Skog och trä
Skogsbruket och dess förädlingsindustrier är en av Sveriges viktigaste exportnäringar. Alltmer av avverkningsresterna, t.ex. grenar, toppar och stubbar, används som biobränsle. Skogen fungerar som en kolsänka, eftersom den tar upp och binder in koldioxid medan den växer. Men skogen är också livsrum för många vilda djur och växter, och en plats för jakt, rekreation och friluftsliv.
Vid SLU bedriver vi forskning om skogens olika roller och om hur vi ska kunna ta tillvara dess möjligheter, både ekonomiskt, socialt och ekologiskt. Några områden är skogshushållning, biologi, ekologi, mark, miljö, trävetenskap och skogsekonomi. I Riksskogstaxeringen rapporterar SLU årligen om tillväxt, utveckling och miljöförändringar i Sveriges skogar. Detta arbete ingår i miljöanalysprogrammet Skog, som vidareutvecklar SLU:s roll som kompetenscentrum för svensk och internationell skoglig miljöanalys.
Trädens naturliga näringsfixare påverkas negativt av kalhuggning
Mykorrhizasvampar, och särskild gruppen spindlingar, hjälper träden att bryta ned organiskt material i näringsfattiga marker. Dessvärre tyder nya forskningsresultat på att spindlingar kan vara extra
Kunskap om skogsbränder
Vad orsakar en skogsbrand? Vilka skogar är mest benägna att brinna? Hur klarar träden och växterna branden? Anders Granström, skogsbrandforskare vid SLU och Anna-Lena Axelsson, forskare i
Modellering av risker för nya arter i ett förändrat klimat
Ett varmare och fuktigare klimat öppnar för möjligheten att nya, främmande arter av patogena svampar etablerar sig i Sverige. Skadesvampar som tidigare begränsats av kalla vintrar riskerar att sprida
Riksskogstaxeringen korrigerar statistik om skogens tillväxt
I förberedelserna inför årets publikation har vi gjort två justeringar i beräkningsrutinerna för trädens tillväxt som föranleder oss att nu, det vill säga redan innan nästa ordinarie
Granbarkborrar i skyddad natur påverkar inte granbarkborreutbrott i stort
Angrepp av granbarkborre i skyddade områden påverkar inte utbrotten i stort, eftersom arealen skyddad granskog är mycket mindre än arealen brukad granskog. Men om utbrott förekommer i skyddade
Så kan skogen skötas för att gynna rennäringen
Det råder en alarmerande minskning av betesmarker och mängden lavar i renskötselområdet. Skogsbruket är en av de bidragande faktorerna. Hur rennäring och skogsbruk kan ta hänsyn till varandra
Våtmarksrenovering - risk för oönskade utsläpp
När man restaurerar våtmarker finns risk för att utsläpp av växthusgasen metan och metylkvicksilver ökar. Forskare vid SLU undersöker nu hur stora utsläppen är och hur de kan minskas. Runt om i
Kunskap om hyggesfritt skogsbruk
Vid SLU pågår forskning för att stärka kunskapsläget om hyggesfritt skogsbruk. Här finns en översikt över publicerade forskningsresultat och analyser, kunskapssammanställningar och
Miljöanalysdata till grund för forskning om storskalig förändring av skogsmarksvegetation
Ner för skogens blåbärsris och upp för örter som harsyra och flera ormbunksarter. Vegetationsekologen Per-Ola Hedwall har med hjälp av långa dataserier från Riksskogstaxeringens permanenta ytor
Det finns hjälpmedel för skogliga målkonflikter
Det finns en mängd olika värden, möjligheter och mål med skog och skogsbruk. Men det finns också hjälpmedel som gör det möjligt att testa sig fram till vilka skötselmetoder som passar de mål
Han följer koldioxidmolekylernas resor
Är skogsbruket en klimatbov eller en klimathjälte? För att räkna ut det krävs avancerade beräkningar av kolets resor genom landskapet, med hjälp av både små genomskinliga kammare och skyskrapshöga