Jordbruk
Den röda tråden för SLU:s forskning inom jordbruk och växtodling är att finna uthålliga och miljövänliga produktionssätt för livsmedel, vall och fibrer från åkern. Vi ska vårda våra jordar, hushålla med värdefull växtnäring, skydda grödorna mot skadegörare och konkurrerande ogräs samt skona djur och natur.
Det vi odlar måste ha god kvalitet och kunna produceras till en rimlig kostnad. För att lyckas med det måste vi förstå livsprocesserna hos växter, djur och mikroorganismer och ta hjälp av dem.
I ett ändrat klimat behöver vi nya grödor och nya odlingssystem. Vi behöver också bättre teknik, byggnader och maskiner för ett hållbart jordbruk.
SLU:s miljöanalysprogram Jordbrukslandskap bidrar till en helhetsbild av miljökvaliteten i jordbrukslandskapet.
Framtiden för kött
Vi människor är de enda djuren i världen som medvetet väljer mellan om vi ska äta kött eller inte. Att kött är näringsrik föda som våra kroppar är väl anpassade för är bortom diskussion. Men en rad
Rapportera skador från stora betande fåglar och bidra till bättre skydd för grödan i framtiden
Lantbrukare, forskare och vilthandläggare måste arbeta tillsammans. Om lantbrukarna inte rapporterar in skador från gäss och tranor blir det svårt för forskarna och vilthandläggarna att ta fram och
Sveriges mest kända jordbruksförsök?
Troligtvis har många i de nybyggda husen vid Dag Hammarskjölds väg ingen aning om vilket betydelsefullt jordbruksförsök de kan titta ut på. Men bland forskare som arbetar med kol- och kvävemodeller
Gynna pollinatörer och naturliga fiender
Mer blomsterremsor och fler grödor i växtföljden. Undvik honungsbikupor i landskap med brist på blommor för att undvika konkurrens med tambin. Bevara kvarvarande betesmark och skogsdungar i
Osäkerheten största utmaningen för odlingen i ett förändrat klimat
Vi måste planera för ett jordbruk som producerar stabila skördar i ett förändrat klimat, inte bara varmare utan också mer oförutsägbart. Växtföljder, samodling, perenna grödor och nya sorter kan
Tio åtgärder för framtidens pollinering
Det är dags för världens regeringar att agera kraftfullt för att skydda pollinatörerna och därmed produktionen av mat. En internationell grupp av forskare ger tio råd till beslutsfattare. Artikeln
Naturliga fiender till skadeinsekter
Många av de insekter som – ofta framgångsrikt – används inom biologisk kontroll av skadegörare äter inte bara andra insekter utan även växter. Fram till nu har skadorna de gör på växter räknats som
Ökad koldioxidhalt i atmosfären kan påverka matens kemiska sammansättning
"Man är vad man äter" (Der Mensch ist was er isst") är ett känt citat från den tyske 1800-talsfilosofen Ludwig Feuerbach. Men är det sant? Självklart påverkar tillgången på föda oss men hur lika
Renskötarprojektet
Två av tre renskötare har någon gång skadats i arbetet, det visar en rapport från SLU Alnarp. För första gången uppmärksammas renskötarnas arbetsvillkor, i ett omfattande projekt om arbetsmiljö,
Så påverkar torkan svenskt lantbruk
Höga temperaturer drar in över Sverige och oron för torka och dess konsekvenser stiger. Hur allvarligt är läget just nu? Vilken beredskap finns för att klara av en torka likt 2018? Beror det på
Gynna daggmaskar och svampar i marken för ett hållbart jordbruk
Att gynna daggmaskar och svampar som lever i symbios med grödan är ett lovande sätt att minska behovet av mineralgödsel och bekämpningsmedel. I sin avhandling har Kaisa Torppa sett att daggmaskar
Markpackning hotar daggmaskars grävning i jorden
Daggmaskar är viktiga "ekosystemsingenjörer" som bidrar till en rad väsentliga ekosystemtjänster, inklusive livsmedelsproduktion. Men daggmaskar är känsliga för störningar i marken. En ny avhandling