Djurhållningens teknologi
Kursvärdering
Kursvärderingen är avslutad
TN0340-10051 - Sammanställning av kursvärdering
Efter att kursvärderingen stängt har kursansvarig och studentrepresentanten upp till en månad på sig att skriva kommentarer. De publiceras automatiskt i sammanställningen.
Andra kursvärderingar för TN0340
Läsåret 2023/2024
Djurhållningens teknologi (TN0340-10349)
2023-08-28 - 2024-01-14
Läsåret 2021/2022
Djurhållningens teknologi (TN0340-10188)
2021-08-30 - 2022-01-16
Läsåret 2020/2021
Djurhållningens teknologi (TN0340-10289)
2020-08-31 - 2021-01-17
Läsåret 2019/2020
Djurhållningens teknologi (TN0340-10065)
2019-09-02 - 2020-01-19
Läsåret 2018/2019
Djurhållningens teknologi (TN0340-10080)
2018-09-03 - 2019-01-20
Kursplan och övrig information
Kursplan
TN0340 Djurhållningens teknologi, 15,0 Hp
Technology for Animal HusbandryÄmnen
Teknologi Teknologi LantbruksvetenskapUtbildningens nivå
GrundnivåModuler
| Benämning | Hp | Kod |
|---|---|---|
| Ventilation och byggnadsteknik | 5,0 | 0202 |
| Byggnadsfunktion | 5,0 | 0203 |
| Projektarbete | 5,0 | 0204 |
Fördjupning
Grundnivå, har mindre än 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskravGrundnivå (G1F)
Betygsskala
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.
Språk
SvenskaFörkunskapskrav
Behörighet för lantmästare - kandidatprogram samt kunskaper motsvarande minst 30 hp, varav minst- 25 hp lantbruksvetenskap
- 2,5 hp teknologi
Mål
Den studerande ska ha kännedom om de vanligaste teknologiska systemen i svensk och internationell djurhållning samt de vanligaste produktionsdjurens biologiska och etologiska viktigaste behov. Denna kunskap ska tillämpas genom att planera ett djurstall för ett av de vanligaste produktionsdjur samt kunna granska andra studenters uppgifter.
Efter avslutad kurs ska studenten kunna:
beskriva de vanligaste byggnadsmaterialen, konstruktionsprinciperna samt tekniska installationer inom svensk djurhållning,
kunna utföra en dimensionering av ventilationsbehov samt kombinera denna med en värmebalansberäkning,
beskriva och förklara olika inhysningssystem för de vanligaste produktionsdjuren i Sverige,
visa förmåga att planera och argumentera för och emot förslag till en byggnadsplanlösning för djurproduktion,
kunna redogöra för de vanligaste teknologiska systemen i svensk och internationell djurhållning samt visa förmåga att granska dessa med avseende på de övergripande hållbarhetsmålen.
Innehåll
Kursen ger träning i helhetssyn och förmåga att väga samman kunskap i olika ämnen angående produktion inom lantbrukets verksamhetsområde. Kursen utnyttjar olika undervisningsformer för att främja såväl lärarledd kunskapsförmedling som studentaktivitet och diskussion, genom föreläsningar, litteraturstudier, projektarbete, övningar, laborationer, uppgifter, seminarier, och studiebesök. Samverkan med det omgivande samhället belyses genom externa föreläsningar, projekt och studiebesök. Dessutom knyts undervisningen till såväl nationell som internationell forskning genom föreläsningar och litteraturstudier. I kursen förekommer obligatorisk deltagande vid moment som kursintroduktion, redovisningar, laborationer och studiebesök.
Kursen introducerar studenten i den begreppsvärld som finns i byggsektorn genom översiktlig kunskap om konstruktionsprinciper, egenskaper och användningsområden för de vanligaste byggnadsmaterialen samt grundläggande ritteknik. Ett annat avsnitt i kursen är hur djurens termiska närmiljö påverkas av klimatet ute och inne samt hur man med byggnadstekniska lösningar och ventilationsteknik kan förbättra denna. Här är värmebalansberäkningen och tolkningen av denna en central del.
