Ny sökning
SV0021

Marknadsinriktad virkesförsörjning

Vår kurs går djupare in i skogsteknik, trävetenskap och företagsekonomi. Genom att kombinera dessa ämnen med ett systemperspektiv utforskar vi hur man effektivt kan planera och kontrollera den skogsindustriella råvaruförsörjningen.

Till att börja med ger vi en översikt över de försörjningsprocesser som är specifika för skogsindustrin. Därifrån behandlar våra föreläsningar inköp av virke, principer för bucking, upphandling av skogsentreprenadtjänster, transportledning, flödesoptimering och virkeskvalitetsrelaterade frågor, allt utifrån ett marknadsorienterat perspektiv på virkesförsörjningen. Studenter kommer att delta i obligatoriska övningar och seminarier under hela kursen för att förbättra sin lärandeupplevelse.

Kursvärdering

Kursvärderingen är avslutad

SV0021-30258 - Sammanställning av kursvärdering

Efter att kursvärderingen stängt har kursansvarig och studentrepresentanten upp till en månad på sig att skriva kommentarer. De publiceras automatiskt i sammanställningen.

Kursplan och övrig information

Litteraturlista

Modul: Skogsteknologi:

Fjeld & Dahlin 2017. Nordic logistics handbook forest operations in wood supply: Länk

Modul: Virkeslära:

Scannad litteratur: Länk

Skogsbruk, virke och skogsindustriprodukter: Länk

Biometerias vission virkesmätning (sammanfattar fördjupningslitteraturen). I tryck och förhoppningsvis klar till kursstart)

Extra fördjupning inom Virkeslära (EJ obligatorisk):

Berg, P. och Oja, J. 2004. Att detektera fibervinkel med fyra kameror på obarkade stockar – resultat från vinterprov. L-Rapport 0404010. Trätek. Stockholm.

Berg, P. 2013. SP Kvalitet On-Line. SP arbetsrapporter 2013:71. SP – Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Stockholm.

Biometria 2023. Biometrias kontroll av virkesmätning. Biometrias instruktioner för virkesmätning.

Björklund, L. 1988. Vägning av massaved med torrhaltsbestämning. Rapport nr 198. Institutionen för virkeslära. Sveriges lantbruksuniversitet. Uppsala.

Björklund, L. 1989. Vägning av massaved i norra Sverige – praktiska aspekter. Rapport nr 210. Institutionen för virkeslära. Sveriges lantbruksuniversitet. Uppsala.

Björklund, L. 2003. Utvecklingsidéer för svensk virkesmätning. SDC/VMR.

Björklund, L., Edlund, J & Grundberg, S. 2003. Slutrapport för projekt ”Effektivare sågtimmermätning”. SDC/VMR.

Björklund L. och Eriksson U. 2013. Torrhaltsbestämning på sönderdelat trädbränsle. SDC. Uppsala.

Björklund L. och Jägbrant S. 2016. Vägning för bestämning av traves volym - analyser baserade på data från 5:2-mätning 2004–2017. Biometria.

Danielsson, S. och Nordström, M. 2021. Nyttjande av skogliga data i bioraffinaderiprocesser. Mistra digital forest. Skogsindustrierna. Stockholm.

Edlund, J. 2009. Mätramar för sortering och vederlagsmätning vid sågverken 2008. SDC. Uppsala

Edlund, E., Björklund L. och Strömgren M. 2018. Topprotmätning anpassad för sågbara sortiment av tall och gran. SDC. Uppsala

Hyll, K. och Nordström, M. 2020. Kartläggning av teknik, metoder och informationsflöde för mätning av skogens produkter. Arbetsrapport 1050. Skogforsk. Uppsala.

Hyll, K. och Nordström, M. 2021. Kartläggning och utvärdering av mätramar och mätramsmiljöer i sågverk. Arbetsrapport 1093. Skogforsk. Uppsala.

Johansson, F. 1993. VMF Syd 25 år – något om den opartiska virkesmätningen i södra Sverige. VMF Syd. Jönköping.

Mantex. 2019. Biomass Analyzer. Mantex. https://www.mantex.se/products/biofuel-analyzer/features

Nordström, M., Jansson, G. och Hyll, K. 2019. Hantering av stickprov och kollektiv kopplade till mätning av massaved i trave. Rapport från Skogforsk på uppdrag av Biometria. Internt dokument. Biometria.

Nordström, M., Möller, J., Hyll, K. och Björklund L. 2021. Egenskaper och kvalitetsparametrar med relevans för sågtimmer av tall och gran. Arbetsrapport 1101. Skogforsk. Uppsala.

Norell, K. 2010. Automatic Analysis of Log End face Images in the Sawmill Industry. Doctoral Thesis No 2010:25. SLU. Uppsala.

Karlsson, J. 1971. Mätning av massaved i travat mått. Rapport 73. Institutionen för virkeslära. Skogshögskolan. Stockholm.

Nilsson, Å. et al. 2021. Modellering av råvaruflödet i skogliga värdekedjor, inklusive råvaruegenskaper och hållbarhetsaspekter. Mistra digital forest. Skogsindustrierna. Stockholm.

Nylinder, M. och Fryk, H. 2015. Massaved. Institutionen för skogens produkter. Sveriges lantbruksuniversitet. Uppsala.

Olofsson, D. et al. 2021a. Mera rätt råvara 2.0. Slutrapport. TräCentrum Norr. Luleå Tekniska Universitet. Luleå.

Olofsson, D. et al. 2021b. Automatisk friskkvistaptering - Mer friskkvist till sågverken genom implementering av egenskapsanpassad aptering i skogen och förbättrade algoritmer i timmersorteringen. Slutrapport. TräCentrum Norr. Luleå Tekniska Universitet. Luleå.

Ottosson, P., Andersson, D. och Fridh, L. 2018. Effektivare fukthaltsmätning av trädbränsle med radarteknik. Arbetsrapport 977. Skogforsk. Uppsala.

Pettersson, R. 2011. Mitt emellan virkesintressen - Virkesmätningens historia i Sverige. Kungliga skogs- och lantbruksakademien. Skogs- och lantbrukshistoriska meddelanden nr 55. Stockholm.

SDC 2014. Mätning av trädbränslen. Handbok 55 sidor. Huvudförfattare Lars Björklund.

Strömgren, M. 2016. Mätramar för sortering och ersättningsgrundande mätning vid svenska sågverk 2015. SDC. Uppsala.

Zacco, P. 1974. Barktjockleken hos sågtimmer. Rapport nr 90. Institutionen för virkeslära. Skogshögskolan. Stockholm.

Kursfakta

Kursen ges som en fristående kurs: Ja Kursen ges som en programkurs: Skogsvetarprogrammet (kandidat) Kursavgift: Studieavgift, endast för medborgare utanför EU, EES, och Schweiz: 19030 SEK Nivå: Grundnivå (G1F)
Ämne: Skogsbruksvetenskap Företagsekonomi
Kurskod: SV0021 Anmälningskod: SLU-30258 Plats: Umeå Distanskurs: Nej Undervisningsspråk: Svenska Ansvarig institution: Institutionen för skogens biomaterial och teknologi Studietakt: 100%