLU om riktat pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, kan examinatorn ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra provet på ett alternativt sätt.
• Om denna kursplan läggs ned, ska SLU besluta om övergångsbestämmelser för examination av studenter, som antagits enligt denna kursplan och ännu inte blivit godkända.
• För examination av självständigt arbete (examensarbete) gäller dessutom att examinatorn kan tillåta studenten att göra kompletteringar efter inlämningsdatum. Mer information finns i utbildningshandboken.

• Om studenten inte blivit godkänd på ett prov har examinatorn rätt att ge en kompletteringsuppgift – om det finns skäl för det och om det är möjligt.
• Om studenten har ett beslut från SLU om särskilt pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, har examinatorn rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra provet på ett alternativt sätt.
• Om denna kursplan ändras, eller om kursen läggs ner, ska SLU besluta om övergångsregler för examination av studenter som antagits enligt denna kursplan och ännu inte blivit godkända.
• För examination av självständigt arbete (examensarbete) gäller dessutom att examinatorn kan tillåta studenten att göra kompletteringar efter inlämningsdatum. Mer information finns i utbildningens regelsamling.

Övriga upplysningar

• Rätten att delta i undervisning och/eller handledning gäller endast det kurstillfälle, som studenten blivit antagen till och registrerad på.
• Om det finns särskilda skäl, har studenten rätt att delta i moment som kräver obligatorisk närvaro vid ett senare kurstillfälle. Mer information finns i utbildningshandboken.

Ytterligare information

Förkunskapskravet 5 hp i kommunikationsteori kan uppfyllas till exempel genom att studenten har läst kurser som berör kommunikationsteori och demokrati eller kommunikationens roll i samhället eller samverkan och kommunikation. SLU-kurser som är förkunskapsgrundande: MX0115 Introduktionskurs till miljökommunikation - Samhälle, socialt samspel och kommunikativa färdigheter, 15.0 hp, MX0148 Konflikt, demokrati och processledning, 15.0 hp, eller MX0149 Att förstå samhällets miljöstyrning utifrån ett kritiskt konstruktivt förhållningssätt, 15.0 hp.

Ansvarig institution/motsvarande

Institutionen för Stad och Land

Det finns inga betygskriterier inlagda för denna kurs.

A final reading list will be provided at the course start; all readings will be made available on Canvas. Supplementary readings for eager readers are marked with a preceding star, all other readings are highly recommended.

CW1: Introduction to Communication Theory 

Hahn, L. K., & Paynton, S. T. (n.d.). Communication theory. In Survey of communication study. Wikibooks. https://en.wikibooks.org/wiki/Survey_of_Communication_Study/Chapter_5_‐ _Communication_Theory

Organizational Communication Channel. (2017). Communication Models. YouTube. https://www.youtube.com/watch?v=O‐O‐fV5qT‐0

Craig, R. T. (2005). How we talk about how we talk: Communication theory in the public interest. Journal of communication, 55(4), 659–667.

*Craig, R. T. (2013). Communication theory and social change. Communication & Social Change, 1(1), 5–18.

CW2: Transmission and Transaction Models 

Foust, C. R., & Murphy, W. O. S. (2009). Revealing and reframing apocalyptic tragedy in global warming discourse. Environmental Communication, 3(2), 151–167.

Godemann, J. (2021). Communicating sustainability. Some thoughts and recommendations for enhancing sustainability communication. In F. Weder, L. Krainer, & M. Karmasin (Eds.), The Sustainability Communication Reader. Springer.

Jurin, R. R., Roush, D., & Danter, J. (2010). Planning Environmental Communication. In Environmental communication. Skills and principles for Natural Resource Managers, Scientists, and Engineers (pp. 75–82). Springer.

Steg, L., & Vlek, C. (2009). Encouraging pro‐environmental behaviour: An integrative review and research agenda. Journal of Environmental Psychology, 29(3), 309–317.

Tyson, B., & Unson, C. (2006). Environmental communication strategies: When is what appropriate? Management of Natural Resources, Sustainable Development and Ecological Hazards, 99, 83.

Werder, K. P. (2014). A theoretical framework for strategic communication messaging. In The Routledge handbook of strategic communication (pp. 293–308).

*Liang, Y., Kee, K. F., & Henderson, L. K. (2018). Towards an integrated model of strategic environmental communication: Advancing theories of reactance and planned behavior in a water conservation context. Journal of Applied Communication Research, 46(2), 135–154.

*Taylor, R. E. (1999). A six‐segment message strategy wheel. Journal of Advertising Research, 39(6), 7–7.

*Steg, L., Bolderdijk, J. W., Keizer, K., & Perlaviciute, G. (2014). An integrated framework for encouraging pro‐environmental behaviour: The role of values, situational factors and goals. Journal of Environmental Psychology, 38, 104–115.

CW3: Communication as Constitutive to Society 

Fredriksson, M., & Pallas, J. (2014). Strategic communication as institutional work. In D. Holtzhausen & A. Zerfass (Eds.), The routledge handbook of strategic communication (pp. 167–180). Routledge.

