CV-sida

Pia Geranmayeh (Kynkäänniemi)

Pia Geranmayeh
Jag forskar på retentionen av näringsämnen, främst fosfor, i anlagda våtmarker i jordbrukslandskapet med fokus på hur utformning och placering kan optimeras.

Presentation

Jag är utbildad markvetare som i min forskning fokuserar på vattenvård. Jag utvärderar åtgärder för att minska förlusterna av näringsämnen från jordbruksmark till vattendrag och sjöar. Framförallt forskar jag på hur bra utformning och placering av anlagda våtmarker gör dem mer effektiva i att reducera näringsämnen som förlorats från fälten, men även hur våtmarkers ekosystemtjänster får ökad multifunktion genom att samtidigt främja den biologiska mångfalden och kolinlagring medan växthusgasavgång minskas. Förutom våtmarkernas vattenkvalité och sediment studeras även uppströms avrinningsområde. 

 

Informationsmaterial

Informationsfilmer om hur, var i landskapet och varför fosfordammar ska anläggas.

"Östersjön världens mest övergödda hav trots årtionden av övergödning"

”Fosfordammar – Hur Var Varför?”

Informationsbroschyr hur man ska "Fånga fosforn- Dammar, filter och tvåstegsdiken".

Forskning

Pågående projekt

Utvärdering av LOVA-våtmarkers kostnadseffeftivitet (HaV) 2022-2023

I detta uppdrag tas nödvändig information fram om våtmarkernas utformning och placering för att utvärdera hur effektiva LOVA-våtmarkerna är. Vi kommer även modellera kvävebelastningen för hela södra Sverige, vilket kommer möjliggöra effektberäkningar av både redan anlagda och framtida våtmarker.

Närings- och sedimentfångande förmåga i fosfordammar: vilka faktorer
påverkar effektiviteten? (JV FoU) 2022

Uppföljning av två fosfordammars effektivitet 10 respektive 11 år efter anläggning. 

Internbelastning & återförsel av fosfor i våtmarker (HaV) 2018-2020

Projektet kommer att öka förståelsen av internbelastningsprocesser av fosfor i våtmarker och att öka återcirkuleringen av näring till jordbruksmark genom utvärdera et 40-tal anlagda våtmarkers sediment. Dessutom kommer projektet ta fram råd för optimerad utformning och placering av våtmarker som minskar internbelastningen av fosfor och därmed ökar fosforackumulationen och ger högre fosforinnehåll i jordförbättringsmedlet.

Rådgivningsverktyg för optimerad placering och storlek av våtmarker, dammar och tvåstegsdiken för långsiktig fosforretention (SJV) 2019-2022

Projektet syftar till att utveckla rådgivnings/beräkningsverktyg för optimerad placering och storlek av våtmarker, dammar och tvåstegsdiken för långsiktig fosforreduktion. Målsättningen är att identifiera och genom kartor visualisera och kommunicera utformnings- och placeringsfaktorer som ökar retentionen av fosfor i dessa fosforåtgärder.

Medverkar även i

WetKit Hydro-ES: Wetland Toolkit for Hydrological Ecosystem Services (NV) 2020-2023

Projektet syftar till att utveckla ett beslutsverktyg för implementering av multifunktionella våtmarker i ett förändrat klimat i jordbrukslandskapet. Vilken våtmarksutformning maximerar hydrologiska ekosystemtjänster samtidigt som näringsämnen avskiljs, kol lagras och biodiversiteten gynnas medan växthusgasavgång och förlust av produktiv mark undviks.

LEAFPAD: Land Use Effects on Aquatic Fluxes of Greenhouse Gases from Ponds and Ditches (Formas) 2021-2024

Genom mätningar av växthusgaser som produceras i diken och dammar och avges till atmosfären såväl som kol som lagras i sedimenten samt andra parametrar kan vi utforska vad som driver balansen mellan
växthusgasproduktionen och kollagringen. Sammantaget kommer detta projekt att öka vår förståelse för hur inlandsvatten reglerar kolcykeln och hur det riskerar att förändras i framtiden.

Handledning

Här finns information om aktuella självständiga arbeten som jag och andra forskare på Vatten och miljö har redo att börja. Eller kontakta mig vid intresse specifikt om våtmarker.

Handledda studenter

MSc Ferguson Anna. 2019. Size Optimization of Constructed Wetlands for Phosphorus Retention in Agricultural Areas.

