Klimat och bioenergi
Skogen och åkern levererar förnybar bioenergi, t.ex. i form av trädbränsle, halm, salix och rörflen. Mycket av SLU:s forskning berör direkt eller indirekt klimat- och energifrågor. SLU:s miljöanalysprogram Klimat stödjer arbetet för miljömålet Begränsad klimatpåverkan och Sveriges internationella klimatrapportering.
![](/globalassets/ew/ew-centrala/forskn/k-bank/2022/torr-myr.jpg?height=200&width=354)
SLU-forskare svarar på frågor om torka i skog och mark
Hur påverkas skogen av torka? Är träd olika känsliga för torka? Hur går det med bären? SLU har samlat kunskap om torkans effekter i skog och mark. Flera forskare har bidragit med svar. Hur uppstår
![](/globalassets/ew/org/andra-enh/vh/forskningsnytt/forskningsnytt-vh/2024/nr-3/lindberg-fonytt-3-2024-foto-mikaela-lindberg-kvadrat.jpg?height=200&width=354)
Mjölkkons livslängd påverkar både miljö och ekonomi
En svensk mjölkko kalvar första gången vid i genomsnitt 27 månaders ålder. Den produktiva livslängden därefter är för närvarande ca 2,6 laktationer. Livslängden beror på flera faktorer, bland annat
![](/globalassets/ew/org/inst/mom/news/2022/slu_150615_1890_jsg.jpg?height=200&width=354)
Så fungerar Sveriges klimatrapportering för markanvändning och skogsbruk
Hur fungerar Sveriges klimatrapportering till FN och EU för markanvändnings- och skogssektorn? Vad är SLU:s roll i rapporteringen? Hur mycket utsläpp respektive upptag bidrog skog och mark till under
![](/globalassets/ew/org/inst/mom/news/2018/mattias-forest.jpg?height=200&width=354)
SLU håller koll på växthusgasbalansen i skog och mark
Klimatförändringarna ger effekter på ekosystem och samhälle. För att mildra effekterna måste utsläppen av växthusgaser minska. SLU ansvarar för det viktiga arbetet att beräkna och rapportera
![](/globalassets/ew/org/inst/mom/ma/sampling.jpg?height=200&width=354)
Nya perspektiv på kollagring i skogsmarken
Hur byggs humuslagret upp i skogsmarken? Marken tillförs dött organiskt material från träden och markväxterna, men storleken på förrådet i marken verkar till stor del styras av nedbrytningen och
![](/globalassets/ew/org/centrb/skogsskadecentrum/kunskapsbank/kvadrat-stormhans.jpg?height=200&width=354)
Risk för större problem med stormskador i ett förändrat klimat
Trots älgar, granbarkborrar och rötsvampar är skador till följd av vind troligen den största enskilda förlustkällan för europeiskt skogsbruk. En lång rad färska artiklar undersöker hur sådana skador
![](/globalassets/mediaflowpro/skogsbild.png?height=200&width=354)
Erfarenheter av hyggesfri skogsskötsel och omföring till hyggesfritt
Intresset för skogsskötsel och skogens brukande är stort. Många undrar över vilka alternativa skogsbrukssystem som finns och hur man kan gå från trakthyggesbruk till hyggesfritt. En viktig del i att
![](/globalassets/ew/ew-centrala/forskn/k-bank/2021/ripasmall600.jpg?height=200&width=354)
Arktis mångfald landmiljö
Den snabba temperaturförändringen i Arktis ger påtagliga effekter i ekosystemen. Växter, insekter, fåglar och däggdjur får nya förutsättningar när växtsäsongen blir längre och extremväder inträffar
![](/globalassets/ew/org/inst/aqua/externwebb/nyheter/2020/sillgrisslor-metta-wiese-300.jpg?height=200&width=354)
Sillgrisslor värmeböljor
Mer extrema och utdragna värmeböljor kan leda till att havsfåglar förlorar sina ägg och ungar. Många arter av havsfåglar häckar under årets varmaste månader på väderexponerade klippor och stränder.
![](/globalassets/ew/ew-centrala/forskn/k-bank/2017/karnkraftostersjo600jsg.jpg?height=200&width=354)
Framtidens Östersjö
Välkommen till kylvattenrecipienten - det kustvattenområde som påverkas av ett kärnkraftverks utsläpp av varmt kylvatten. Här är vattnet alltid mellan några och upp till 10 grader varmare än i det
![](/globalassets/ew/ew-centrala/forskn/k-bank/2022/abborre600.jpg?height=200&width=354)
Helcom klimatrapport
Varmare vatten och mindre is, men också färre sälar och fler abborrar. Det är några av de klimateffekter som vi kan få se mer av framöver. Ett hundratal forskare har bidragit till en sammanfattning
![](/globalassets/ew/ew-centrala/forskn/k-bank/2017/blabar600jsg.jpg?height=200&width=354)
Skogsdata 2017
2017 års officiella statistik från Riksskogstaxeringen visar att Sveriges skogar blir allt tätare och virkesrikare. Samtidigt har vegetationstäckningen av såväl bottenskiktsarter (mossor och lavar)