CV-sida

Fredrik Widemo

Fredrik Widemo
Fredrik Widemo är docent i zooekologi och universitetslektor med särskilt samverkansuppdrag inom området Vilt-Skog. Vidare är Fredrik Widemo koordinator för programmet Vilt inom SLU:s Fortlöpande miljöanalys. Fredrik Widemo forskar främst inom flerarts- och samförvaltning av klövvilt i Sveriges produktionslandskap.

Presentation

Jag har en bakgrund inom evolutionär ekologi, men har sedan millennieskiftet arbetat alltmer med tillämpade frågor i gränslandet mellan forskning och förvaltning av biologisk mångfald och naturresurser. Min breda bakgrund med erfarenheter från såväl forskning som förvaltning ger mig utmärkta möjligheter att samtidigt forska, utveckla miljöövervakningen och samverka inom samproduktion och -förvaltning av ekosystemtjänster från vilt och skog.

 

Forskning

Jag forskar idag huvudsakligen inom tre områden:

Flerartsförvaltning av klövvilt
Våra klövvilt påverkar varandra, men viltförvaltningen har så långt i stor utsträckning haft ett "enartsfokus". Idag sprider sig kronhjort, dovhjort och vildsvin i Sverige. Mufflonfår finns också etablerade lokalt. Det skapar delvis nya klövviltsamhällen, med andra betestryck och ändrad konkurrens om fodret. Spridningen kan förväntas öka med pågående klimatförändringar, samtidigt som mer köldanpassade arter som älgen förefaller missgynnas. Inom forskningsprogrammet Beyond moose analyserar vi hur inom- och mellanartskonkurrens påverkar olika klövviltsamhällen i svenska produktionslandskap. Vidare utvärderar och utvecklar vi inventeringsmetoder för att följa klövviltspopulationer samt deras inverkan på landskapet. Jag leder bland annat arbetet med att studera betydelsen av vinter- respektive sommarbete för rekrytering, tillväxt och skador på träd.


Samförvaltning av ekosystemtjänster från klövvilt, jord och skog
Klövviltet erbjuder olika former av ekosystemtjänster, exempelvis viltkött från jakt eller rekreationsvärden från jakt eller viltskådning. Samtidigt begränsar klövviltet ekosystemtjänsterna från jord- och skogsbruk genom sitt betestryck. Det kan i sin tur leda till viltanpassade åtgärder inom lantbruket, exempelvis i form av ändrat val av gröda eller val av trädslag vid återplantering. Klövviltet påverkar följaktligen landskapet och möjligheterna att bruka det, samtidigt som markanvändningen påverkar klövviltet. Eftersom olika ekosystemtjänster begränsar varandra är det nödvändigt att finna avvägningar mellan dem. Jag leder ekologisk forskning på hur klövviltet begränsar möjligheterna att bedriva jord och skogsbruk, samtidigt som jag studerar olika aktörers attityder till vilt, skador från vilt och förvaltningsystem för vilt.


Effekter av betestryck på biologisk mångfald
Det råder stor konsensus inom naturvårdsbiologin när det gäller att bete av tamdjur ger positiva effekter på biologisk mångfald, såväl i det öppna landskapet som i skogen. Ofta är det medelhårda betestryck som ger störst variation i livsmiljöer och positiva effekter, i enlighet "the intermediate disturbance hypothesis". Kunskapen och förståelsen är dock inte lika god när det gäller i vilken utsträckning klövviltet kompenserar för minskande betestryck av tamdjur i landskapet, och vilken effekt olika klövviltsamhällen får. Min forskning strävar efter att besvara dessa frågor genom observationer och experimentella studier av klövviltets effekter på växter och evertebrater. 

Miljöanalys

I egenskap av koordinator för FoMa-programmet Vilt verkar jag för en ändamålsenlig och högkvalitativ övervakning av viltet och viltets effekter i landskapet. Arbetet består i stor utsträckning av att samordna verksamheter inom SLU och agera katalysator; här finns goda synergieffekter med min roll som samverkanslektor Vilt-Skog. För en framgånsgrik flerartsförvaltning kommer det att krävas ökade inventeringsinsatser, och metoder som anpassats för fler arter än idag. Här finns ett tydligt behov av täta kontakter mellan forskning, miljöövervakning och förvaltning.  Jag ser utvecklingen mot ökat fokus på medborgarforskning som viktig för utveckling av FOMA-Vilt, och som en viktig del i demokratiseringsprocesser inom förvaltningen av vilt.

Samverkan

I min roll som universitetslektor med särskilt samverkansuppdrag försöker jag att öka kunskapen om relevanta forskningsresultat inom förvaltningen och kännedomen om förvaltningens behov inom forskarsamhället. För framgång krävs ett stor kontaktnät och löpande kontakter såväl med forskare inom SLU som avnämare i form av myndigheter, intresseorganisationer och företag inom relevanta sektorer. Vidare är allmänheten självfallet en viktig avnämare. Mitt ansvarsområde är Vilt-Skog, men viltet rör sig ofta i hela landskapet. Delar av mitt arbete omfattar därmed såväl jordbrukslandskapet som akvatiska miljöer.