Marknadsinriktad virkesförsörjning
Till att börja med ger vi en översikt över de försörjningsprocesser som är specifika för skogsindustrin. Därifrån behandlar våra föreläsningar inköp av virke, principer för bucking, upphandling av skogsentreprenadtjänster, transportledning, flödesoptimering och virkeskvalitetsrelaterade frågor, allt utifrån ett marknadsorienterat perspektiv på virkesförsörjningen. Studenter kommer att delta i obligatoriska övningar och seminarier under hela kursen för att förbättra sin lärandeupplevelse.
Kursvärdering
Kursvärderingen är avslutad
SV0021-30258 - Sammanställning av kursvärdering
Efter att kursvärderingen stängt har kursansvarig och studentrepresentanten upp till en månad på sig att skriva kommentarer. De publiceras automatiskt i sammanställningen.
Kursplan och övrig information
Kursplan
SV0021 Marknadsinriktad virkesförsörjning, 7,5 Hp
Market oriented wood supplyÄmnen
Skogsbruksvetenskap FöretagsekonomiUtbildningens nivå
GrundnivåModuler
| Benämning | Hp | Kod |
|---|---|---|
| Virkeslära | 3,0 | 0001 |
| Skogsteknologi | 3,0 | 0002 |
| Övningar och inlämningsuppgifter | 1,5 | 0003 |
Fördjupning
Grundnivå, har mindre än 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskravGrundnivå (G1F)
Betygsskala
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.
Språk
SvenskaFörkunskapskrav
45 hp skogsbruksvetenskap samt 7,5 hp företagsekonomiMål
Syftet med kursen är att kombinera skogsteknologi, virkeslära samt företagsekonomi till det systemperspektiv som behövs för att få en förståelse om hur skogsindustriell råvaruförsörjning kan planeras och styras.
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- förklara principerna för en marknadsbehovsstyrd råvaruförsörjning
- förklara grundläggande begrepp och principer för styrning av skogsindustriella försörjningskedjor
- redogöra och visa förståelse för styrningens konsekvenser ur ett försörjningsnätverksperspektiv
- redogöra och visa förståelse för virkeshantering och leveransstrategier från skog till industri
- redogöra för leveransformer
- redogöra för och visa förståelse för apteringsprinciper och uppbyggnad av virkesprislistor
- redogöra för grundläggande begrepp och principer för behovsanpassad upphandling av drivning och rundvirkestransport
- redogöra för hur rundvirkestransport prissätts, planeras/styrs och genomförs.
Innehåll
Ämnesmässigt innehåll
Kursen bygger vidare på begrepp och koncept inom skogsteknologi, virkeslära samt företagsekonomi och kombinerar dessa ämnesområden till det systemperspektiv som behövs för att förstå hur skogsindustriell råvaruförsörjning kan planeras och styras.
Inledningsvis ges en ämnesspecifik översikt gällande skogsindustriella försörjningsprocesser. Därefter behandlar föreläsningarna bl.a. leveransformer, apteringsprinciper, upphandling av skogliga entreprenadtjänster, transportstyrning, flödesoptimering och virkeskvalitetsrelaterade frågor utifrån ett marknadsinriktat virkesförsörjningsperspektiv. Föreläsningarna varvas med övningsuppgifter och seminarier, som bl.a. fokuserar på att ge studenterna kunskaper och färdigheter i industriell försörjnings- och leveransplanering utifrån exempelvis industriellt marknadsbehov och kvalitetskrav på råvaran.
Genomförande
Kursen utnyttjar olika undervisningsformer för att främja studenternas lärande och diskussioner genom föreläsningar, seminarier och övningsuppgifter
I kursen fokuseras på följande generella kompetenser: Problemlösning, muntlig kommunikation, skriftlig kommunikation, samarbete och tidsplanering/hantera tidsramar
Följande moment är obligatoriska: seminarium
Betygsformer
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.Examinationsformer och fordringar för godkänd kurs
Godkänd skriftlig tentamen
Godkända övningsuppgifter
Godkänd muntlig redovisning
Fullgjorda obligatoriska moment
- Examinatorn har, om det finns skäl och är möjligt, rätt att ge en kompletteringsuppgift till den student som inte blivit godkänd på en examination.
- Om studenten har ett beslut från SLU om riktat pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, kan examinatorn ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra provet på ett alternativt sätt.
- Om denna kursplan läggs ned, ska SLU besluta om övergångsbestämmelser för examination av studenter, som antagits enligt denna kursplan och ännu inte blivit godkända.
- För examination av självständigt arbete (examensarbete) gäller dessutom att examinatorn kan tillåta studenten att göra kompletteringar efter inlämningsdatum. Mer information finns i utbildningshandboken.
Övriga upplysningar
- Rätten att delta i undervisning och/eller handledning gäller endast det kurstillfälle, som studenten blivit antagen till och registrerad på.
- Om det finns särskilda skäl, har studenten rätt att delta i moment som kräver obligatorisk närvaro vid ett senare kurstillfälle. Mer information finns i utbildningshandboken.
