Djurvälfärd i ekologisk grisproduktion — förbättrad benhälsa genom byte av faderras?
Texten är hämtad från Jordbruksverkets Ekobrev nr 69, 2019.
Inga skillnader i benhälsa hos slaktsvin med olika faderraser.
Går det att förbättra benhälsan hos slaktsvin i ekologisk produktion genom att byta faderras? Den frågan ställdes vid en studie på SLU. Men det fanns inga indikationer på att den ena rasen gav bättre benhälsa än den andra när KRAV-certifierade slaktsvin med hampshire eller duroc som faderras jämfördes. Grisarna i studien var treraskorsningar och resultaten skulle kunna bli annorlunda för renrasiga grisar. Grisar med hampshire som faderras hade en högre köttillväxt (478 g/dag jämfört med 438 g/dag) än grisar med duroc som faderras.
Slaktsvin från ekologisk produktion har tidigare visats ha fler ledanmärkningar vid slakt än slaktsvin från konventionell produktion. Detta anses vara en effekt av att samma snabbväxande raser används i båda systemen och att grisar i ekologisk grisuppfödning har tillgång till större ytor, rör sig mer och har större risk för halkskador, och därmed belastar lederna mer, än grisar i konventionell uppfödning.
För att efterlikna svensk grisuppfödning vid tillfället för den praktiska studien (2011) användes treraskorsningen lantras x yorkshire (moder) x hampshire (fader) i studien. Det pågick diskussioner om att duroc skulle ha starkare leder och bättre benhälsa än hampshire, och därför jämfördes treraskorsning med hampshire med treraskorsning med duroc som faderras i studien.
Grisarnas benhälsa (rörelsemönster, hälta, svullna leder och benställning) registrerades vid 13 och 24 veckors ålder. Dessutom registrerades förekomst av ledskador i rutinregistreringen vid slakt, vilken var låg för båda raserna (1,3 %). Men enligt författarna är slaktdata inte något bra mått på benhälsan eftersom det förekom mer hälta och rörelsestörningar på de levande grisarna, framförallt vid 24 veckors ålder (se artikeln för data). Forskarna anser att alternativa raser och påverkan av omgivningsmiljön på ekologiska grisars benhälsa behöver studeras mer.
I en tidigare svensk studie av konventionella slaktsvin gav duroc som faderras en högre tillväxt än med hampshire som faderras, alltså tvärt emot vad denna studie av ekologiska grisar visade. Skillnaden mellan studierna kan visa på samband mellan arv och miljö enligt artikeln.
Projektet finansierades av SLU Ekoforsk
