Studio - Markprojektering och markvetenskap, fortsättningskurs
I den markvetenskapliga delen av kursen arbetar studenten bl.a med dimensionering av växtbäddarna utifrån ett mark- och vattenperspektiv. Syftet är här att skapa lämpliga förhållanden beträffande markluft och markvatten som matchar olika växters krav.
I föreläsningar och genom exkursioner behandlas landskapsarkitektens hårda konstruktionsmaterial med fokus på trä, metall, betong och sten. Teknisk beskrivning tränas i gruppövning.
Föreläsningar belyser projekteringar som parker och andra storskaliga planteringar, mindre planteringar som urbana växtbäddar inklusive gatuträd och växtbäddar på bjälklag. Vid föreläsningar behandlas även förorenad mark samt vattenhantering i stor och liten skala.
Delövningar, exkursioner, seminarier och aktiviteter kopplade till dem är obligatoriska moment.
Information från kursledaren
Årets litteraturlista:
Litteratur markprojektering |
Referenslitteratur |
CAD Övningsbok, Anders Westin SLU. Kompendium, beställs av kursansvarig senast 3 veckor innan kursstart. Grundläggande övningar för AutoCAD (2020). Ett bra ”komihågdokument”. (Gult omslag) Redovisningsteknik för mark- och landskapsprojekt, utgåva 2 Eckerberg, Klas. Kompendium. 2011. Beställs på www.eckerberg.se. Bra sammanfattande text om projekteringens olika skeden, ritningar och deras formalia. Exempel från innehållet används i undervisningen. |
Grading for landscape architects and architects, Petschek, Peter. Birkhauser verlag Ag. 2008. Bra bok som introducerar och fördjupar höjdsättningen som nödvändig del av landskapsarkiteturen. REKOMMENDERAS Arkitektens handbok 2021, Bodin, Hidemark, Nyström, Stintzing, Studentlitteratur 2021. Bra bok om allt från PBL, trappmått till skruvar. |
AMA Anläggning 20, standardverk som används vid framtagande av teknisk beskrivning i markbyggnadsprojekt. |
CAD-Bygghandling 90, standardverk om projektering och redovisningsteknik. Exempel från innehållet används i undervisningen. |
https://www.boverket.se/sv/byggande/regler-for-byggande/om-boverkets--byggregler-bbr/ BBR, Boverkets byggregler, standardverk om regler att följa vid projektering och byggande. |
Beläggning med plattor och marksten av betong, tredje upplagan, utgiven av Svensk Markbetong och Svenska Kommunförbundet. Om dimensionering av markbetong-beläggningar. |
Anlägga ytor med plattor och marksten av betong, tredje upplagan, utgiven av Svensk Markbetong och Svenska Kommunförbundet. Råd om konstruktiv utformning till de som anlägger ytor med markbetong. |
https://tekniskhandbok.uppsala.se/globalassets/teknisk-handbok/dokument/park/tradhandbok.pdf Trädhandbok för Uppsala kommun, 2010-12-30, om hur man skapar goda förutsättningar för stadsträden bl.a. En bearbetad version av Stockholms handbok om växtbäddar, se nedan. Används som hjälp vid framtagande av växtbäddar. |
https://tekniskhandbok.uppsala.se/globalassets/teknisk-handbok/dokument/park/tradhandbok.pdf Teknisk Handbok (TH) innehåller regler för byggande, drift och underhåll på offentlig platsmark. Handboken ska användas när bygghandlingar eller avtal upprättas, oavsett om staden eller annan part låter upprätta bygghandling eller avtal som berör offentlig platsmark inom Stockholms stad. |
https://leverantor.stockholm/entreprenad-i-stockholms-offentliga-miljoer/vaxtbaddshandboken/ Växtbäddar i Stockholm stad en handbok, om hur man kan skapa goda förutsättningar för stadsträden. |
https://docplayer.se/14034148-Stockholm-en-stad-for-alla.html Stockholm en stad för alla - tillgänglighetshandboken, om hur man säkerställer tillgängligheten. |
Litteratur markvetenskap
Bakgrundslitteratur från tidigare kurser (att återvända till vid behov)
Läroböcker i allmän markvetenskap, geologi och hydrologi: t ex
Marklära. 2011. Eriksson J, Dahlin S, Nilsson I och Simonsson M, och Vattnets väg, 1988. Grip H, Rodhe A.
Kurskompendium markvetenskap - laborationer, övningar och komplementlitteratur för kursen MV0180.