Kursen behandlar tekniska installationer i svensk och internationell djurhållning med nötkreatur (mjölk och nötkött), grisar, fjäderfä, häst samt får. Mest fokus är på mjölk-, gris-, och fjäderfä-produktion. Installationerna som tas upp är utfodrings- (inkl sönderdelning och blandning av foder), utgödslings-, mjölknings- och ägghanteringssystem samt ventilationssystem baserade på naturliga drivkrafter så väl som mekaniska. Kursen tar även upp hur inhysningssystem för de vanligaste produktionsdjuren är utformade samt vilka faktorer som är centrala för respektives systems funktion.
Som syntes i kursen gör studenten ett projektarbete i grupp där ett djurstall planeras för att utveckla djurproduktionen på en gård och redovisar detta både skriftligt och muntligt. Studenten granskar även andra studenters arbete med avseende på djur- och arbetsmiljö, byggnadsfunktion samt hållbarhetsaspekter som är viktiga delar i detta arbete.
Byggnadsteknik och djurmiljö 4,5 hp
Teknik och byggnadsfunktion 3,0 hp
Seminarier och studiebesök 2,5 hp
Projektuppgift 5 hp
Betygsformer
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.Examinationsformer och fordringar för godkänd kurs
Godkända skriftliga tentamina, godkänt projektarbete, godkänd laborationsrapport och inlämningsuppgifter samt aktivt deltagit i andra obligatoriska moment
- Examinatorn har, om det finns skäl och är möjligt, rätt att ge en kompletteringsuppgift till den student som inte blivit godkänd på en examination.
- Om studenten har ett beslut från SLU om riktat pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, kan examinatorn ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra provet på ett alternativt sätt.
- Om denna kursplan läggs ned, ska SLU besluta om övergångsbestämmelser för examination av studenter, som antagits enligt denna kursplan och ännu inte blivit godkända.
- För examination av självständigt arbete (examensarbete) gäller dessutom att examinatorn kan tillåta studenten att göra kompletteringar efter inlämningsdatum. Mer information finns i utbildningshandboken.
Övriga upplysningar
- Rätten att delta i undervisning och/eller handledning gäller endast det kurstillfälle, som studenten blivit antagen till och registrerad på.
- Om det finns särskilda skäl, har studenten rätt att delta i moment som kräver obligatorisk närvaro vid ett senare kurstillfälle. Mer information finns i utbildningshandboken.
Ansvarig institution/motsvarande
Institutionen för biosystem och teknologi
Kompletterande uppgifter
Betygskriterier
Mål
Den studerande ska kunna beskriva och planera hur fysikaliska principer och tekniska lösningar samverkar med djurhållningen.
Studenten ska efter genomgången kurs kunna:
- beskriva de vanligaste byggnadsmaterialen, konstruktionsprinciperna samt tekniska hjälpmedel inom svensk djurhållning.
- kunna utföra en dimensionering av ventilationsbehov samt kombinera denna med en värmebalansberäkning.
- beskriva och förklara olika inhysningssystem för djurproduktion,
- visa förmåga att planera och argumentera för och emot förslag till byggnadsplanlösning för djurproduktion.
Betyg
Betygsgraderna är följande:
Tentamen del Ventilation och byggnadsteknk: U, 3,4, 5;
Betyg 3 ger 3 meritpoäng till slutbetyget
Betyg 4 ger 4 meritpoäng till slutbetyget
Betyg 5 ger 5 meritpoäng till slutbetyget
Byggnadsfunktion: U. 3
Projektarbete: U, 3,4, 5;
Betyg 3 ger 3 meritpoäng till slutbetyget
Betyg 4 ger 4 meritpoäng till slutbetyget
Betyg 5 ger 5 meritpoäng till slutbetyget
När delarna har minst betyg 3 vägs de samman enligt nedan
6 meritpoäng - Kursbetyg 3
7 meritpoäng - Kursbetyg 4
8-10 meritpoäng - Kursbetyg 5
Betygskriterierna för varje moment är följande.
