Fredrik Widemo

Jag har en bakgrund inom evolutionär ekologi, men har sedan millennieskiftet arbetat alltmer med tillämpade frågor i gränslandet mellan forskning och förvaltning av biologisk mångfald och naturresurser. Min breda bakgrund med erfarenheter från såväl forskning som förvaltning ger mig utmärkta möjligheter att samtidigt forska, utveckla miljöövervakningen och samverka inom samskapande och samförvaltning av ekosystemtjänster från vilt och skog. I flera av mina projekt används beslutstödsystemet Heureka för att undersöka effekter av olika åtgärder och skador på framtida skogsbestånd och potential för leverans av ekosystemtjänster.

Jag är kursansvarig och huvudlärare för distanskursen Viltförvaltning & viltvård BI 1417 sedan 2019. Kursen fokuserar på adaptiv förvaltning av vilt i förhållande till andra naturresurser, framför allt ekosystemtjänster från jord- och skogsbruk. Jag ansvarar även för klövviltsmodulen inom masterprogrammet Fish & wildlife management BI1299. 

Jag forskar idag huvudsakligen inom tre områden:

Flerartsförvaltning av klövvilt
Våra klövvilt påverkar varandra, men viltförvaltningen har så långt i stor utsträckning haft ett "enartsfokus". Idag sprider sig kronhjort, dovhjort och vildsvin i Sverige. Mufflonfår finns också etablerade lokalt. Det skapar delvis nya klövviltsamhällen, med andra betestryck och ändrad konkurrens om fodret. Spridningen kan förväntas öka med pågående klimatförändringar, samtidigt som mer köldanpassade arter som älgen förefaller missgynnas. Inom det avslutade forskningsprogrammet Beyond moose (2016-22) analyserade vi hur inom- och mellanartskonkurrens påverkar olika klövviltsamhällen i svenska produktionslandskap, samt utvärderade och utvecklade inventeringsmetoder för att följa klövviltspopulationer samt deras inverkan på landskapet.

Jag fortsätter arbetet med att studera hur olika klövviltsamhällen utnyttjar foderresurser bland annat genom att utnyttja data från miljöanalysprogrammet Balanserade klövviltstammar som jag leder. Projektet finansieras genom Skogsskadecentrum. 

Samförvaltning av ekosystemtjänster från klövvilt, jord och skog
Klövviltet erbjuder olika former av ekosystemtjänster, exempelvis viltkött från jakt eller rekreationsvärden från jakt eller viltskådning. Samtidigt begränsar klövviltet ekosystemtjänsterna från jord- och skogsbruk genom sitt betestryck. Det kan i sin tur leda till viltanpassade åtgärder inom lantbruket, exempelvis i form av ändrat val av gröda eller val av trädslag vid återplantering. Klövviltet påverkar följaktligen landskapet och möjligheterna att bruka det, samtidigt som markanvändningen påverkar klövviltet. Eftersom olika ekosystemtjänster begränsar varandra är det nödvändigt att finna avvägningar mellan dem. Jag leder ekologisk forskning på hur klövviltet begränsar möjligheterna att bedriva jord och skogsbruk, samtidigt som jag studerar olika aktörers attityder till vilt, skador från vilt och förvaltningsystem för vilt.

Jag leder bland annat projektet Future Yields- impacts of browsing on stand structure, forest growth and revenue in forestry där vi studerar vilka effekter klövviltet har på möjligheter att bedriva skogsbruk. Projektet finansieras av SLU Skogsskadecentrum.

Effekter av betestryck på biologisk mångfald
Det råder stor konsensus inom naturvårdsbiologin när det gäller att bete av tamdjur ger positiva effekter på biologisk mångfald, såväl i det öppna landskapet som i skogen. Ofta är det medelhårda betestryck som ger störst variation i livsmiljöer och positiva effekter, i enlighet "the intermediate disturbance hypothesis". Kunskapen och förståelsen är dock inte lika god när det gäller i vilken utsträckning klövviltet kompenserar för minskande betestryck av tamdjur i landskapet, och vilken effekt olika klövviltsamhällen får. Min forskning strävar efter att besvara dessa frågor genom observationer och experimentella studier av klövviltets effekter på växter och evertebrater.

Jag leder projektet Klövviltets effekter på biologisk mångfald i svenska produktionsskogar där vi undersöker detta. Projektet finansieras av Naturvårdsverket.

Leverans av ekosystemtjänster från olika former av skogsskötsel
Enskilda skogsägare äger ungefär hälften av den svenska skogsmarken, och har ofta olika mål med sitt ägande. Trots det bedrivs svenskt skogsbruk i stor utsträckning efter schabloner med monokulturer av barrträd som mål och trakthyggesbruk som huvudsaklig metod. Varför är det så? Kan vi få ett mer varierat landskap om de enskilda skogsägarna får bättre kunskap om hur de kan nå sina egna mål, samtidigt som vi skapar generell kunskap om vilka olika värden som genereras genom olika former av skötsel?

Jag leder projektet Flexibla val för gemensamma mål i skogen- indivuduella mål ger multifunktionella landskap där vi undersöker detta. Projektet finansieras av Formas.