Ansvarig institution/motsvarande
Institutionen för skogens biomaterial och teknologi
Kompletterande uppgifter
Litteraturlista
Modul: Skogsteknologi:
Fjeld & Dahlin 2017. Nordic logistics handbook forest operations in wood supply: Länk
Modul: Virkeslära:
Scannad litteratur: Länk
Skogsbruk, virke och skogsindustriprodukter: Länk
Biometerias vission virkesmätning (sammanfattar fördjupningslitteraturen). I tryck och förhoppningsvis klar till kursstart)
Extra fördjupning inom Virkeslära (EJ obligatorisk):
Berg, P. och Oja, J. 2004. Att detektera fibervinkel med fyra kameror på obarkade stockar – resultat från vinterprov. L-Rapport 0404010. Trätek. Stockholm.
Berg, P. 2013. SP Kvalitet On-Line. SP arbetsrapporter 2013:71. SP – Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Stockholm.
Biometria 2023. Biometrias kontroll av virkesmätning. Biometrias instruktioner för virkesmätning.
Björklund, L. 1988. Vägning av massaved med torrhaltsbestämning. Rapport nr 198. Institutionen för virkeslära. Sveriges lantbruksuniversitet. Uppsala.
Björklund, L. 1989. Vägning av massaved i norra Sverige – praktiska aspekter. Rapport nr 210. Institutionen för virkeslära. Sveriges lantbruksuniversitet. Uppsala.
Björklund, L. 2003. Utvecklingsidéer för svensk virkesmätning. SDC/VMR.
Björklund, L., Edlund, J & Grundberg, S. 2003. Slutrapport för projekt ”Effektivare sågtimmermätning”. SDC/VMR.
Björklund L. och Eriksson U. 2013. Torrhaltsbestämning på sönderdelat trädbränsle. SDC. Uppsala.
Björklund L. och Jägbrant S. 2016. Vägning för bestämning av traves volym - analyser baserade på data från 5:2-mätning 2004–2017. Biometria.
Danielsson, S. och Nordström, M. 2021. Nyttjande av skogliga data i bioraffinaderiprocesser. Mistra digital forest. Skogsindustrierna. Stockholm.
Edlund, J. 2009. Mätramar för sortering och vederlagsmätning vid sågverken 2008. SDC. Uppsala
Edlund, E., Björklund L. och Strömgren M. 2018. Topprotmätning anpassad för sågbara sortiment av tall och gran. SDC. Uppsala
Hyll, K. och Nordström, M. 2020. Kartläggning av teknik, metoder och informationsflöde för mätning av skogens produkter. Arbetsrapport 1050. Skogforsk. Uppsala.
Hyll, K. och Nordström, M. 2021. Kartläggning och utvärdering av mätramar och mätramsmiljöer i sågverk. Arbetsrapport 1093. Skogforsk. Uppsala.
Johansson, F. 1993. VMF Syd 25 år – något om den opartiska virkesmätningen i södra Sverige. VMF Syd. Jönköping.
Mantex. 2019. Biomass Analyzer. Mantex. https://www.mantex.se/products/biofuel-analyzer/features
Nordström, M., Jansson, G. och Hyll, K. 2019. Hantering av stickprov och kollektiv kopplade till mätning av massaved i trave. Rapport från Skogforsk på uppdrag av Biometria. Internt dokument. Biometria.
Nordström, M., Möller, J., Hyll, K. och Björklund L. 2021. Egenskaper och kvalitetsparametrar med relevans för sågtimmer av tall och gran. Arbetsrapport 1101. Skogforsk. Uppsala.
Norell, K. 2010. Automatic Analysis of Log End face Images in the Sawmill Industry. Doctoral Thesis No 2010:25. SLU. Uppsala.
Karlsson, J. 1971. Mätning av massaved i travat mått. Rapport 73. Institutionen för virkeslära. Skogshögskolan. Stockholm.
Nilsson, Å. et al. 2021. Modellering av råvaruflödet i skogliga värdekedjor, inklusive råvaruegenskaper och hållbarhetsaspekter. Mistra digital forest. Skogsindustrierna. Stockholm.
Nylinder, M. och Fryk, H. 2015. Massaved. Institutionen för skogens produkter. Sveriges lantbruksuniversitet. Uppsala.
Olofsson, D. et al. 2021a. Mera rätt råvara 2.0. Slutrapport. TräCentrum Norr. Luleå Tekniska Universitet. Luleå.
Olofsson, D. et al. 2021b. Automatisk friskkvistaptering - Mer friskkvist till sågverken genom implementering av egenskapsanpassad aptering i skogen och förbättrade algoritmer i timmersorteringen. Slutrapport. TräCentrum Norr. Luleå Tekniska Universitet. Luleå.
Ottosson, P., Andersson, D. och Fridh, L. 2018. Effektivare fukthaltsmätning av trädbränsle med radarteknik. Arbetsrapport 977. Skogforsk. Uppsala.
Pettersson, R. 2011. Mitt emellan virkesintressen - Virkesmätningens historia i Sverige. Kungliga skogs- och lantbruksakademien. Skogs- och lantbrukshistoriska meddelanden nr 55. Stockholm.
SDC 2014. Mätning av trädbränslen. Handbok 55 sidor. Huvudförfattare Lars Björklund.
Strömgren, M. 2016. Mätramar för sortering och ersättningsgrundande mätning vid svenska sågverk 2015. SDC. Uppsala.
Zacco, P. 1974. Barktjockleken hos sågtimmer. Rapport nr 90. Institutionen för virkeslära. Skogshögskolan. Stockholm.