Skogsskötsel på bestånds- och landskapsnivå
Kursens syfte är att ge studenten verktyg och förståelse för hur skogar och skogslandskap kan förändras genom aktiv skötsel av enskilda bestånd. Med en ökad förståelse för hur aktiv skogsskötsel påverkar skogslandskap på kort och lång sikt får studenten sedan applicera denna kunskap i olika landskapstyper med olika mål för brukandet av skogen. Effekter av klimatförändring på framtida skogslandskap genomsyrar all diskussion och kunskapsinhämtande under kursen. Studenten förutsätts ha grundläggande kunskaper om skogsskötsel på beståndsnivå samt mätning av skog. I denna kurs bygger vi vidare på det och studerar hur skogsskötsel på beståndsnivå påverkar landskapets skogsutveckling och hur skogsskötseln kan modifieras med avseende på olika mål på fastighets och landskapsnivå. Förståelse för skog och upplevelse av skog som studenterna tidigare har förvärvat kommer att ligga till grund för undervisningen på denna kurs. Skogens utveckling på olika skala analyseras med hjälp av beslutshjälpmedel (Heureka). De modeller för skogens utveckling som ingår i beslutshjälpmedel kommer att redovisas och analyseras under kursen.
Genomförande
Kursen kommer att genomföras med hjälp av föreläsningar, exkursioner och egna arbeten.
I kursen fokuseras på följande generella kompetenser:
Problemlösning, Vetenskapliga metoder, Muntlig och skriftlig kommunikation
Följande moment är obligatoriska:
Exkursioner
Samverkan med det omgivande samhället sker genom:
Exkursioner och gästföreläsningar
Kursplan och övrig information
Kursplan
SV0053 Skogsskötsel på bestånds- och landskapsnivå, 15,0 Hp
Silviculture in Forest and LandscapeÄmnen
Skogsbruksvetenskap LandskapsarkitekturUtbildningens nivå
GrundnivåModuler
| Benämning | Hp | Kod |
|---|---|---|
| Skriftliga grupparbeten | 4,5 | 0001 |
| Exkursion till norra Sverige | 4,5 | 0002 |
| Sluttentamen | 6,0 | 0003 |
Fördjupning
Grundnivå, har mindre än 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskravGrundnivå (G1F)
Betygsskala
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.
Språk
EngelskaFörkunskapskrav
Kunskaper motsvarande- 15 hp skogsbruksvetenskap
- 15 hp landskapsarkitektur
- Engelska 6
Undantag medges från kravet på grundläggande behörighet i svenska.
Mål
Efter avslutad kurs ska studenten kunna:
- redogöra för kunskapsunderbyggnaden för vanligt förekommande skötselmetoder i Skandinavien och norra Europa
- föreslå lämpliga skötselåtgärder beroende på skogens tillstånd och mål med brukandet
- analysera hur olika skötselmetoder påverkar skogens ekosystemtjänster på bestånds- fastighets- och landskapsskala
- visa på nya skötselmodeller som kan ersätta tidigare använda modeller samt kunna identifiera potentiella kunskapsglapp inom skogsskötselområdet
- visa hur framtida beståndsutveckling kan prognosticeras med hjälp av skogliga modeller och hur framtida klimatförändring påverkar dessa prognoser
- utforma skötselplaner för bestånd med hänsyn till olika mål och kunna visa hur dessa påverkar skogslandskapet.
- redogöra för de fysiska och ekonomiska ramar som begränsar hur skötselåtgärder utförs
- beskriva de vanligaste arbetssätt och maskinsystem som används för att utföra skötselåtgärder.
Innehåll
Kursens syfte är att ge studenten verktyg och förståelse för hur skogar och skogslandskap kan förändras genom aktiv skötsel av enskilda bestånd. Med en ökad förståelse för hur aktiv skogsskötsel påverkar skogslandskap på kort och lång sikt får studenten sedan applicera denna kunskap i olika landskapstyper med olika mål för brukandet av skogen. Effekter av klimatförändring på framtida skogslandskap genomsyrar all diskussion och kunskapsinhämtande under kursen. Studenten förutsätts ha grundläggande kunskaper om skogsskötsel på beståndsnivå samt mätning av skog. I denna kurs bygger vi vidare på det och studerar hur skogsskötsel på beståndsnivå påverkar landskapets skogsutveckling och hur skogsskötseln kan modifieras med avseende på olika mål på fastighets och landskapsnivå. Förståelse för skog och upplevelse av skog som studenterna tidigare har förvärvat kommer att ligga till grund för undervisningen på denna kurs. Skogens utveckling på olika skala analyseras med hjälp av beslutshjälpmedel (Heureka). De modeller för skogens utveckling som ingår i beslutshjälpmedel kommer att redovisas och analyseras under kursen.
