Dokumentation: Dialog för landskap 17 – 18 apriI 2015

Senast ändrad: 10 juni 2015

I landskapet möts olika värden, tillgångar och synsätt. CNV genomförde 17-18 april 2015 kursen Dialog för landskap, för att belysa hur olika perspektiv kan synliggöras och berika en diskussion om landskapets historia och framtid. Vad går att enas om och varför går åsikterna isär?

Föreläsningar varvades med övningar både inne och utomhus, när ett femtontal naturvägledare från olika landsändar utforskade hur naturvägledning kan öka lokal delaktighet, medborgarinflytande och skapa lokal förankring av landskapets värden. Med sina kunskaper, erfarenheter, frågor och – inte minst – en imponerande energi och nyfikenhet bidrog deltagarna till att skapa en dynamisk och intressant kurs. Kursledare: Pella Thiel. Övriga föreläsare Andrew Butler och Elvira Caselunghe, båda SLU.

Uteövning Dialog för landskap 2015. Foto L Malmström

Engagerad dialogövning utomhus. Dialog för landskap 2015. Foto L Malmström 

 

DAG I, 17 april 2015: Vad är ett landskap? Dialog och dialogmetoder utomhus. Facilitatorroll och perspektivmedvetenhet.

Välkomna, presentationer, lunch och intro: Varför dialog i landskap?
Vi lever idag i en värld som är så komplex att expertkunskap inte räcker för att beskriva för oss hur vi ska hantera den, eller hur vi ska hantera landskap. Genom att skapa arenor för dialog kan vi synliggöra kunskap och olika åsikter, så att vi får en möjlighet att hantera de olika perspektiv som finns och komma till bra beslut. Naturvägledning är ett sätt att skapa sådana arenor.

Syftet med den här kursen var att utforska hur det kan gå till och vilken fördel man som naturvägledare har av att kunna föra dialog om landskap, i landskap.

Under kursen användes övningar som underlättar dialog och naturvägledarens roll som facilitator. Mer information om övningarna och om dialog i landskap finns i en kommande publikation från CNV/Naturvårdsverket: ”Dialog för landskap – en handledning”. (Kursdeltagarna har också fått ge input på en arbetskopia av handledningen). Publikationen kommer att finnas på CNVs hemsida.

Uteövning: Dialog och dialogmetoder utomhus.
I övningar användes utemiljön och olika landskapselement för att berätta om oss själva och om (vår relation till) landskapet. Gruppen fick sedan reflektera över hur samtal och diskussioner som skett ute skiljer sig från övningar inomhus. Deltagarna upplevde bland annat att lyssnande och uppmärksamhet förstärktes och att dynamiken förändrades. Att vistas i och föra diskussioner om landskapet, i landskapet, gav en ökad acceptans för olika åsikter och infallsvinklar. Samtalen upplevdes som mer demokratiska: Ingen äger platsen och diskussionen inleds från en jämlik utgångspunkt. Att vistas i landskapet underlättade alltså en dialog om landskapet.

What´s (a) landscape? People’s involvement in their landscapes – why and how? Andrew Butler, Institutionen för Stad och Land, SLU.

Andrew Butler har doktorerat på hur allmänheten kan involveras I landskapsplanering. Han ledde en underhållande och högst tänkvärd diskussion om svårigheterna i att definiera ett landskap och vikten av att göra just detta, för att ha en gemensam bild av vad vi talar om (i planering, förvaltning, osv.)

Svårigheterna illustrerades snart av att det blev uppenbart att alla i gruppen hade sin egen, högst personliga, uppfattning om vad ett landskap är och vad som ingår i ett sådant. Ingen tycktes kunna definiera exakt var gränserna för ett landskap går: Var börjar och slutar ett landskap? Och hur litet kan ett landskap vara? Uppfattar vi oss som delaktiga i ett landskap eller är det (alltid) något vi tittar ut över? Varför och hur engagerar vi oss i våra landskap? Vad säger landskapskonventionen?

Presentation Andrew Butler

 Andrew Butler. Dialog för landskap 2015. Foto L Malmström

Andrew Butler: Vad är ett landskap? Hur engagerar vi oss i våra landskap? Foto: L Malmström

Varför ska naturvägledare engagera sig i dialog? När kan vi använda dialogen?