Tentamen avseende Ventilation och byggnadsteknik
- Betyg 3 Har >60% av maxpoäng på hela tentamen, vara minst 60% av maxpoäng på uppgift om värmebalansberäkning. Studenten ska även deltagit i obligatoriska moment och godtagbart gjort labrapport
- Betyg 4: Uppfyller kraven för betyg 3 samt har >75% av maxpoäng på avsnittet om ventilation, värmebalans samt djurens närmiljö.
- Betyg 5: Uppfyller kraven för betyg 4 samt har >80% av maxpoäng på hela tentamen.
Projektarbete
- Betyg 3: Har i grupp planerat för djurproduktion utifrån givna förutsättning samt lämnat relevanta synpunkter på en annan grupps arbete samt gett förslag på lämplig mekanisering.
- Betyg 4: Uppfyller kraven för betyg 3 samt gör en självständig analys av planlösning, inredning och teknik för ett av de gårdsexempel som ingått i grupparbetet. Studenten diskuterar de (2-3) viktigaste faktorerna och visar på god förståelse. Diskussionen ska stödjas av fakta från kurslitteratur och föreläsningar.
- Betyg 5 Uppfyller kraven för betyg 4 samt gör en självständig analys av planlösning, inredning och teknik för ett av de gårdsexempel som ingått i grupparbetet. Studenten diskuterar flertalet relevanta faktorer och visar på mycket god förståelse för varje faktors del av helheten. Diskussionen ska stödjas av fakta från kurslitteratur och föreläsningar.
Litteraturlista
(Litteratur som även ingår i BI1313 är markerat med *)
Böcker
Eskildsen, M. & Vest Weber, A. (2018). Svineproduktion. 3:e uppl. Aarhus: Seges Forlag (304 s.) (danska)*
*alternativt *
Eskildsen, M. & Vest Weber, A. (2016). Pig production 1:a uppl. Aarhus: Seges Forlag (engelska)*
Hörndahl. T. och Nimmermark , S. (Red) (2015 eller senare). Formel-tabellsamling i teknologi, kemi och statistik, Tredje uppl. Sveriges lantbruksuniversitet/Institutionen för biosystem och teknologi. (67 s)
Nilsson, M. (2017). Mjölkkor. 2 uppl. Stockholm: BMM Förlag. (232 s)*
Kompendium
Ascard, K. (Red.) (2022). Fjäderfäkompendium 1 Äggproduktion - Inhysningssystem och stallklimat. Alnarp. Institutionen för biosystem och teknologi. Sveriges lantbruksuniversitet/ (56 s) *
Ascard, K. (Red) (2022). Fjäderfäkompendium 4 Slaktfågelproduktion –Slakfågel och sjukdomar. Alnarp Institutionen för biosystem och teknologi. Sveriges lantbruksuniversitet/ (66 s) *
Bengtsson, M. och Ekström, C-G. (2018), Korrosion. I: Bengtsson, M. och Ekström, C-G. (red),* Kemi för lantmästarprogrammet, del 1*. Sveriges lantbruksuniversitet, ss 46-49. (4 s) (kurslitteratur KE0066)
Hörndahl. T. (Red) (2019). Kompendiesamling - Djurhållningens teknologi. (300 s)
Länsstyrelsen Västra Götaland. (2021) Att söka tillstånd till miljöfarlig verksamhet. Rapport 2010:40 (uppdaterad 2021-03-12). Länsstyrelsen Västra Götaland/ Enheten för miljöprövning. https://www.lansstyrelsen.se/download/18.6f456f1162f6d08f5ebf5e/1580485495883/2010-40.pdf
Lagar och föreskrifter
SJVFS 2019:18. Statens jordbruksverks föreskrifter och Allmänna råd om nötkreaturhållning inom lantbruket m.m. Jönköping: Statens jordbruksverk L104.