Genomförande
Kursen kommer att genomföras med hjälp av föreläsningar, exkursioner och egna arbeten.
I kursen fokuseras på följande generella kompetenser:
Problemlösning, Vetenskapliga metoder, Muntlig och skriftlig kommunikation
Följande moment är obligatoriska:
Exkursioner
Samverkan med det omgivande samhället sker genom:
Exkursioner och gästföreläsningar
Betygsformer
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.Examinationsformer och fordringar för godkänd kurs
Godkänd skriftlig tentamen, godkända övningsuppgifter samt fullgjorda obligatoriska moment.
- Examinatorn har, om det finns skäl och är möjligt, rätt att ge en kompletteringsuppgift till den student som inte blivit godkänd på en examination.
- Om studenten har ett beslut från SLU om riktat pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, kan examinatorn ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra provet på ett alternativt sätt.
- Om denna kursplan läggs ned, ska SLU besluta om övergångsbestämmelser för examination av studenter, som antagits enligt denna kursplan och ännu inte blivit godkända.
- För examination av självständigt arbete (examensarbete) gäller dessutom att examinatorn kan tillåta studenten att göra kompletteringar efter inlämningsdatum. Mer information finns i utbildningshandboken.
Övriga upplysningar
- Rätten att delta i undervisning och/eller handledning gäller endast det kurstillfälle, som studenten blivit antagen till och registrerad på.
- Om det finns särskilda skäl, har studenten rätt att delta i moment som kräver obligatorisk närvaro vid ett senare kurstillfälle. Mer information finns i utbildningshandboken.
Ansvarig institution/motsvarande
Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap
Medansvariga:
Kompletterande uppgifter
Litteraturlista
General
Fries C & Roberge J-M. 2020. Forest management in Sweden. Current practice and historical background. Swedish Forest Agency, Report 2020/4.
West P W. 2014. Growing Plantation Forests. Springer
Regeneration
Birkedal M. 2010. Reforestation by direct seeding of beech and oak: Influence of granivorous Rodents and site preparation. SLU, Acta Universitatis Agriculturae Sueciae, 2010:13.
Grossnickle SC, Ivetic V. 2017. Direct seeding in reforestation – A field performance review. Reforesta 4: 94-142
Lula M. 2022. Regeneration methods and long-term production for Scots pine on medium fertile and fertile sites. SLU, Faculty of Forest Science, Doctoral Thesis No 2022:25.
Nilsson U, Luoranen J, Kolström T, Örlander G, Puttonen P. 2010. Reforestation with planting in northern Europé. Scandinavian Journal of Forest Research, 2010:25, 283-294.
Nordborg F. 2001. Effects of site preparation on soil properties and on growth, damage and nitrogen uptake in planted seedlings. SLU, Acta Universitatis Agriculturae Sueciae, SIvestria 195.
Sikström U, Hjelm K, Holt-Hanssen K, Saksa T, Wallertz K. 2020. Influence of mechanical site preparation on regeneration success of planted conifers in clearcuts in Fennoscandia – a review. Silva Fennica 54.
Wallertz K. 2009. Pine weevil feeding in Scots pine and Norway spruce regenerations. Acta Universitatis Agriculturae Sueciae, 2009:60.
Seedling establishment
Burdett AN. 1990. Physiological processes in plantation establishment and the development of specifications for forest planting stock. Canadian Journal of Forest Research. 20 418-427.
Grossnickle, S.C. (2005). Importance of root growth in overcoming planting stress. New Forests, vol. 30 (2–3), pp. 273–294.
Grossnickle, S.C. (2012). Why seedlings survive: Influence of plant attributes. New Forests, vol. 43 (5–6), pp. 711–738.