Humă, B., Stokoe, E., & Sikveland, R. O. (2020). Putting persuasion (back) in its interactional context. Qualitative Research in Psychology, 17(3), 357–371.

Mead, G. H. (1934). In C. W. Morris (Ed.), Mind, self, and society: From the standpoint of a social behaviorist (pp. 253–260, 325–328). University of Chicago Press.

Ockwell, D., Whitmarsh, L., & O’Neill, S. (2009). Reorienting climate change communication for effective mitigation: Forcing people to be green or fostering grass‐roots engagement? Science Communication, 30(3), 305–327.

Paerregaard, K. (2020). Communicating the inevitable: Climate awareness, climate discord, and climate research in Peru’s highland communities. Environmental Communication, 14(1), 112–125.

Shove, E. (2010). Beyond the ABC: climate change policy and theories of social change. Environment and Planning A, 42(6), 1273–1285.

Stokes, A. Q. (2005). Metabolife’s meaning: A call for the constitutive study of public relations. Public Relations Review, 31(4), 556–565.

*Hallgren, L. (2019). The strategic Nature Interpreter & Planning for peoples shared creation of meaning. In E. Sandberg (Ed.), Naturvägledning i Norden: En bok om upplevelser, lärande, reflektion och delaktighet i mötet mellan natur och människa (pp. 222–241). Nordic Council of Ministers. http://norden.diva‐ portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1426533&dswid=‐2542

*Machin, D., & Cobley, P. (2020). Ethical food packaging and designed encounters with distant and exotic others. Semiotica, 2020(232), 251–271.

*Schoeneborn, D., & Trittin, H. (2013). Transcending transmission: Towards a constitutive perspective on CSR communication. Corporate communications: An international journal, 18(2), 192–211.

CW4: Critiquing Communication 

Habermas, J. (2001). Truth and society: The discursive redemption of factual claims to validity. In B. Fultner (Trans.), On the pragmatics of social interaction: Preliminary studies in the theory of communicative action (pp. 85–103, 86 3 89 7). MIT Press.

Kings, D., & Ilbery, B. (2014). The lifeworlds of organic and conventional farmers in central‐ southern England: A phenomenological enquiry. Sociologia Ruralis, 55(1), 62–84.

Harsin, J. (2018). Post‐truth and critical communication studies. In Oxford research encyclopedia of communication.

Luhmann, N. (1992). What is communication? Communication Theory, 2(3), 251–259.

Nothhaft, H., & Wehmeier, S. (2007). Coping with complexity: Sociocybernetics as a framework for communication management. International Journal of Strategic Communication, 1(3), 151–168.

Toledano, M. (2018). Dialogue, strategic communication, and ethical public relations: Lessons from Martin Buber’s political activism. Public Relations Review, 44(1), 131–141.

*Deetz, S. A. (1992). Democracy in an age of corporate colonization: Developments in communication and the politics of everyday life (pp. 173–198). SUNY Press.

*Foss, S. K., & Griffin, C. L. (1995). Beyond persuasion: A proposal for an invitational rhetoric. Communications Monographs, 62(1), 2–18.

*Seamon, D. (1982). The phenomenological contribution to environmental psychology. Journal of Environmental Psychology, 2(2), 119–140.

CW5: Metatheory 

Craig, R. T. (1999). Communication theory as a field. Communication Theory, 9(2), 119–161.

Craig, R. T. (2019). Models of communication in and as metadiscourse. In M. Bergman, K. Kirtiklis, & J. Siebers (Eds.), Models of communication (pp. 11–33). Routledge.

CW6: Connect Theory and Practice 

Barge, J. K., & Craig, R. T. (2009). Practical theory in applied communication scholarship. In L. R. Frey & K. N. Cissna (Eds.), Routledge handbook of applied communication research (pp. 95– 118). Routledge.

Hallgren, L., & Rödl, M. (2022). Beyond information transmission and persuasion: Models of communication and change in environmental policy practitioners’ reflection‐on‐action. Aimed at Journal of Environmental Planning and Management.

CW7: Strategy in Depth 

Cox, J. R. (2010). Beyond frames: Recovering the strategic in climate communication. Environmental Communication, 4(1), 122–133.

Fredriksson, M., & Pallas, J. (2016). Diverging principles for strategic communication in government agencies. International Journal of Strategic Communication, 10(3), 153–164.

G.T.Z. Rioplus. (2006). Strategic communication for sustainable development: A conceptual overview (pp. 2–4, 14–47). GTZ.

Koskela, M. (2013). Same, same, but different: Intertextual and interdiscursive features of communication strategy texts. Discourse & Communication, 7(4), 389–407.

Macnamara, J. (2018). A review of new evaluation models for strategic communication: Progress and gaps. International Journal of Strategic Communication, 12(2), 180–195.

*Cox, R., & Pezzullo, P. C. (2016). Advocacy campaigns. In Environmental Communication & the Public Sphere (pp. 177–206).