Uppföljning av förändringar i jordbrukslandskapet

Ängs- och betesmarksuppföljningen

Jordbruksverket genomförde 2002-2004 en nationell inventering av Sveriges ängs- och betesmarker. Inventeringen utfördes i fält av personal från länsstyrelserna. Totalt inventerades 301 000 hektar ängs- och betesmark där resultaten från inventeringen finns samlade i databasen TUVA.

För att följa upp den nationella inventeringen har SLU sedan år 2006 i uppdrag att inventera naturvärden i ängs- och betesmarker från TUVA inom, eller i anslutning till, NILS-rutor i hela Sverige. Uppföljningen är ett led i Jordbruksverkets strategi för uppföljning av miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap.

Urvalet av ängs- och betesmarksobjekt har i södra Sverige utförts inom NILS 5x5 km-rutor, i norra Sverige har rutorna utökats till 15x15 km-rutor. Alla objekt i rutorna inventeras inte, utan ett urval har slumpats fram. Varje år inventeras omkring en femtedel av totalt ca 700 ängs- och betesmarksobjekt och det tar således fem år att inventera hela stickprovet.

En del av uppdraget utfördes under de två första inventeringsvarven (2006-2015) av NILS-fältlag, som förutom de moment som ingår i NILS ordinarie inventeringsmetodik även inventerade cirka 50 ängs- och betesrelaterade kärlväxtarter i de utvalda objekten. Sedan 2016 samordnas denna del av uppdraget med den regionala miljöövervakningen som bedrivs vid institutionen för Ekologi och metodiken har anpassats till denna inventering.

Fjärils- och humleinventeringen är den andra delen av uppdraget. Denna inventering utförs av särskilda inventerare. De gör transektinventeringar av fjärilar och humlor i ängs- och betesmarksobjekten. Under transektinventeringen noteras art och position för varje individ. Samtidigt bedöms blomrikedom och vegetationshöjd längs varje transekt. Under en sommar inventeras fjärilar vid tre olika tillfällen och humlor vid ett tillfälle i varje objekt.