Forskningen sker i gränssnittet mellan agrarhistoria och ekologi, och integrerar akademisk och traditionell kunskap. Historiska källor kombineras med fältarbeten om historisk och pågående markanvändning samt biologisk mångfald. Den geografiska tyngdpunkten ligger i Syd- och Mellansverige, och tillsammans med andra forskare studerar jag även odlingslandskap i Rumänien och Frankrike.
Under 2017 påbörjades en ny utbildningssatsning inom naturvård och kulturmiljövård, "Skötsel av kulturpräglad natur", Anna arbetar tillsammans med Tommy Lennartsson vid CBM med att genomföra kurser och arbeta fram kunskapssammanställningar om olika naturtyper och skötselformer. Arbetet görs på uppdrag av Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet, Skogsstyrelsen och Jordbruksverket. 2017 års tema var slåtterängar, 2018 och 2019 var temat skogsbete. 2020 planerades åter en kurs i skogsbete i Uppland, samt en ny kurs om nordlig fodertäkt i Härjedalen. Här finns uppdaterad information om satsningen.
Anna medverkar som föreläsare på diverse kurser vid SLU, samt varit lärare och kursadministratör vid ett flertal fältkurser till Rumänien. Under 2010-2012 var Anna ansvarig för en Erasmus IP kurs i Sverige, Rumänien och Tyskland.
Människor i brytningstid
Projektet handlar om landsbygdsmänniskors roll under en av historiens största samhällsomvandlingar. 1800-talets andra hälft är känt genom industriella revolutionen, vilken främst förknippas med städer och mekanisering. Industrialismen var dock tätt sammanlänkad med förändringar på landsbygden, bland annat genom omvälvande förändringar inom jordbruket. Den s.k. agrara revolutionen innebar att jordbruket mekaniserades, nya odlingssystem infördes, man odlade upp jord som tidigare varit åker och äng och påbörjade växtförädling och husdjursavel. Samtidigt förändrades människors livsvillkor och levnadsstandard. För att förstå hur dessa förändringar genomfördes behöver man förstå vad som hände lokalt, ända ner till hur enskilda hushåll och individer agerade. Projektet finansieras av Vetenskapsrådet.
Läs mer om "Människor i brytningstid" här.
Vägar och biologiska kulturarv
Projektet syftar till att ge kulturmiljövård, forskning och vägförvaltning fler verktyg för att arbeta med vägars kulturmiljövärden. Bland annat undersöks hur biologiskt kulturarv i vägmiljöer kan bidra till att förstå vägars historia, landskapets historia och till vägars kulturmiljövärden. Projektet ska också skapa bättre förutsättningar för att använda biologiskt kulturarv som komplement till befintlig historisk kunskap vid arbete med vägars kulturmiljövärden. Fokus ligger på biologiskt kulturarv i vägkantsfloran. Projektet finansieras av Riksantikvarieämbetet och Trafikverket. Läs mer om projektet här.
Skötsel av kulturpräglad natur
Utbildningssatningen "skötsel av kulturorpräglad natur" innebär även kunskapssammanställning och forskning om olika skötselformer och kulturpräglade naturtyper. Läs mer om Skötsel av kulturpräglad natur.
Triekol
TRIEKOL är Trafikverkets forskningsprogram om transportinfrastrukturens inverkan på biologisk mångfald och landskapsekologi. Målet med forskningsprogrammet är att ta fram metoder och kunskap som transportsektorn behöver för att bibehålla, och om möjligt förbättra, ekologiska funktioner och kvalitéer i landskapet. Jag arbetar med delprojektet som handlar om skötsel av artrika vägkanter och järnvägsmiljöer. Läs mer på Triekols hemsida..
Historisk ekologi
Historisk ekologi är ett centralt forskningsområde på CBM. Inriktningen ansluter ämnesteoretiskt till populations- och ekosystemekologi, agrarhistoria och ekonomisk historia, social-ekologisk teori och resiliensteori. En tidigare satsning innebar ett antal olika aktiviteter, bland annat en internationell workshop som engagerade ett tjugotal forskare från Europa och USA och som resulterade i boken "Issues and concepts in Historical Ecology". Idag utvecklas historisk ekologi vid CBM genom internationella samarbeten samt integrerat med andra pågående projekt.
Värdefulla träd i vägmiljöer
Det övergripande syftet med detta projekt är att utveckla kunskap som ökar möjligheterna till kostnadseffektiv skötsel av alléer och vägträd, med förvaltningsmetoder som nyplantering, skötsel, restaurering, avveckling och ersättning. Mer specifikt syftar det pågående projektet till att utveckla en kunskapsbas och en GIS baserad metod för inventering och värdering av alléträd och andra vägnära träd i ett grönt infrastrukturperspektiv.
Kulturpräglad natur i Örebro län
Forskning och sammanställning av markanvändningshistoria och biologiskt kulturarv i byn Älvhyttan samt i och kring sjön Tysslingen. Under 2017-2018
Biologiskt kulturarv i naturområden i Västerås kommun
Västerås stad vill få en bättre bild av spåren människans historiska närvaro som finns i mark och vegetation i stadsdelsskogen Mälarparken i Västerås stad och Frösåkers naturreservat två mil utanför Västerås. Det kunskapsunderlag som använts i arbetet består av fältstudier av biologiskt kulturarv, historiska källor (främst kartor) och litteratur. Kartor och litteratur ger en överblick över vad för slags biologiskt kulturarv man kan hitta och även riktningen för hur funnet biologiskt kulturarv kan tolkas.
Issues and concepts in Historical Ecology
Tillsammans med Carole Crumley och Tommy Lennartsson var Anna Westin redaktör för den tvärvetenskapliga boken "Issues and concepts in Historical Ecology" där ett tjugotal författare medverkar. Boken gavs ut hösten 2017 av Cambridge University Press.
