Sveriges lantbruksuniversitet

Skog och trä

Skogsbruket och dess förädlingsindustrier är en av Sveriges viktigaste exportnäringar. Alltmer av avverkningsresterna, t.ex. grenar, toppar och stubbar, används som biobränsle. Skogen fungerar som en kolsänka, eftersom den tar upp och binder in koldioxid medan den växer. Men skogen är också livsrum för många vilda djur och växter, och en plats för jakt, rekreation och friluftsliv.

Vid SLU bedriver vi forskning om skogens olika roller och om hur vi ska kunna ta tillvara dess möjligheter, både ekonomiskt, socialt och ekologiskt. Några områden är skogshushållning, biologi, ekologi, mark, miljö, trävetenskap och skogsekonomi. I Riksskogstaxeringen rapporterar SLU årligen om tillväxt, utveckling och miljöförändringar i Sveriges skogar. Detta arbete ingår i miljöanalysprogrammet Skog, som vidareutvecklar SLU:s roll som kompetenscentrum för svensk och internationell skoglig miljöanalys.


Det finns 75 sidor som är taggade med Skog och trä:

Miljöanalysdata till grund för forskning om storskalig förändring av skogsmarksvegetation

Ner för skogens blåbärsris och upp för örter som harsyra och flera ormbunksarter. Vegetationsekologen PO Hedwall har med hjälp av långa dataserier från Riksskogstaxeringens permanenta ytor kunnat

Skogens konung utmanas om tronen

Vad händer när nya arter etablerar sig i ekosystem där de tidigare aldrig funnits? Och hur ska flerartssamhällen förvaltas? I Sverige finns det tydliga instruktioner för älgförvaltning, men saknas i

Effektiva samverkansprocesser - styrning, deltagande och dialog inom skogspolitikens ramar

Samverkan kan leda till högre tillit mellan myndigheter och medborgare, ökad legitimitet för politiska beslut samt bättre förutsättningar för att nå gemensamma mål i förvaltningen. Men det finns

Kunskap om skogsbränder

Vad orsakar en skogsbrand? Vilka skogar är mest benägna att brinna? Hur klarar träden och växterna branden? Anders Granström, skogsbrandforskare vid SLU och Anna-Lena Axelsson, forskare i

Mångbruk – att samsas om samma skog (rapport)

Det finns en potential för att utveckla mångbruk av skog, men det förutsätter en väl utvecklad landsbygdspolitik med en tydlig styrning och vision för framtiden. Det visar analysen som bygger på

zoonos sorkfeber

Sjukdomar som sprids mellan djur och människa, så kallade zoonoser, utgör ett allt större hot mot den globala folkhälsan. Coronaviruset (SARS-CoV-2), som har orsakat det nuvarande utbrottet av covid-

Mäta mångfald i skog – vad kan Sverige lära sig från andra länder?

Det finns ingen ”magic bullet” som fångar och beskriver hela tillståndet för den biologiska mångfalden i skogen. Däremot finns intressanta ansatser i Sveriges närområde och även i internationella

Tema Hyggesfritt: Som i Tyskland, fast i Sverige

På Tönnersjöhedens försökspark i Halland bedriver SLU ett försök med skogsbruk utan hyggen. Och precis som i norra Tyskland är det diametern som styr när träden är mogna för avverkning. Vi befinner

Tema Hyggesfritt: Som i Tyskland, fast i Sverige

På Tönnersjöhedens försökspark i Halland bedriver SLU ett försök med skogsbruk utan hyggen. Och precis som i norra Tyskland är det diametern som styr när träden är mogna för avverkning. Vi befinner

Snytbagge Conniflex

Snytbaggen är en allvarlig skadegörare som dödar många nysatta barrträdsplantor om de inte skyddas. En framgångsrik innovation från SLU, Conniflex, har lett till att insekten nu möts av ett skyddande

Naturliga fiender till skadeinsekter

Många av de insekter som – ofta framgångsrikt – används inom biologisk kontroll av skadegörare äter inte bara andra insekter utan även växter. Fram till nu har skadorna de gör på växter räknats som

100 år av bärkonflikter

Under sensommaren och hösten rapporteras regelbundet sedan många år om problem och konflikter som uppstår i samband med bärplockning. Men det är intet nytt under solen. Även för 100 år sedan bråkades

Loading…