Packning av åkermark vid maskindrift. 2000. Håkansson I. T ex sid 2, 15-22, 37-39 + sammanfattningar. (på Canvassidan)
Tillämpad litteratur
Avledning av dag-, drän- och spillvatten. Funktionskrav, hydraulisk dimensionering och utformning av allmänna avloppssystem. Del I – Policy och funktionskrav för samhällens avvattning. 2016. Publikation P110, Svenskt Vatten. Sid 8-37.
http://vattenbokhandeln.manager.nu/Default.aspx?module=63&content=5&fwsite=1&lang=SV&pid=627
Hållbar dag- och dränvattenhantering: Råd vid planering och utformning. 2011. Publikation P105, Svenskt Vatten. Sid 57-92. (tryckt, kan beställas till studentpris från Svenskt Vatten, 225kr).
Kunskapssammanställning dagvattenrening (Blecken, G., m.fl., 2016. SVU 2016-05). Avsnitten 3, 4.1, 4.1.1, 4.1.2, 5.1., 5.1.1, 5.1.2, 6.1, 6.2.1, 6.2.2, 7.1, 7.2, 8.1, 8.2, 9.1, 9.2.
http://www.svensktvatten.se/contentassets/979b8e35d47147ff87ef80a1a3c0b999/svu-rapport_2016-05.pdf
NOS-dagvatten - Uppföljning av dagvattenanläggningar i fem Stockholmskommuner (Andersson, J., m.fl., 2012. SVU 2012-02). En omfattande utredning av fem dagvattendammars långsiktiga reningseffekter. Sid 80-81. http://vav.griffel.net/filer/SVU-rapport_2012-02
Dimensionering av växtbäddar för träd i staden. 1996. Gullberg J-O. Sid 5-17. (på Canvassidan)
Fytoremediering – Att rena mark och vatten med växter. 2007. Andersson Å och Svensson M. Sid 1-3 och 15-16. http://www.renaremark.se/filarkiv/exjobb/Fytoremediering%20sa%20Andersson_Matilda%20Sven sson.pdf
Riskbedömning av förorenade områden. En vägledning från förenklad till fördjupad riskbedömning 2009. Naturvårdsverket rapport 5977. Sid 10-11, 24-25 (Mark) + kapitelsammanfattningar. https://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/978-91-620-5977-4.pdf?pid=3575
Att välja efterbehandlingsåtgärd. En vägledning från övergripande till mätbara åtgärdsmål. 2009. Naturvårdsverket rapport 5978. Sid 11-12, 19, 46-54 + kapitelsammanfattningar. https://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/978-91-620-5978-1.pdf?pid=3576
Växtbäddar i Stockholm stad – en handbok 2017.
Övrigt material på Canvassidan
Referenslitteratur
AMA anläggning 17: allmän material- och arbetsbeskrivning för anläggningsarbeten RA anläggning 17: råd och anvisningar till AMA anläggning 13
Ni använder er studentlicens för att komma åt dem på nätet.
Kursvärdering
Kursvärderingen är avslutad
LK0255-40044 - Sammanställning av kursvärdering
Efter att kursvärderingen stängt har kursansvarig och studentrepresentanten upp till en månad på sig att skriva kommentarer. De publiceras automatiskt i sammanställningen.
Andra kursvärderingar för LK0255
Läsåret 2019/2020
Studio - Markprojektering och markvetenskap, fortsättningskurs (LK0255-40026)
2020-03-25 - 2020-06-07
Läsåret 2018/2019
Studio - Markprojektering och markvetenskap, fortsättningskurs (LK0255-40041)
2019-03-26 - 2019-06-09
Läsåret 2017/2018
Studio - Markprojektering och markvetenskap, fortsättningskurs (LK0255-40054)
2018-03-19 - 2018-06-03
Läsåret 2016/2017
Studio - Markprojektering och markvetenskap, fortsättningskurs (LK0255-40090)
2017-03-20 - 2017-06-04
Läsåret 2015/2016
Studio - Markprojektering och markvetenskap, fortsättningskurs (LK0255-40136)
2016-03-21 - 2016-06-05
Kursplan och övrig information
Kursplan
LK0255 Studio - Markprojektering och markvetenskap, fortsättningskurs, 15,0 Hp
Studio - Landscape construction and soil science, advanced levelÄmnen
Markvetenskap Landskapsarkitektur Landskapsarkitektur MarkvetenskapUtbildningens nivå
Avancerad nivåFördjupning
Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskravAvancerad nivå (A1N)
Betygsskala
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.
