Min nuvarande forskning handlar om korrelationen mellan de olika mått som används för att övervaka och utvärdera tillståndet för biologisk mångfald. Min tidigare forskning har handlat om rumslig fördelning av skyddade områden i landskap, och hur detta påverkar biodiversitet, och om skötsel av artrika ängs- och hagmarker, i form av t.ex. bete och slåtter. Jag har även bl.a. varit involverad i ett syntesprojekt kring hållbar matproduktion i Sverige.
Mycket av min nuvarande och tidigare forskning har fokuserat på att utforska resultat och slutsatser från tidigare studier med hjälp av systematiska litteraturgenomgångar, och att använda dessa för att skapa rekommendationer som kan bidra till att styra val av t.ex. skötselmetoder i värdefulla ängs- och hagmarker, eller att förenkla valet av vilken typ av områden som ska skyddas i landskapet.
Just nu arbetar jag främst i ett projekt med titel ”Hur väl korrelerar olika mått på biologisk mångfald? En systematisk analys för att förbättra utvärderingen av
biologisk mångfald”. Den biologiska mångfalden minskar i snabb takt, men det är oklart i vilken mån vanliga mått på biologisk mångfald (t.ex. artrikedom, diversitet) korrelerar med varandra, och om olika artgrupper svarar på liknande sätt. Det finns inte heller några generella rekommendationer för hur man på bästa sätt övervakar det nuvarande tillståndet och förändringen för biologisk mångfald. Syftet med detta projekt är därför att med hjälp av litteraturgenomgångar undersöka hur väl trender och tillstånd korrelerar för olika organismgrupper eller för olika diversitetsmått, och om detta skiljer sig beroende på rumsliga skalor eller beroende på olika ekologiska processer.
Jag håller även på att avsluta ett projekt med titeln “Consequences of the spatial allocation of protected areas and disturbances on biodiversity”, i samarbete med Thomas Ranius, Erik Öckinger och forskare från Lunds universitet. Syftet med detta projekt är att sammanställa den kunskap som finns kring effekter av rumslig fördelning av skyddade områden på biodiversitet, för att kunna besvara hur områdesskydd bör prioriteras. Hur stora bör skyddade områden vara och hur ska de placeras i landskapet för att bevarandenyttan ska maximeras? Dessutom är målet att utvärdera om områdesskydd är en effektivt för att bevara arter som är kopplade till bete och andra störningar.
Jag har en masterexamen i biologi från Linköpings universitet, samt en doktorsexamen i ekologi från samma universitet. Min avhandling hade titeln “Conservation of semi-natural grasslands: effects of different management methods on biodiversity”.
Efter min framläggning fortsatte jag att jobba som postdoc på Linköpings universitet, dels inom ett projekt kring bevarande av humlor i jordbrukslandskapet, samt även i ett syntesprojekt kring hållbar matproduktion i Sverige.
En lista på alla mina publikationer kan hittas på Google Scholar.
Milberg, P., Bergman, K.-O., Glimskär, A., Nilsson, S. and Tälle, M. 2020. Site factors are more important than management for indicator species in semi-natural grasslands in southern Sweden. Plant Ecology, 221, 577-594
Tälle, M., Wiréhn, L., Ellström, D., Hjerpe, M., Huge-Brodin, M., Jensen, P., Lindström, T., Neset, T.-S., Wennergren, U., and Metson, G. 2019. Synergies and trade-offs for sustainable food production in Sweden: an integrated approach. Sustainability, 22, 601.
Tälle, M., Deák, B., Poschlod, P., Valkó, O., Westerberg, L., and Milberg, P. 2018. Similar effects of different mowing frequencies on the conservation value of semi-natural grasslands in Europe. Biodiversity and Conservation, 27, 2451-2475.
Milberg, P., Fogelfors, H., Westerberg, L. and Tälle, M. 2018. Annual burning of semi-natural grasslands for conservation favours tall-grown species with high nectar production. Nordic Journal of Botany, 36, e01709.
Tälle, M. 2018. Conservation of semi-natural grasslands: effects of different management methods on biodiversity. PhD thesis. Linköping University Electronic Press, Linköping, Sweden.
Milberg, P., Tälle, M., Fogelfors, H. and Westerberg, L. 2017. The biodiversity cost of reducing management intensity in species-rich grasslands: Mowing annually vs. every third year. Basic and Applied Ecology, 22, 61-74.
Tälle, M., Deák, B., Poschlod, P., Valkó, O., Westerberg, L., and Milberg, P. 2016. Grazing vs. mowing: a meta-analysis of biodiversity benefits for grassland management. Agriculture, Ecosystems & Environment, 222, 200-212.
Tälle, M., Fogelfors, H., Westerberg, L., and Milberg, P. 2015. The conservation benefit of mowing vs grazing for management of species-rich grasslands: a multi-site, multi-year field experiment. Nordic Journal of Botany, 33, 761-768.
Tälle, M., Berman, K.-O., Paltto, H., Philgren, A., Svensson, R., Westerberg, L., Wissman, J, and Milberg, P. 2014. Mowing for biodiversity: grass trimmer and knife mower perform equally well. Biodiversity and Conservation, 23, 3073-3089.