SLU-nyhet

Påverkas ål av läkemedelsrester? SLU-forskare får kungligt stipendium för att leta svar

Publicerad: 26 oktober 2020
Porträtt på Josefin Sundin

Josefin Sundin är forskare vid institutionen för akvatiska resurser och får i december ta emot ett stipendium ur Stiftelsen Konung Carl XVI Gustafs 50-årsfond för vetenskap, teknik och miljö. Här berättar hon om vad pengarna ska användas till, om hoten mot ålen och vad hon tänker om ålens hemlighetsmakeri i Sargasso.

Grattis Josefin, du får stipendiet för en studie om hur ål påverkas av läkemedel. Vad vill du ta reda på och varför är det viktigt?

- Tack! Jag vill undersöka om ål påverkas av läkemedelsföroreningar. Rester av läkemedel som vi människor använder kommer ut i naturen via avloppsvatten, eftersom det är svårt och kostsamt att rena avloppsvatten från läkemedel. Läkemedel sprids också i naturen via användning på boskap. När vi tar vatten eller jordprover så hittar vi rester av läkemedel i princip överallt. På senare år har forskare börjat undersöka om det här påverkar fisk och andra djur, och kunnat konstatera att det har effekter. Inte för alla arter eller i alla sammanhang, men en del arter påverkas.

- När det gäller ål så vet vi inte om de påverkas, eller i så fall hur. Ålen anses ofta som en tålig art, de kan ju t.ex. klara sig i många herrans år i en brunn! Varför skulle de påverkas av lite utspädda läkemedelsrester?! Men eftersom ålen är en väldigt fet fisk som dessutom lever länge så är det sannolikt att de tar upp och lagrar olika ämnen från vattnet och från sin föda.

Ålen är ju en akut hotad art. Vilka åtgärder behövs för att den inte ska försvinna?

- De främsta orsakerna till att ålen minskat är förmodligen fiske i kombination med att stora arealer med uppväxtområden försvunnit. När det gälla uppväxtområden så är det vattenkraftverk, andra typer av dammar eller vandringshinder, utdikning och sjösänkningar som gjort att ålen, liksom många andra fiskar, inte kan vandra fritt.

- Den höga dödligheten i vattenkraftverken är också ett stort problem. För andra fiskar som till exempel lax så kan man på olika sätt hjälpa dem uppströms förbi vattenkraftverk eller andra hinder, och ge dem möjlighet att föröka sig. Men ålen skulle man i så fall behöva hjälpa två gånger. Först uppströms förbi hindret när de vandrar upp i de sötvatten där de kommer att leva huvuddelen av sitt liv, och sedan även nedströms så att de kan ta sig till Sargassohavet för att leka.

- Även om populationstrenden för ålen har pekat stadigt nedåt under många år så kan man faktiskt se att den negative trenden bröts 2011. För att bevara ålen, och helst få den att öka i antal så bör vi vända blad och blicka framåt. Vi kan inte heller enbart fokusera på en enskild effekt, som till exempel fiske, utan vi behöver se över en hel del faktorer. Det finns till exempel studier om förändringar i havsströmmarna, på grund av den globala uppvärmningen, vilket också skulle kunna påverka ålen när den skall ta sig till och från Sargassohavet. Andra antropogena effekter är också viktiga att se på, däribland föroreningar där till exempel läkemedelsrester, är en.

Ålen fascinerar många både för att den under sin livstid genomgår många metamorfoser, men också för att vi vet så lite om dess fortplantning i Sargassohavet. Vilka forskningsfrågor är hetast just nu i jakten på ålens hemligheter?

- Ja, så är det verkligen. Det är helt otroligt att vi vet så lite om ålen! Vi kan ta oss till månen men vi kan inte ta reda på hur en ål förökar sig.

- Än i dag så har man inte hittat någon vuxen ål i Sargassohavet. Man vet att de förökar sig där någonstans, eftersom man har hittat väldigt små, nykläckta, yngel där. Men man har aldrig lyckats följa en vuxen ål på sin vandring dit. Vi vet inte hur de tar sig dit, vart exakt de leker, hur de leker, vart de tar vägen efteråt. Man antar att de vuxna djuren dör efter leken, men det vet vi alltså inte. Sargassohavet är stort och djupt, det är väldigt komplicerat att undersöka dessa frågor!

- Man har lyckats följa ett fåtal individer på sin vandring mot Sargasso, men inte hela vägen dit. De simmar på otroligt stora djup, flera hundra meter, vilket också gör att det är svårt att undersöka detta. Förutom allt som har med reproduktion och vandring att göra så handlar andra viktiga forskningsfrågor om att se på effekter av olika antropogena störningar, som jag nämnde förut.

Stipendierna delas ut på slottet den 15 december. Vad ser du fram emot?

- Det skall bli intressant att träffa de andra som också fått stipendium, varav tre andra är från SLU. Om jag får tid att prata med kungen så ska jag föreslå att hans stiftelse sponsrar en resa med SLUs nya fartyg, Svea, till Sargassohavet för att en gång för alla ta reda på ålens hemlighetsmakeri där!


Kontaktinformation

Josefin Sundin, forskare
Institutionen för akvatiska resurser, Sötvattenslaboratoriet, SLU
josefin.sundin@slu.se, 010-478 42 24