I egenskap av koordinator för FoMa-programmet Vilt verkar jag för en ändamålsenlig och högkvalitativ övervakning av viltet och viltets effekter i landskapet. Arbetet består i stor utsträckning av att samordna verksamheter inom SLU och agera katalysator; här finns goda synergieffekter med min roll som samverkanslektor Vilt-Skog. För en framgånsgrik flerartsförvaltning kommer det att krävas ökade inventeringsinsatser, och metoder som anpassats för fler arter än idag. Här finns ett tydligt behov av täta kontakter mellan forskning, miljöövervakning och förvaltning.  Jag ser utvecklingen mot ökat fokus på medborgarforskning som viktig för utveckling av FOMA-Vilt, och som en viktig del i demokratiseringsprocesser inom förvaltningen av vilt.

Jag leder även miljöanalysprogrammet Balanserade klövviltstammar, där vi följer klövviltstammarnas utveckling, tillgången till foder samt hur klövvitet utnyttjar fodret i åtta referensområden spridda över Sverige. Projektet finansieras av Skogsskadecentrum.

I min roll som universitetslektor med särskilt samverkansuppdrag försöker jag att öka kunskapen om relevanta forskningsresultat inom förvaltningen och kännedomen om förvaltningens behov inom forskarsamhället. För framgång krävs ett stor kontaktnät och löpande kontakter såväl med forskare inom SLU som avnämare i form av myndigheter, intresseorganisationer och företag inom relevanta sektorer. Vidare är allmänheten självfallet en viktig avnämare. Mitt ansvarsområde är Vilt-Skog, men viltet rör sig ofta i hela landskapet. Delar av mitt arbete omfattar därmed såväl jordbrukslandskapet som akvatiska miljöer.

Spitzer, R., Coissac, E., Cromsigt, J.P.G.M., Felton, A.M., Fohringer, C., Landman, M., Neumann, W. Raubenheimer, D., Singh, N.J., Taberlet, P. & F. Widemo. 2023. Macro-nutritional balancing in a circumpolar boreal ruminant under winter conditions. Functional Ecology 00: 1-13. DOI: 10.1111/1365-2435.14296 .

Neumann, W., Levers, C., Kuemmerle, T., Widemo, F., Singh, N.J. & J.P.G.M. Cromsigt. 2022. Mapping archetypical land-use associations between hunting, agriculture and forestry in Sweden. Ecology & Society, 27(1): 2.

Widén, A., Clinchy, M., Felton, A.M., Hofmeester, T.R., Kuijper, D.P.J., Singh, N.J., Widemo, F., Zanette, L.Y. & J.P.G.M. Cromsigt. 2022. Playbacks of predator vocalizations reduce crop damage by ungulates. Agriculture Ecosystems & Environment, 328:107853. https://doi.org/10.1016/j.agee.2022.107853

Felton, A.M., Hedwall, P.O, Felton, A., Widemo, F., Wallgren, M., Holmström, E., Löfmarck, E. Malmsten, J. & H.K. Wam. 2022. Forage availability, supplementary food and ungulate density: Associations with ungulate damage in pine production forests. Forest Ecology & Management, 513-120187, doi.org/10.1016/j.foreco.2022.120187.

Spitzer, R., Coissac, E., Felton, A.M., Fohringer, C., Landman, M., Singh, N.J., Taberlet, P., Widemo, F. & J.P.G.M. Cromsigt. 2021. Small shrubs with large importance? Smaller deer may increase the moose-forestry conflict through feeding competition over Vaccinium shrubs in the field layer. Forest Ecology and Management 480 118768. https://doi.org/10.1016/j.foreco.2020.118768 R

Widemo, F. 2021. Shooting habits and habitats- effects of education and legislation on the phasing out of lead shot. Environmental Science & Policy 118: 56–62. https://doi.org/10.1016/j.envsci.2021.01.010.

Holmes, S. Cromsigt, J.P.G.M., Danell, K., Ericsson G., Singh, N.J. & F. Widemo. 2021. Declining recruitment and mass of Swedish moose calves linked to extreme weather events. Global Ecology and Conservation, online 16 April 2021, e01594, https://doi.org/10.1016/j.gecco.2021.e01594

Pfeffer, S.E., Singh, N.J., Cromsigt, J.P.G.M., &  F. Widemo. 2021. Summer and winter browsing affect conifer growth differently: an experimental study in a multi-species ungulate community. Forest Ecology and Management 494: 119314. https://doi.org/10.1016/j.foreco.2021.119314

Fabri, N.D., Sprong, H., Hofmeester, T. R., Heesterbeek, H., Donnars, B.F., Widemo, F., Ecke, F. & J.P.G.M. Cromsigt. Wild ungulate species differ in their contribution to tick-borne pathogen transmission. Parasites and Vectors 14:360. https://doi.org/10.1186/s13071-021-04860-w

Edenius, L., Månsson, J., Jansson, G., Dahl, F. & F. Widemo. 2019. Referensområden som verktyg för viltförvaltningsunderlag. Revidering av FAKTA SKOG  Nr 18, 2011. https://www.slu.se/globalassets/ew/ew-centrala/forskn/popvet-dok/faktaskog/faktaskog11/faktaskog_18_2011_2019.pdf

Widemo, F., Elmhagen, B. & N. Liljebäck. 2019. Viltets ekosystemtjänster- en kunskapssammanställning till stöd för värdering och förvaltning. 163 sidor. Naturvårdsverkets rapportserie. https://www.naturvardsverket.se/Om-Naturvardsverket/Publikationer/ISBN/6800/978-91-620-6889-9/

Widemo, F. 2021. Urban viltförvaltning- kommunala behov och åtgärder för att begränsa viltrelaterade problem. Rapport 2021: 7, Institutionen för vilt, fisk & miljö, SLU.  https://pub.epsilon.slu.se/24762/