Ur SLU:s kunskapsbank

Framtidens jordbruk är redan här

Senast ändrad: 04 april 2024

En satellit passerar Olssons gård klockan 10:23 på 700 km höjd. Efter några timmar har Olsson en karta i mobiltelefonen som visar hur det växer på olika delar av fältet. Kartan kan med några klick göras om till en datorfil som kan styra Olssons gödselspridare så att rätt mängd näring hamnar på rätt plats.

”Hållbar intensifiering” är ett alltmer använt begrepp som handlar om hur vi ska lösa den globala livsmedelsförsörjningen framöver. Produktionen av mat måste öka betydligt, men på ungefär samma åkerareal som vi har idag. Dessutom förväntar sig samhället att eventuell miljöpåverkan ska minska. De som ska genomföra detta är lantbrukare världen över. Det ställer förstås stora krav på att de bästa odlingsmetoderna används, och det på varje hektar. I debatten hörs ofta att digitalisering och ”big data” kommer att behövas.

Ny typ av rådgivningssystem

På SLU har vi redan initierat eller medverkat i utvecklingen av en rad digitala hjälpmedel som bygger på just dessa koncept – att man ur enorma datamängder av olika typ tar fram användbar information. Informationen görs sedan tillgänglig via applikationer som i de flesta fall är gratis att använda. Tillsammans med rådgivningsorganisationer, myndigheter och företag skapar vi en ny typ av rådgivningssystem – smarta applikationer som omvandlar satellitbilder, jordanalyser och bilder från drönare till information som direkt kan användas av lantbrukaren och rådgivaren.

Ett kollage med mätningar, foto.

Det satellitbaserade beslutsstödsystemet CropSAT.se är resultatet av ett samverkansprojekt som drivits av SLU. Lantbrukare får under säsongen successivt tillgång till aktuella satellitdata som kan användas för att optimera kvävegivan (från Söderström et al. 2017).

Tillgång till smarta applikationer via Precisionsskolan

SLU har varit med att utveckla Precisionsskolan.se där man når en rad applikationer som hjälper lantbrukaren i odlingen. Verktygen fungerar som ett beslutsstödsystem för platsanpassade odlingsåtgärder. Det är möjligt att bestämma rätt mängd utsäde, veta vilket växtskyddsmedel som ska användas och se näringsbehovet på varje plats med hjälp av sensor- och analysdata. Den här typen av system används vanligen inom konventionell odling, men samma teknik kan i princip användas oavsett odlingssystem.

Egen expertis kombineras med mätresultat

Det finns olika varianter av beslutsstödsystem. För bästa resultat är det nödvändigt att ta tillvara användarnas expertis och egna eventuella mätresultat. Genom att skapa interaktiva funktioner där lantbrukaren själv kan påverka och styra åtgärder kan de anpassas till förhållanden på gården för att öka precisionen. Ett exempel på hur användaren kan interagera med systemet finns i Markdata.se.

Den applikationen bygger på en detaljerad lerhaltskarta över åkermarkens matjord som SLU tagit fram. Med den som underlag kan en lantbrukare exempelvis skapa tilldelningsfiler över utsädesmängd som kan styra en såmaskin. Den som har egna lerhaltsanalyser kan ladda upp dessa i systemet, och en omräkning av lerhaltskartan görs automatiskt så att den anpassas till de lokala proverna. På så sätt kan ofta underlagskartan förbättras, och lantbrukaren kan dra nytta av de egna analyserna som gjorts. Dessutom går det att manuellt justera delar av kartan efter eget önskemål.

En kartläggning av jordbruksmark, illustration. 

Digitala åkermarkskartan har tagits fram av SLU och täcker större delen av Sveriges åkermark. I Markdata.se utnyttjas lerkartan, och användaren kan skapa tilldelningsfiler som kan styra olika typer av utrustning.

Sverige är en föregångare på hållbar intensifiering

Internationellt sett är det unikt med den här typen av system som är fritt tillgängliga för alla. Vi kan nå de flesta lantbrukare och vi kan påverka fler än bara de mest intresserade odlarna. Via Greppa Näringen kan lantbrukare också få hjälp med att komma igång.

Genom att använda beslutsstödsystem som Markdata.se och CropSAT.se finns förutsättningar för att även små förbättringar kan få nationella effekter. Till exempel kan näringsutnyttjandet förbättras och därigenom minska läckaget av näringsämnen.

Blir du sugen på att prova? Steget är inte långt för dig som vill kliva in i framtidens jordbruk. Leta upp Verktygsportalen på Precisionsskolan.se!

 

Spara

Relaterade sidor:


Kontaktinformation

Porträttfoto av en man i svartvitt, foto.Mats Söderström, Samverkanslektor i precisionsodling
Institutionen för mark och miljö, SLU
mats.soderstrom@slu.se, 0511-67244