SLU-nyhet

Brist på data gör det svårt att bedöma hur ryggradslösa djur påverkas av fiske

Publicerad: 10 april 2024
Havskräftor

I Västerhavet lever tusentals arter av ryggradslösa djur. Många av dem kan vara känsliga för fiske, men databrist gör det svårt att utvärdera hur sårbara de är. Det visar en ny studie från forskare på SLU, RISE och Göteborgs universitet.

Marina ryggradslösa djur som sjöstjärnor, räka och havskräfta är viktiga för ekosystemets struktur och funktion. I studien har forskarna tittat på möjliga effekter som västkustfisket har på 93 arter av ryggradslösa djur. Studien innefattar både arter som fisket direkt riktar sig mot som räkor och havskräftor, och arter som fångas oavsiktligt; som sjöborrar och krabbor.

- Arterna kan påverkas på olika sätt. De kan fångas och kastas tillbaka i havet och de kan påverkas fysiskt av fiskeredskapen, men fisket kan också leda till förändringar i födoväven som indirekt påverkar djuren, säger Linnea Morgan, huvudförfattare till studien och miljöanalytiker på Havsfiskelaboratoriet vid SLU.

Databrist för mer än häften av undersökta arter

Genom att kombinera en rad biologiska attribut (t.ex. maximal ålder, maximal längd och ålder vid könsmognad) med attribut som kännetecknar västkustfisket (t.ex. fiskedjup och maskstorlek) har Linnea Morgan och hennes kolleger beräknat och tilldelat en risknivå för var och en av de 93 djurarterna. För 56 procent av arterna visade det sig saknas nödvändig data för att kunna göra en fullvärdig ekologisk riskanalys. Databristen var dessutom störst för flera av de arter som klassificerade som hög risk.

- Ekologiska riskanalyser är helt centrala för den ekosystembaserade fiskförvaltning som alla nu strävar efter. För att förstå vilka effekter fisket har på de ryggradslösa djuren så behöver vi bättre data, och det kan vi delvis få genom att utveckla de provtagningsprogram vi har idag, säger Linnea Morgan.

För framtiden; utvecklad övervakning

I dagsläget sker den huvudsakliga datainsamlingen vid så kallad ombordprovtagning där observatörer är med ombord på kommersiella fiskefartyg. De protokoll som används för provtagning av ryggradslösa djur är dock inte lika omfattande som de som används för fisk. Provtagningens kvalitet påverkas också av hur mycket tid och artkunskap observatören har. 

- Jag hoppas att de kunskapsluckor som vår studie lyfter fram leder till en förbättrad övervakning av marina ryggradslösa arter. Förvaltningen behöver bra kunskapsunderlag för sina beslut. Speciellt nu när fiske av ryggradslösa arter som räka och bläckfisk blir allt vanligare, säger Linnea Morgan.

 

Studien "Ecological risk assessment of invertebrates caught in Swedish west-coast fisheries" har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Fisheries Research.


Kontaktinformation

Linnea Morgan, miljöanalytiker
Institutionen för akvatiska resurser, Havsfiskelaboratoriet, SLU
linnea.morgan@slu.se, 010-478 41 03