SJVFS 2019:20. Statens jordbruksverks föreskrifter och Allmänna råd om griskreaturhållning inom lantbruket m.m. Jönköping: Statens jordbruksverk L106.
SJVFS 2019:23. Statens jordbruksverks föreskrifter och Allmänna råd om fjäderfähållning inom lantbruket m.m. Jönköping: Statens jordbruksverk L111.
Digitalt material
Svenskt trä. (2020) Att välja trä. Stockholm: Föreningen Sveriges Skogsindustrier. Tillgängligt: https://www.svenskttra.se/publikationer-start/publikationer/att-valja-tra/ [2022-06-15] (164 s)
Svenskt Trä. (2020). Träguiden. Tillgänglig: http://www.traguiden.se [2022-06-15]
(avsnitt: Om trä, planering, konstruktion)
Referenslitteratur
Böcker
Ascard, K. (2004). Systemlösningar för jordbrukets driftsbyggnader, *Byggnader för nötköttsproduktion, *Alnarp: Sveriges Lantbruksuniversitet/Inst för jordbrukets biosystem och teknologi.
Bartali, E. H. (red) (1999). Livestock Housing and Environment. I American Society of Agricultural Engineers.* CIGR handbook och agricultural engineering.* Vol 2, Animal production and aquacultural engineering. St Joseph: American Society of Agricultural Engineers.
Bickert, G.W., Holmes, B., Janni, K., Kammel, D., Stowell, R. Zulovich, J. 2000. Dairy Freestall Housing and Equipment. 7th ed. Ames, USA: Iowa state university/Midwest plan service (MWPS).
Molén, M.& Bergsjö, A. (1989) Systemlösningar för jordbrukets driftsbyggnader - Lantbrukets bebyggelsemiljö – Landskap – Gård – Miljö. Lund: Sveriges lantbruksuniversitet/Institutionen för lantbrukets byggnadsteknik.
Olsson, O., Johansson, P. & Ascard, K. (1993) Systemlösningar för jordbrukets driftsbyggnader Stallar för svinproduktion. Lund: Sveriges lantbruksuniversitet/ Institutionen för lantbrukets byggnadsteknik.
Olsson, O. & Ascárd, K. (2008) Systemlösningar för jordbrukets driftsbyggnader - Planeringshandledning för svinstallar. Alnarp: Sveriges lantbruksuniversitet/ Institutionen för lantbrukets byggnadsteknik.
Person, S. (2006). Golvytor i Grisstallar. Jordbruksinformation nr 3 - 2006. Jönköping: Statens jordbruksverk. Tillgänglig: http://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_jo/jo06_3.pdf [2019-06-28] (36 s)
Regler och standarder
KRAV. (2022). KRAVs regler 2022. Uppsala: KRAV. Tillgänglig: https://www.krav.se/regler/kravs-regler-2019-2020/ [2022-06-15]
Swedish standard institut*. (2012), Ekonomibyggnader – Tillämpningar till Boverkets regler avseende utformning av ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk och trädgårdsnäring samt hästverksamhet. *[Elektronisk]. Stockholm: SIS Förlag AB. (SIS-TS 37:2012). Se länk i Canvas kan endast användas via SLU’s datorer
Swedish standard institut*. (2014), Lantbruksbyggnader – Ventilations-och värmebehov i djurstallar.* [Elektronisk]. Stockholm: SIS Förlag AB. (SS 95 10 50: 2014)
Se länk i Canvas kan endast användas via SLU’s datorer
Digitalt material
Lantbrukarnas Riksförbund. (u.å) Miljöhusesyn, Stockholm: Lantbrukarnas Riksförbund. Tillgänglig: www.miljohusesyn.nu (kan laddas ned från hemsida) [2022-06-15]
Sveriges Lantbruksuniversitet. (2017). Nötstallplan. Alnarp: Sveriges lantbruksuniversitet/Institutionen för biosystem och teknologi. Tillgänglig: http://notstallsplan.slu.se/ [2022-06-15]