Försörjninens resiliens
"Försörjningens resiliens - de agrara hushållen mellan samhälle och natur 1750-1900" är ett tvärvetenskapligt samarbete mellan Centrum för biologisk mångfald (SLU), Uppsala universitet, Stockholms universitet och Upplandsmuseet. ( Vetenskapsrådet 2012-2014).
Biologiskt kulturarv - RAÄ
CBM har tillsammans med Riksantikvarieämbetet utvecklat metoder att arbeta med biologiskt kulturarv i olika sammanhang. Biologiskt kulturarv är ett användbart redskap, en bra bas för samverkan mellan kulturmiljö- och naturvårdsarbete, samt ett hotat kulturarv. Genom erfarenhet från fler fallstudieområden (skyddade områden, fäbodmiljöer, betesskogar) arbetade projektet med kunskapsuppbyggnad och tillämpning av kunskap om biologiskt kulturarv. Olika kunskapskällor analyseras tvärdisciplinärt. Kunskapen appliceras därefter på praktisk kulturmiljövård och naturvård samt i forskning. (RAÄ 2010, 2011, 2012-2014). Arbetet fortsätter i form av "Skötsel av kulturpräglad natur" (se pågående projekt)
Renbete, kulturlandskap och biologisk mångfald i Laponia
Syftet var att genom integrering av traditionell & akademisk kunskap belysa samband mellan bosättningshistoria, renskötsel, biologiskt kulturarv & biologisk mångfald i fjällen, som underlag för kulturmiljö- och naturvård och uthålligt nyttjande av renbetesmarker. (Länsstyrelsen Norrbotten 2012-2014)
Det mesta av min forskning sker i nära samverkan med myndigheter och markanvändare. Det är speciellt tydligt i de pågpående projekten Triekol och Skötsel av kulturpräglad natur.
Doktorander
Weronika Axelsson-Linkowski. Institutionen för skogens ekologi och skötsel, SLU. Disputation: oktober 2017. Managing mountains, past and present conditions for traditional summer farming and Sami reindeer husbandry in northern Scandinavia. Biträdande handledare.
Marja Eriksson. Ekonomisk historiska institutionen, Uppsala Universitet. Disputation: mars 2018. Krediter i lust och nöd: Skattebönder i Torstuna härad, Västmanlands län, 1770‒1870. Biträdande handledare.
2022
Helldin, Jan Olof; Lennartsson, Tommy; Westin, Anna; Wissman, Jörgen. 2022 Så har blomsterlupin spridit sig i Mellansverige . Svensk Botanisk Tidskrift 116 (2) 112-119.
2021
2020
2019
Helldin JO, Lennartsson T, Stenmark M, Weibull H, Westin A & Wissman J. 2019. Biodiversitet i jernbanehabitater – biologisk kulturarv og grøn infrastruktur [Biodiversity in railway habitats – biological heritage and green infrastructure]. Jernbanehistorie 2019, sid. 7-35. Danmarks Jernbanemuseum, Odense.
2018
Crumley C, Lennartsson T, Westin A (eds.) 2018. Issues and Concepts in Historical Ecology - The Past and Future of Landscapes and Regions. Cambridge University Press.
Iuga A, Westin A, Iancu B, Stroe M, Tunón H. 2018. Rural Communities and Traditional Ecological Knowledge. Issues and Concepts in Historical Ecology - The Past and Future of Landscapes and Regions. Cambridge University Press. Eds: C Crumely, T Lennartsson, A Westin. Chapter 4
Jones E, Westin A, Madry S, Murray S, Moen J, Tickner A. 2018. Issues and Concepts in Historical Ecology - The Past and Future of Landscapes and Regions. Cambridge University Press. Eds: CL Crumely, T Lennartsson, A Westin. Chapter 8
Lennartsson T, Eriksson O, Iuga AM, Larsson J, Moen J, Scholl M, Westin A, Crumley C. 2018. Issues and Concepts in Historical Ecology - The Past and Future of Landscapes and Regions. Cambridge University Press. Eds: CL Crumely, T Lennartsson, A Westin. Chapter 7
Lennartsson T, Westin A, Crumley C. 2018. Issues and Concepts in Historical Ecology - The Past and Future of Landscapes and Regions. Cambridge University Press. Eds: CL Crumely, T Lennartsson, A Westin. Chapter 9
2017
2016
2015
Eriksson O, Bolmgren K, Westin A, Lennartsson T. 2015. Historic hay cutting dates from Sweden 1873-1951 and their implications for conservation management of species-rich meadows. Biological conservation 184: 100-107
Lennartsson T. Westin A. 2015. Biologiskt kulturarv och biologisk mångfald på Vik. In: (Herman Bengtsson, Håkan Liby, Olle Norling, Anna Ölund ed.) Vik – historia, miljö & människor, pp 101-121, Stiftelsen Upplandsmuseet
2013
Kardell Ö, Dahlström [Westin] A. 2013. Wolves in the early nineteenth century county of Jönköping, Sweden. Environment and History (19):339-370
Dahlström [Westin] A, Iuga AM, Lennartsson T. 2013. Managing biodiversity rich hay meadows in the EU: a comparison of Swedish and Romanian grasslands. Environmental conservation, Oxford U.P.
Stenqvist Milde Y. Lennartsson T. Dahlström [Westin] A. 2013. Biologiskt kulturarv vitaliserar vägforskningen. In: Pettersson Jensen I-M, Berg Nilsson L & Karlsson C. Berättelser från markerna – En antologi om järn, skog och kulturarv. (Eds). Skrifter från Bergslagens medeltidsmuseum 1. 225-232
