Goda exempel

Nu när vi uppmuntras till att ta tåget istället för flyget blir det också aktuellt att fundera över hur vi bäst utnyttjar tiden. Tågen förlänger ju restiden, men öppnar också upp för olika kreativa processer. Det har författarna till Brain Train tagit fasta på.

Isak Svensson, Desirée Nilsson och Mimmi Söderberg Kovacs gav i juni ut boken Brain Train – en handbok för gröna och kreativa arbetsresor. Författarna är forskare vid Uppsala universitet och boken är ett resultat av projektet Deep Train Work, som finansierades av Uppsala universitets ”klimatpott”.
Författarna har arbetat fram ett nytt sätt att tänka kring arbetsresor. De kallar det Brain Train.
Fokus i boken är ”hur tågresan kan fungera som gemensam arbetstid och en unik och värdefull arbetsplats” står det inledningsvis. Författarna har försökt utveckla bästa möjliga förutsättningar för långa, kontinuerliga sträckor av fokuserad och ostörd arbetstid vid tågresor.

Boken är verkligen en handbok med konkreta tips om förberedelser inför resan, den kreativa resan, nya sätt att tänk kring möten, hur man kan hantera förseningar och, inte minst, om hur man kan strukturera upp arbetet på tåget så det blir effektivt.

Boken finns att köpa på kända digitala boklådor.

Jakob Faller lanserade Brain Train på Den hållbara
ledaren-seminariet. Foto: Anna-Karin Johnson

När det ska byggas nya tentamenssalar och kontor på Umeå universitetsområde använder byggföretaget återvunnet papper som material. Det ska spara 90 procent av koldioxidutsläppen jämfört med de traditionella stålreglarna.

Läs artikeln från Grönt samällsbyggande

Aksel Biørn-Hansen och David Nilsson vid KTH har undersökt hur en koldioxidbudget skulle kunna utformas för att minska koldioxidutsläppen från tjänsteresor på KTH.

Rapporten visar att det är möjligt att nå KTH:s klimatmål utan alltför allvarliga störningar av den dagliga verksamheten och forskningsaktiviteterna, men det bygger på att avdelningarna ger sina anställda frihet att hantera och prioritera resor efter sina behov inom ramen för en koldioxidbudget.

Det i sin tur kräver en fullständig transparens om hur resandet ser ut, det vill säga alla anställda ska kunna se och få en överblick över hur deras avdelning reser. För att nå detta behöver nuvarande och nya system utvecklas, vilket rapportförfattarna hoppas att KTH Sustainability ska utreda.

-Vi blev faktiskt förvånade över hur angelägna medarbetarna var att reducera sina egna utsläpp, och hur konstruktiv dialogen blev kring de gemensamma prioriteringarna. Visserligen var det bara en övning. Men vi hade nog inte förväntat oss att grupperna skulle nå sin utsläppsbudget med så stor marginal, säger David Nilsson (bilden), docent vid KTH som är initiativtagare och projektledare till projektet.

Något som det pratas allt mer om är att det ska ingå i den högre utbildningen hur studenterna kan bidra till en hållbar utveckling. På Umeå universitet erbjuder man en två veckors kurs i ämnet och har samlat flera andra tips om kurser på den här sidan.

På bloggen LU Sustainable Travel Stories delar medarbetare på Lunds universitet med sig av reseberättelser och tankar kring att resa i jobbet utan att ta flyget. Bra inspiration för den som ännu inte tagit steget...

På Chalmers köpte lokalvården in nya städvagnar i samband att det skulle börja sorteras ut matavfall. De nya vagnarna är försedda med olika fack för att kunna sortera, men också för att få en bättre arbetsmiljö. De rullar lättare, har fack placerade så att lokalvårdarna inte behöver böja sig och gör det möjligt att sortera avfallet direkt. 
2019-2020 gjorde Chalmers också ett projekt på avfallhanteringen för att beskriva nuläget, göra en behovsanalys och hitta förbättringsförslag. Det resulterade i en slutrapport.
En del av föreslagna åtgärder i rapporten har genomförts för att förbättra processen och öka sorteringsgraden, men en del återstår fortfarande att göra. Chalmers ser det som ett långsiktigt arbete.

Vad gör vi med cateringmaten som blir över?

För att minska matsvinnet är det första steget att beställa lagom mängd mat, men av olika skäl kan det trots noggrann planering bli mat över. Vad gör vi med den?

• I SLU:s riktlinjer för beställning av fika och catering  uppmuntras att ta med överblivna smörgåsar och andra fikarester till lunch- eller fikarum och skylta med "varsågoda" eller att skänka resterna till studenter. 
  
  I samband med större arrangemang när det är svårt att avgöra det faktiska deltagarantalet kontaktas Stadsmissionen i förväg. Stadsmissionen har riktlinjer för omhändertagande av matsvinn och om de är förvarnade kan de hämta upp resterna, om det är i tillräcklig mängd.
  
  Det går också att komma överens med leverantören för lämplig tidpunkt för återhämtning av rester och serveringsmaterial, för att själv kunna ta hand om resterna.

Alasdair Skelton och Kevin Noone bjuder in till ett lunchseminarium om det praktiska om att ta tåget ut i Europa. Det kan handla om biljetter, tågkort och anslutningar – och ännu viktigare: missade anslutningar.

- Vi lovar att inte prata om ”flygskam” eller ”tågskryt”. Ingen av oss är experter, men vi kan dela med oss av våra erfarenheter – både bra och dåliga. Vi hoppas att våra praktiska tips kommer att göra det enklare för dig om din livs- och arbetssituation gör det möjligt för dig att resa med tåg för att arbeta i Europa, säger de.

Här finns länken till det inspelade webinariet.

Alasdiar Skelton är professor i geokemi och petrologi vid Institutionen för geologiska vetenskaper
Kevin Noone är professor i kemisk meteorologi vid Institutionen för miljövetenskap.

Tre forskare från SLU RådNu berättar om sin tågresa till konferens i Wien i en artikel på SLU:s webb. 
- Det är svårt att jobba med miljöfrågor och sedan flyga till olika möten och på så sätt inte ta miljöhänsyn. Flyget får sparas till de fall då det verkligen behövs, säger Christina Lundström, en av forskarna.

SLU gör just nu en artikelserie om hur universitetet arbetar för att bli klimatneutralt 2027. Den senaste artikeln handlar om tjänsteresor.
Läs artikeln här