CV-sida

Bengt Olsson

Bengt Olsson
Jag är docent i ekologi vid enheten för systemekologi och forskar om uthållig produktion av skogsbränslen.

Presentation

Min forskning har fokus på miljökonsekvenserna av skogsbränsleuttag, i synnerhet hur uttag av stubbar och hyggesavfall ("grot") påverkar omsättningen och förråden av kol och näringsämnen i trädbiomassa och mark, och markens surhetsgrad. Kompensation för näringsförluster genom vittring och näringsåterföring med vedaska studeras i några projekt. Frågeställningarna studeras i fältexperiment där de äldsta etablerades i mitten av 1970-talet.  Jag har även deltagit i flera syntesstudier om hur ökad användning av skogsbränslen påverkar ekosystemtjänster, och hur det påverkar vår förmåga att nå de nationella miljökvalitetsmålen, främst de som berör försurning, övergödning, klimat, biodiversitet och spridningen av miljögifter. Ett annat forskningstema har varit hur valet av trädslag påverkar kolförråden i mark och trädbiomassa, både här i Sverige och i Mozambique.

Undervisning

Jag undervisar idag i ekologi på grundnivå – särskilt ekosystemavsnitten – för studenter på kandidatprogrammen Biologi och Miljövetenskap, Ekonomi, och Civilingenjörsprogrammet Miljö- och vattenteknik.

Forskning

Pågående och nyligen avslutade projekt:

Effekter av skogsbränsleuttag vid gallring och näringskompensation med kväve och aska på kolbalanser. Påverkar skogsbränsleuttag vid gallring tillväxten och marken i en norrländsk tallskog? Har näringskompensation med vedaska någon effekt på tillväxt och markförråd av kol och kväve, och vad blir effekten av att kombinera aska med kväve? Projektets studerar dessa frågor i ett 15-årigt fältexperiment i Västerbotten med bidrag från Energimyndigheten.

Effekter av stubbskörd och markberedning på skogsföryngring och vegetation. Påverkar stubbskörd överlevnaden och tillväxten av nya skogsplantor efter avverkning, och vad är effekten jämfört med vanlig markberedning? Frågeställningen undersöks i 14 fältexperiment lokaliserade i olika delar av Sverige som etablerades 2012-2015 med stöd av Energimyndigheten.

Modellbaserat beslutsstöd för stubbskörd. Stubbar är till skillnad från grenar och toppar en bioenergiråvara som måste skördas en och en. Vi har inom ramen för det strategiska forskningsinitiativet Standup for Energy (SLU Uppsala, KTH, SkogForsk) utvecklat en modell baserad på multikriterieanalys som kan användas som beslutsstöd för stubbskörd med hög geografisk upplösning. Modellen bygger på att data om avverkade träd hämtas med GPS-teknik från skördare vid slutavverkning. Multikriterieanalysen inkluderar ekonomisk lönsamhet, växthusgasemissioner vid skörd och hänsyn till miljö och biodiversitet.

Betydelsen av vittring av mineral för uthålligt skogsbruk. Fosfor, kalium magnesium och kalcium är jämfört med kväve mer ändliga resurser i marken som frigörs genom vittring.  Tillgängligheten av dessa ämnen kan vara kritisk för skogsproduktionen på lång sikt, särskilt efter ökade uttag av biomassa, och påverkar också surhetsgrad och näringstillståndet i bäckar och sjöar. Två doktorandprojekt med stöd av Formas studerar dessa frågor: Betydelsen av vittring för uthållig skogsproduktion (Sophie Casetou-Gustafson) analyserade osäkerheten i skattningar av baskatjonvittring i skogsmark i relation till trädens upptag och andra flöden (avslutat i juni 2019). Fosfors kemi i brukad skogsmark: effekter av helträdsavverkning, askgödsling och klimatförändringar. Projektet leds av Jon-Petter Gustafsson vid Institutionen för mark och miljö, där också doktoranden Marius Tuyishime är knuten. Projektet bygger på ny analysteknik för att bestämma i vilken form fosfor förekommer i marken, och utnyttjar data och markprover från långsiktiga fältexperiment med aska och helträdsuttag (grotuttag).

Bakgrund

Med en biologiexamen från Göteborgs universitet i bagaget, och ett stort intresse för markanvändningshistoria och vegetationsutveckling hamnade jag i början på 1980-talet som allt-i-allo-forskningsassistent i ett stort ekosysteminriktad forskningsprojekt om orsakerna till sjöförsurning – Gårdsjöprojektet. Jag fick där den stora förmånen att få breda erfarenheter i både terrester och akvatisk ekologi och biogeokemi, som jag har fått användning för i både forskning och undervisning. Projektet ledde mig också till SLU i Uppsala och forskning om skogsekologi i allmänhet och skogsbränslefrågorna i synnerhet.

Handledning

·      Biträdande handledare för Marius Tuyishime (Fosfor, vittring och omsättning i skogsmark)

·      Tidigare huvudhandledare för Karna Hansson (2011), Benard Guedes (2017), Sophie Casetou-Gustafson (2019), och biträdande handledare för Therese Zetterberg (2015)


Kontaktinformation

Forskare FLK vid Institutionen för ekologi; S, Enheten för ekosystemekologi
Telefon: +4618671911
Postadress:
Inst för ekologi, Box 7044,
750 07 Uppsala
Besöksadress: Ulls väg 16, Uppsala

Publikationslista: