Skog och trä
Skogsbruket och dess förädlingsindustrier är en av Sveriges viktigaste exportnäringar. Alltmer av avverkningsresterna, t.ex. grenar, toppar och stubbar, används som biobränsle. Skogen fungerar som en kolsänka, eftersom den tar upp och binder in koldioxid medan den växer. Men skogen är också livsrum för många vilda djur och växter, och en plats för jakt, rekreation och friluftsliv.
Vid SLU bedriver vi forskning om skogens olika roller och om hur vi ska kunna ta tillvara dess möjligheter, både ekonomiskt, socialt och ekologiskt. Några områden är skogshushållning, biologi, ekologi, mark, miljö, trävetenskap och skogsekonomi. I Riksskogstaxeringen rapporterar SLU årligen om tillväxt, utveckling och miljöförändringar i Sveriges skogar. Detta arbete ingår i miljöanalysprogrammet Skog, som vidareutvecklar SLU:s roll som kompetenscentrum för svensk och internationell skoglig miljöanalys.
Nya insekter etablerar sig i Sverige
Lärkborre, lärkbock och liten granbarkborre är exempel på icke-inhemska arter som etablerat sig i Sverige. Dragos Cocos har studerat dem i sitt doktorandprojekt. Spridning av icke-inhemska arter kan
Kunskap om skogsbränder
Vad orsakar en skogsbrand? Vilka skogar är mest benägna att brinna? Hur klarar träden och växterna branden? Anders Granström, skogsbrandforskare vid SLU och Anna-Lena Axelsson, forskare i
Törskate i Sverige
Törskate är en mycket allvarlig svampsjukdom som angriper tallar i hela Sverige, med extra omfattande utbrott i norr. Den åsamkar årligen skogsbruket skador för mångmiljonbelopp. Störst problem
Ny forskning kan leda till nya vapen i kampen mot snytbaggen
I oktober 2023 försvinner de sista dispenserna för insekticidanvändning mot snytbaggar i svenskt skogsbruk. För att ersätta kemikalierna har ett brett batteri av alternativa skyddsåtgärder utvecklats
Svårt nå samsyn om hur klimatsmart det är att bruka skogen
Ska svensk skog avverkas mer eller mindre för klimatets skull? Den frågan har flera vetenskapliga studier undersökt de senaste åren. Studier som senare kommit fram till olika slutsatser. Här gås det
ICP Forests – en pionjär inom skogsskadeövervakning
Oron för skogsdöden blev starten för ICP Forests; ett program för övervakning av luftföroreningar, och ett snart 40-årigt exempel på hur globala program kan harmoniseras med nationella. Idag är
Så jobbar Riksskogstaxeringen med öppna data
Svenska Riksskogstaxeringen, med sina unikt långa tidsserier, har ett eget sätt att hantera öppna data om skogen. Det kombinerar öppenhet med nödvändig sekretess. Svenska Riksskogstaxeringen samlar
Ny kunskap om skogsmarkens fosfor och fördelarna med askåterföring
Helträdsuttag för produktion av biobränsle, och fenomen som vittring och podsolering, påverkar trädens tillgång till näringsämnen i marken. En ny doktorsavhandling lägger fram helt ny kunskap om
Rekordstort utbrott av granbarkborre – orsaker och vad man kan göra
Granbarkborre är den viktigaste skadegöraren på äldre granskog i Europa eftersom den periodvis dödar stora volymer skog under så kallade utbrott. Just nu är vi drabbade av det största utbrottet av
Tre av tio skogsägare vill satsa på annat än virke
Allt färre privata skogsägare är beroende av inkomsterna från sitt skogsbruk, men virkesintäkten är ändå ett av de viktigaste skälen för att äga skog. Det visar en enkätundersökning som Future
Deltagande planering - att få fler aktiva i besluten
Ett hållbart skogsbruk innebär att man tar hänsyn till både ekonomiska, ekologiska och sociala värden. Men det innebär också att man måste ta hänsyn till intressenterna som står bakom dessa värden.
Så kan skogen skötas för att gynna rennäringen
Det råder en alarmerande minskning av betesmarker och mängden lavar i renskötselområdet. Skogsbruket är en av de bidragande faktorerna. Hur rennäring och skogsbruk kan ta hänsyn till varandra