Hoppa till huvudinnehåll

Skog och trä

Skogsbruket och dess förädlingsindustrier är en av Sveriges viktigaste exportnäringar. Alltmer av avverkningsresterna, t.ex. grenar, toppar och stubbar, används som biobränsle. Skogen fungerar som en kolsänka, eftersom den tar upp och binder in koldioxid medan den växer. Men skogen är också livsrum för många vilda djur och växter, och en plats för jakt, rekreation och friluftsliv.

Vid SLU bedriver vi forskning om skogens olika roller och om hur vi ska kunna ta tillvara dess möjligheter, både ekonomiskt, socialt och ekologiskt. Några områden är skogshushållning, biologi, ekologi, mark, miljö, trävetenskap och skogsekonomi. I Riksskogstaxeringen rapporterar SLU årligen om tillväxt, utveckling och miljöförändringar i Sveriges skogar. Detta arbete ingår i miljöanalysprogrammet Skog, som vidareutvecklar SLU:s roll som kompetenscentrum för svensk och internationell skoglig miljöanalys.


Det finns 73 sidor som är taggade med Skog och trä:

Modellering av risker för nya arter i ett förändrat klimat

Ett varmare och fuktigare klimat öppnar för möjligheten att nya, främmande arter av patogena svampar etablerar sig i Sverige. Skadesvampar som tidigare begränsats av kalla vintrar riskerar att sprida

Gamla dataserier ger nya svar om brunt vatten

Många forskare har försökt ta reda på varför vattnet blir brunare i sjöar och vattendrag. Limnologen och nyutnämnda professorn Emma Kritzberg vid Lunds universitet hittade intressanta ledtrådar i

Ingen motståndskraft mot aggressiv al-Phytophthora

En ny avhandling från SLU beskriver en orolig framtid för klibbal i Sverige. Den aggressiva formen av Phytophthora på al spås sprida sig norrut om vintrarna blir mildare. Eftersom träden inte tycks

Törskate i Sverige

Törskate är en mycket allvarlig svampsjukdom som angriper tallar i hela Sverige, med extra omfattande utbrott i norr. Den åsamkar årligen skogsbruket skador för mångmiljonbelopp. Störst problem

Mångbruk – att samsas om samma skog (rapport)

Det finns en potential för att utveckla mångbruk av skog, men det förutsätter en väl utvecklad landsbygdspolitik med en tydlig styrning och vision för framtiden. Det visar analysen som bygger på

Kritisk granskning av den svenska skogsbruksmodellen

Den svenska skogsbruksmodellen är åter i hetluften. Debatten påminner om den laddade diskussion som föregick ändringarna i Skogsvårdslagen 1993 och som ledde till lagens två jämställda mål. Mycket

Future Forests: Att utforska skogens framtider med deltagande backcasting

Som ett led i att utforska de skilda framtidsvisioner som finns för skogen och dess roll i samhället initierade Future Forests 2014 ett projekt för att ta fram önskvärda framtidsvisioner för skogen

Så fungerar Sveriges klimatrapportering för markanvändning och skogsbruk

Hur fungerar Sveriges klimatrapportering till FN och EU för markanvändnings- och skogssektorn? Vad är SLU:s roll i rapporteringen? Hur mycket utsläpp respektive upptag bidrog skog och mark till under

Så fungerar Sveriges klimatrapportering för markanvändning och skogsbruk

Hur fungerar Sveriges klimatrapportering till FN och EU för markanvändnings- och skogssektorn? Vad är SLU:s roll i rapporteringen? Hur mycket utsläpp respektive upptag bidrog skog och mark till under

En genomlysning av den svenska modellen för skogsbruk

Vad är egentligen den svenska modellen för skogsbruk? Vad består den av? Skiljer den sig från andra länders modeller för att styra hur skogen brukas? Om den skiljer sig på ett avgörande sätt från

Trädens naturliga näringsfixare påverkas negativt av kalhuggning

Mykorrhizasvampar, och särskild gruppen spindlingar, hjälper träden att bryta ned organiskt material i näringsfattiga marker. Dessvärre tyder nya forskningsresultat på att spindlingar kan vara extra

Kunskap om skogsbränder

Vad orsakar en skogsbrand? Vilka skogar är mest benägna att brinna? Hur klarar träden och växterna branden? Anders Granström, skogsbrandforskare vid SLU och Anna-Lena Axelsson, forskare i

Loading…