Språk
SvenskaFörkunskapskrav
Kunskaper motsvarande 180 hp varav 90 hp landskapsarkitektur innehållande grundläggande kunskaper i markprojektering med stöd av AutoCAD om minst 5 hp samt 15 hp markvetenskap. Kunskaper motsvarande engelska 6.Mål
Efter genomgången kurs skall studenten kunna:
Kunskap och förståelse
förklara funktionen hos vanliga typer av naturliga och byggda markprofiler utifrån ett markvetenskapligt perspektiv
förstå bygghandlingarnas roll i byggprocessen med dess olika aktörer
Färdighet och förmåga
konstruera och producera ritningar för en höjdmässigt komplex anläggning och för några typiska anläggningskompletteringar
dimensionera anläggningens hårdgjorda ytor och dess växtbäddar
producera ritningar för detaljer gjorda av betong, metall, sten och trä
utföra en markbyggnadsbeskrivning omfattande vanligt förekommande marköverbyggnader, anläggningskompletteringar och färdigställandeskötsel
tillämpa markvetenskaplig och geoteknisk teori och terminologi i för landskapsarkitekten relevanta projekteringssituationer
Värderingsförmåga och förhållningssätt
välja material till ytskikt och detaljer utifrån funktions-, gestaltnings- och hållbarhetsperspektiv
bedöma olika lösningar för växtbäddar ur ett hållbarhetsperspektiv.
Innehåll
Kursen har två delar, en markprojekteringsdel, 10 hp och en markvetenskaplig del, 5 hp. I projekteringsdelen utgår studenten från ett befintligt gestaltningsförslag med komplicerad höjdsituation och tränas i att översätta det till bygghandlingar bestående av ritningar och teknisk beskrivning. I arbetet ingår dimensionering av hårdgjorda ytor och växtbäddar, enligt nedan, samt konstruktion av terrängtrappa och enkel markmonterad sittmöbel. Arbetet sker med hjälp av studiohandledning på ritsal. I föreläsningar och gruppuppgift tränas teknisk beskrivning av markbyggnadsprojekt enligt AnläggningsAMA samt bygghandlingarnas roll i byggprocessen. Kursen behandlar i föreläsningar och genom exkursioner landskapsarkitektens hårda konstruktionsmaterial med fokus på trä, metall, betong och sten. Vidare studeras tillverkningsmetoder och de olika materialens egenskaper så som hållfasthet, åldrande och skötselbehov.
I den markvetenskapliga delen av kursen arbetar studenten med dimensionering av växtbäddarna från projekteringsdelen utifrån ett mark- och vattenperspektiv. Syftet är här att skapa lämpliga förhållanden beträffande markluft och markvatten som matchar olika växters krav. Föreläsningar belyser projekteringar som parker och andra storskaliga planteringar, mindre planteringar som urbana växtbäddar inklusive gatuträd och växtbäddar på bjälklag. Vid föreläsningar behandlas även förorenad mark samt vattenhantering i stor och liten skala. Delen behandlar såväl naturgivna platsförutsättningar som konstruerade miljöer, samt ställningstaganden kring markanvändning i landskapet.
Delövningar, exkursioner, seminarier och aktivitieter kopplade till dem är obligatoriska moment.
Betygsformer
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.Examinationsformer och fordringar för godkänd kurs
Godkänd i markprojekteringsuppgift, övningsuppgifter och skriftlig tentamen samt godkänt deltagande i övriga obligatoriska moment.
- Om studenten inte blivit godkänd på ett prov har examinatorn rätt att ge en kompletteringsuppgift – om det finns skäl för det och om det är möjligt.
- Om studenten har ett beslut från SLU om särskilt pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, har examinatorn rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra provet på ett alternativt sätt.
- Om denna kursplan ändras, eller om kursen läggs ner, ska SLU besluta om övergångsregler för examination av studenter, som antagits enligt denna kursplan och ännu inte blivit godkända.
- För examination av självständigt arbete (examensarbete) gäller dessutom att examinatorn kan tillåta studenten att göra kompletteringar efter inlämningsdatum. Mer information finns i utbildningshandboken
Övergångsbestämmelser
• Examinationer: Minst tre omprov kommer att erbjudas under två år efter beslutet om nedläggning. • Obligatoriska moment: Minst en förnyad möjlighet att uppfylla obligatoriekrav kommer att erbjudas inom två år efter beslutet om nedläggning.Övriga upplysningar
- Rätten att delta i undervisning och/eller handledning gäller endast det kurstillfälle, som studenten blivit antagen till och registrerad på.
- Om det finns särskilda skäl, har studenten rätt att delta i moment som kräver obligatorisk närvaro vid ett senare kurstillfälle. Mer information finns i utbildningshandboken.
Ytterligare information
Kursen ger 15 hp färdighetsträning.Grundläggande kunskaper i Auto-CAD förutsätts. Kursen är utformad som fortsättningsskurs inom landskapsarkitektprogrammet, Ultuna.
Studieresor och exkursioner betalas av studenten. Information om kostnader ska finnas på kurshemsidan 4 veckor innan kursstart.