Natural regeneration
Béland, E. Agestam, P. M. Ekö, P. Gemmel & U. Nilsson (2000) Scarification and Seedfall affects Natural Regeneration of Scots Pine Under Two Shelterwood Densities and a Clear-cut in Southern Sweden, Scandinavian Journal of Forest Research, 15:2
Karlsson M. 2001. Natural regeneration of broadleaved tree species in southern Sweden – Effects of silvicultural treatments and seed dispersal from surrounding stands. SLU, Acta Universitatis Agriculturae Sueciae, SIvestria 196.
Övergaard R. 2010. Seed production and natural regeneration of beech in southern Sweden. SLU, Acta Universitatis Agriculturae Sueciae, 2010:12.
Pre commercial thinning
Fahlvik N. 2005. Aspects of precommercial thinning in heterogeneous forests in southern Sweden. SLU, Acta Universitatis Agriculturae Sueciae, 2005:68.
Holmström E. 2015. Regeneration and early management of birch and Norway spruce mixtures in southern Sweden. SLU, Acta Universitatis Agriculturae Sueciae, 2015:122.
Liziniewicz M. 2014. Influence of spacing and thinning on wood properties in conifer plantations. SLU, Acta Universitatis Agriculturae Sueciae, 2013:96.
Ara M. 2022. Establishment and early management of young forest in Sweden. Stand structure, spatial design, and pre-commercial thinning. SLU, Faculty of Forest Science, Doctoral Thesis No 2022:22.
Thinning
Attocchi G. 2015. Silviculture of oak for high-quality wood production. Effects of thinning on crown size, volume growth and stem quality in even-aged stands of pedunculate oak (Quercus robur L.) in northern Europe. SLU, Acta Universitatis Agriculturae Sueciae, 2015:39.
del Rio M, Bravo-Oviedo A, Pretzsch H, Löf M, Ruiz-Peinado R. 2017. A review of thinning effects on Scots pine stands: From growth and yield to new challenges under global change. Forest Systems 26.
Wallentin C. 2007. Thinning of Norway spruce. SLU, Acta Universitatis Agriculturae Sueciae, 207:29.
Nilsson, U., Agestam, E., Ekö, P-M., Elfving, B., Fahlvik, N., Johansson, U., Karlsson, K., Lundmark, T., Wallentin, C. 2010. Thinning of Scots pine and Norway spruce monocultures in Sweden – Effects of different thinning programs on stand level gross- and net stem volume production. Studia Forestalia Suecica 219: 1-46.
Continuous cover forestry
Ekholm A, Lundqvist L, Axelsson PE, Egnell G, Hjältén J, Lundmark T, Sjögren J. 2023. Long-term yield and biodiversity in stands managed with the selection system and the rotation forestry system: A qualitative review. Forest Ecology and Management, 537, https://doi.org/10.1016/j.foreco.2023.120920
Kuuluvainen T, Tahvonen O, Aakala T. 2012. Even-aged and uneven-aged forest management in boreal Fennoscandia: A review. AMBIO 41, 720-737.
Tree species
Dahl Kjaer E., Lobo A., Myking T. 2014. The role of exotic tree species in Nordic forestry. 2014. Scandinavian Journal of Forestry Research. 29, 323-332.
Hynynen J., Niemistö P., Vieherä-Aarnio a., Brunner A., Hein S., Velling P. 2010. Silviculture of birch ( *Betula pendula *Roth and *Betula pubescens *Ehrh.) in northern Europe. Forestry 8, 103-119.
Karlman, L. (2010). Genetic variation in frost tolerance, juvenile growth and timber production in Russian larches (Larix Mill.)(Vol. 2010, No. 30).
Larsson-Stern Larch in Commercial Forestry: A Literature Review to Help Clarify the Potential of Hybrid Larch (Larix × eurolepis Henry) in Southern Sweden (whole paper)
Löf, M., Boman, M., Brunet, J., Hannerz, M., Mattsson, L., & Nylinder, M. (2010). Broadleaved forest management for multiple goals in southern Sweden-an overview including future research prospects. Ecological Bulletins, 53, 235–245.
Felton A., Boberg J., Bjorkman C., Widenfalk O. 2013. Identifying and managing the ecological risks of using introduced tree species in Sweden’s production forestry. Forest Ecology and Management. 307, 165-177