I övningar med en s.k. talpinne, talking-stick, fick deltagarna ta ordet och berätta varför dialog är viktigt i naturvägledning. Och vad det kan tillföra att dialogen förs i landskap. Det framkom bl. a att:

  • Naturvägledning är en process. Samtal/dialog är grunden i all naturvägledning.
  • Hur kunnig man än är, så kan man aldrig allt om ett ämne. Den samlade kunskapen är alltid större.
  • Dialog i landskapet ger förankring på flera nivåer – ffa. tillkommer den personliga upplevelsen.
  • Ute i landskapet får man själv en relation till landskapet. Det höjer medvetandet, man får en relation till naturen.
  • Medborgardialog är viktig för att påverka vår framtid.
  • Dialog i landskapet, om landskapet, gör det lättare att ta upp och visa på de värden som finns där. Ger tyngd åt dessa värden och större förståelse för dem.
  • En viktig del i dialogen är att lyssna. Om en person känner sig lyssnad på, ökar chanserna att hen lyssnar tillbaka.
  • Utifrån en plats i landskapet kan man ha en dialog med många olika målgrupper. Samtidigt.
  • Med naturvägledningen vill jag skapa vidare förståelse för naturen och en vilja att gå ut i naturen själv. Det väcks genom dialog.
  • Dialog tvingar en att vara villig att revidera sin egen åsikt. Ger utbyte.
  • Man kan ha olika syfte med dialog med olika målgrupper.
  • Vad händer sedan? Vad gör man med det som väcks i en dialog? Vad har man för befogenheter och ansvar?
  • I fält kan man nå varandra på ett annat sätt. Dialog i landskapet ger en gemensam upplevelse av ett område.
  • I en konflikt om ett landskap kan dialog i landskapet ge mer jämlik tyngd åt olika argument.
  • Genom dialog kan processer ta lång tid, men när man når målet har man gjort det grundligt. Dialog är därmed en effektiv metod.

I en akvarieövning, fish-bowl, diskuterades Naturvägledarens roll som facilitator, samt användbara verktyg. (Mer om övningen och dess funktion i att skapa dialog i en kommande handledning.) Bland annat nämndes att…

… naturvägledaren som facilitator ska:

  • se till att dialogen sker naturligt (balanserat)
  • agera som katalysator
  • se till att allas åsikter, respekteras
  • ge utrymme åt allas åsikter
  • tydligt klargöra syftet med dialogen
  •  vara medveten om att en dialog inte alltid är verbal

… naturvägledaren kan:

  • bjuda in deltagare i dialogen,
  • aktivera genom att ställa frågor,
  • ge små uppdrag att lära känna platsen,
  • backa in och ut ur rollen som expert eller den drivande expertrollen
  • underlätta dialog, hur länge olika personer pratar,
  • använda lekfullhet som ett kraftfullt verktyg för dialog om svåra ämnen
  • välja en plats som underlättar dialog och facilitering

Som exempel på en dialogprocess där facilitering använts på ett framgångsrikt sätt nämndes Samverkansgruppen tre regleringsmagasins arbete med erosionsfrågor i Umeälven i Vindelns kommun i Västerbottens Län.

Naturvägledaren som facilitator – utgångspunkter enligt Pella:

  • Neutralitet och lojalitet till processen
  • Skapa trygga förhållanden
  • Synliggöra olika mål och intressen för att ge en bild av vilka olika åsikter som finns.
  • Värdera allas kunskaper och bidrag. Ge dem lika utrymme.
  • Inlevelse i deltagarnas situation.
     

DAG II, 18 april 2015: Deltagande och dialog. Naturvägledaren som demokratiaktör. När vi inte kommer överens. Värden och värderingar i landskapet.

 

Deliberativa samtal utomhus – naturvägledaren som demokratiaktör. Elvira Caselunghe, Institutionen för Stad och Land, SLU.

Elvira hjälpte oss att reflektera över vad som skapar delaktighet i en naturvägledningssituation. Det kan göras med hjälp av s.k. deliberativa samtal, en sorts samtal med särskild överläggande/övervägande kvalitet. Jämställda diskussioner med utrymme för olika uppfattningar och synsätt att komma till tals. Här gäller (för naturvägledaren) att engagera varje deltagare genom att lyssna, begrunda egna och andras argument, beakta konsekvenser för att kunna landa i gemensamma beslut.

Hållbar utveckling och demokrati är processer, något som vi gör. (Och tar ansvar för att delta i.) Varför är dialog, delaktighet viktigt? Samtal och samtalsdemokratiska dialoger är viktiga komplement till representativ demokrati i ett samhälle.

Naturvägledare kan skapa rum för sådana dialoger där skilda synsätt ges utrymme, allas argument beaktas och deltagarna uppmuntras att ta ansvar för det gemensamma.

Vi behöver träna oss i att sätta oss in i andras perspektiv, ett gemensamt demokratiskt forum behövs. Deliberativa samtal är ett instrument för detta.

Presentation Elvira Caselunghe

 Deltagande och dialog utomhus.  Foto L Malmström

Återsamling mellan övningar i landskapet. Foto L Malmström

Uteövning: Deltagande och dialog utomhus – komplexa frågor, lyssnande.

Deltagarna fick reflektera över en situation som de känner väl och där man stött på komplikationer i dialogen. Hur kom ni vidare? 

