Hoppa till huvudinnehåll

Skog och trä

Skogsbruket och dess förädlingsindustrier är en av Sveriges viktigaste exportnäringar. Alltmer av avverkningsresterna, t.ex. grenar, toppar och stubbar, används som biobränsle. Skogen fungerar som en kolsänka, eftersom den tar upp och binder in koldioxid medan den växer. Men skogen är också livsrum för många vilda djur och växter, och en plats för jakt, rekreation och friluftsliv.

Vid SLU bedriver vi forskning om skogens olika roller och om hur vi ska kunna ta tillvara dess möjligheter, både ekonomiskt, socialt och ekologiskt. Några områden är skogshushållning, biologi, ekologi, mark, miljö, trävetenskap och skogsekonomi. I Riksskogstaxeringen rapporterar SLU årligen om tillväxt, utveckling och miljöförändringar i Sveriges skogar. Detta arbete ingår i miljöanalysprogrammet Skog, som vidareutvecklar SLU:s roll som kompetenscentrum för svensk och internationell skoglig miljöanalys.


Det finns 88 sidor som är taggade med Skog och trä:

SLU-forskare svarar på frågor om torka i skog och mark

Hur påverkas skogen av torka? Är träd olika känsliga för torka? Hur går det med bären? SLU har samlat kunskap om torkans effekter i skog och mark. Flera forskare har bidragit med svar. Hur uppstår

Kunskap om skogsbränder

Vad orsakar en skogsbrand? Vilka skogar är mest benägna att brinna? Hur klarar träden och växterna branden? Anders Granström, skogsbrandforskare vid SLU och Anna-Lena Axelsson, forskare i

Snytbagge Conniflex

Snytbaggen är en allvarlig skadegörare som dödar många nysatta barrträdsplantor om de inte skyddas. En framgångsrik innovation från SLU, Conniflex, har lett till att insekten nu möts av ett skyddande

Risk för ännu en brandhärjad sommar i skogen

Långvarig värme, ihållande uppehållsväder och risk för åsknedslag under sommaren är alltsammans faktorer som påverkar brandrisken i skog och mark. Sommaren 2018 är ett tydligt exempel då

Skogen växer snabbare och snabbare

En femtioårig tall eller gran är idag runt två meter högre än motsvarande träd på 1980-talet - och ytterligare två meter högre än ett träd på 1950-talet. Förändrad skogsskötsel, ett varmare klimat

Phytophthora i Sverige

Forskare förutspår att Phytophthora-arter kommer att orsaka allt större problem med växthälsa i framtiden, även i Sverige. För att skydda oss och våra handelspartners behöver vi god och uppdaterad

Föryngring och konkurrens i fattig tallskog

Hjälper stora träd sina närliggande avkommor att klara sig? Frågan har varit grundstenen i en populärvetenskaplig bild av skogen som ett sammankopplat nätverk i hjälpsam symbios. Men i svenska

Alm- och askbestånd 30 år senare

En stor del av alm- och askbestånden i södra Sverige har under de senaste 30 åren drabbats hårt av två införda svampsjukdomar, almsjukan och askskottsjukan. Jörg Brunet, professor på SLU, har

SLU svarar på frågor om granbarkborre

Torrt och varmt väder har gynnat granbarkborrarna och denna lilla insekt har därför varit i fokus de senaste åren. SLU har under lång tid samarbetat med myndigheter och markägare för att försöka

Så fungerar Sveriges klimatrapportering för markanvändning och skogsbruk

Hur fungerar Sveriges klimatrapportering till FN och EU för markanvändnings- och skogssektorn? Vad är SLU:s roll i rapporteringen? Hur mycket utsläpp respektive upptag bidrog skog och mark till under

Trädens naturliga näringsfixare påverkas negativt av kalhuggning

Mykorrhizasvampar, och särskild gruppen spindlingar, hjälper träden att bryta ned organiskt material i näringsfattiga marker. Dessvärre tyder nya forskningsresultat på att spindlingar kan vara extra

Risk för större problem med stormskador i ett förändrat klimat

Trots älgar, granbarkborrar och rötsvampar är skador till följd av vind troligen den största enskilda förlustkällan för europeiskt skogsbruk. En lång rad färska artiklar undersöker hur sådana skador

Loading…