Hur skapar vi som facilitatorer i landskapet utrymme för dialog?
Här bör facilitatorn se till att det finns: tid, intresse, en känsla av trygghet och av att vi bidrar, att vi känner oss lyssnade på. Som deltagare vill vi veta varför vi är där: syfte och mål bör klargöras tidigt. Platsen är viktig – att ha kunskap om och känna trygghet i den.

När vi inte kommer överens – om konflikter.

Diskussionerna i detta pass utgick ifrån Friedrichs konfliktstrappa, översatt av Thomas Jordan, Göteborgs Universitet.

Så länge parterna i en dialogprocess har tillit till kommunikationen och interaktionen, så fungerar dialogen bra. Det skapas utrymme att utforska perspektiv och sakfrågor. Om denna tillit däremot avtar, så uppstår en konflikt. När dialogen låser dig måste man börja metakommunicera, dvs. prata om vad vi pratar om. Fokus bör ligga på att minska rädsla.

Jordan har ett antal tumregler för non-violent communication, NVC, vid konflikt:

  1. Fråga dig vad det är du inte vet
  2. Skilj på problem och person
  3. Var tydlig i din kommunikation
  4. Håll kontakt med motparten
  5. Analysera behov och intressen
  6. Gör det lätt för motparten att var konstruktiv
  7. Öva dig på att se konflikter utifrån.

Material och fler verktyg för konflikthantering finns på Thomas Jordans hemsida Arbetsplatskonflikt, Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, Göteborgs universitet.

Värden och värderingar i landskapet – Common Cause for Nature
Vi har olika perspektiv på, åsikter om hur ett landskap ska hanteras. Forskning visar att vi människor inte handlar utifrån den information vi har tillgång till, istället är våra värderingar avgörande för att forma våra perspektiv, hur vi beter oss och – i just det här fallet – hanterar landskap. Under detta pass diskuterades frågor som: Vad formar våra värderingar? Hur påverkar de vårt agerande? Kan vi ha hur många värderingar som helst?

Enligt en syntes av socialpsykologisk forskning om människors värderingar kan vi förmodligen inte det. Antalet värderingar vi kan ha samtidigt är begränsat och, dessutom, tycks det som att olika värderingar är mer eller mindre besläktade med varandra. Mer om värderingarnas släktskap finner du här.

Vi påverkas av s.k. priming, att vi blir påminda om en värdering, och att den därigenom stärks. Denna stärkande effekt kan spilla över på näraliggande värderingar.

Grovt kan värderingarna delas in i inre och yttre värderingar. Stärks de inre värderingarna, försvagas per automatik de yttre, i en sorts gungbrädeseffekt. De inre värderingarna är relaterade t ex. till att värna om naturen, kreativitet och empati, medan yttre värderingar är mer relaterade till t. ex. prestation, makt, pengar.

Därmed är det också väldigt svårt för oss att samtidigt hysa två vitt motstående värderingar. Då drabbas vi av en inre konflikt.

Att känna till vad som formar våra värderingar och åsikter kan hjälpa oss som facilitatorer i dialog, eller om vi t.ex. vill påverka folk att agera på ett mer miljövänligt/hållbart sätt. Vi bör då stärka värderingar som stödjer sådant beteende, och/eller närbesläktade värderingar.  När vi kommunicerar bör vi undvika att motivera starkt motsående värderingar.

I en bikupeövning diskuterades vad vi primas med.

Presentation Pella Thiel

Längar, läsning

I Common Cause for Nature har 13 brittiska naturvårdsorganisationer låtit analysera de värden som naturvårdssektorn använt sig av i kommunikation, kampanjer och aktiviteter, för att se vad som har fungerat (gjort skillnad) eller inte. Och för att i framtiden kunna främja de värderingar som ger synliga och hållbara resultat. Läs mer om Common Cause for Nature

Riksantikvarieämbetet – Landskapskonventionen

European Council – European Landscape Convention 

Dialog för naturvården - Program för kompetensutveckling i dialog, lokal delaktighet, förvaltning samt konfliktlösning (Naturvårdsverket 2008)

Kurshäfte: Dialogkompetens för naturförvaltare Kursmaterial för Dialog för naturvården 2013.

Kompetens för en konstruktiv dialog. En utvärdering av kompetensutvecklingsprogrammet Dialog för naturvården.

Utvärdering

Deltagarnas utvärdering av kursen finner du här.

Övrigt
Miljöhänsyn: Under kursen serverades vegetarisk mat och fika från en KRAV-certifierad cateringleverantör. På inrådan av årets deltagare ska vi vid ev. framtida kurstillfällen skicka ut deltagarlista tidigare för att underlätta samåkning.


Kontaktinformation
Sidansvarig: lena.malmstrom@slu.se