Civilingenjörsstudenter: Gabriella Corbee, Louise Lumsén, Christian Lundström och Johanna Kero. 

MSc: Michaela Watscka och Klara Li Yngve.

BSc: Lan Pham,  Sofie Michelsen och Gordon Lindau. 

Stadsvetare: Amanda Speks.

Publikationer i urval

Djodjic F., P. Geranmayeh, M. Futter, H. Markensten and D. Collentine. 2022. Cost effectiveness of nutrient retention in constructed wetlands at a landscape level. Journal of Environmental Management.

Djodjic F., P. Geranmayeh, H. Markensten. 2020. Optimizing placement of constructed wetlands at landscape scale in order to reduce phosphorus losses. Ambio.

Ulén B., P. Geranmayeh, M. Blomberg & M. Bieroza. 2019. Seasonal variation in nutrient retention in a free water surface constructed wetland monitored with flow-proportional sampling and optical sensors. Ecological Engineering 139:1-9.

Geranmayeh P., K.M. Johannesson, B. Ulén & K.S. Tonderski. 2018. Particle deposition, resuspension and phosphorus accumulation in small constructed wetlands. Ambio 47: 134-145.

Ulén B., M. Larsbo, J. Koestel, Q. Hellner, M. Blomberg & P. Geranmayeh. 2018. Assessing strategies to mitigate phosphorus leaching from drained clay soils. Ambio 47: 114-123.

Bergström L., H. Kirchmann, F. Djodjic, K. Kyllmar, B. Ulén, J. Liu, H. Andersson, H. Aronsson, G. Börjesson, P. Kynkäänniemi, A. Svanbäck & A. Villa. 2015. Turnover and Losses of Phosphorus in Swedish Agricultural Soils: Long-Term Changes, Leaching Trends, and Mitigation Measures. Journal of Environmental Quality 44: 512-523.

Kynkäänniemi P. 2014. Small Wetlands Designed for Phosphorus Retention in Swedish Agricultural Areas. Efficiency Variations during the First Years after Construction. (Doctoral thesis). Acta Universitatis agriculturae Sueciae 2014:70.

Johannesson K.M., P. Kynkäänniemi, B. Ulén & K.S. Tonderski. 2014. Phosphorus and particle retention in constructed wetlands- a catchment comparison. Ecological Engineering 80: 20-31.

Kynkäänniemi P., Ulén, B., Torstensson, G. & Tonderski, K. S. 2013. Phosphorus retention in a newly constructed wetland receiving agricultural tile drainage water. Journal of Environmental Quality 42:596-605.

Parvage M.M., Kirchmann H., Kynkäänniemi P. & Ulén B. 2011. Impact of horse grazing and feeding on phosphorus concentrations in soil and drainage water. Soil Use and Management, 27:367–375.

 

Aronsson H., K. Berglund, F. Djodjic, A. Etana, P. Geranmayeh, H. Johnsson & I. Wesström. 2019. Effekter av åtgärder mot fosforförluster från jordbruksmark och åtgärdsutrymme. Ekohydrologi 160, SLU, Uppsala. 

Geranmayeh P. 2017. Strukturkalkning i stor skala – Vad krävs och vad kostar det? Underlag till vitbok för projektet Levande kust. Stiftelsen BalticSea2020.

Geranmayeh P. 2017. Erfarenheter från åtgärdsprojekt för att minska Östersjöns övergödning – Underlag till vitbok för projektet Levande kust. Stiftelsen BalticSea2020.

Wesström I., P. Geranmayeh, A. Joel & B. Ulén. 2016. Översvämningar på jordbruksmark – utredning av konsekvenser på mark och produktion. Sveriges Lantbruksuniversitet, Institutionen för mark och miljö, Hydroteknik. Rapport 16. ISSN 1653-6797.

Geranmayeh P. & Aronsson H. 2015. Fosforförluster från jordbruksmark – bakomliggande orsaker och effektiva motåtgärder. Stiftelsen Lantbruksforskning.

Stjernman Forsberg L., P. Kynkäänniemi & K. Kyllmar. 2009. Växtnäringsförluster i små jordbruksdominerade avrinningsområden 2007/2008. Årsredovisning för miljöövervakningsprogrammet Typområden på jordbruksmark. Ekohydrologi 112, SLU, Uppsala.

Kyllmar K., S. Andersson & P. Kynkäänniemi. 2008. Typområden på jordbruksmark i Östergötland. Utvärderingar av undersökningar utförda 1988-2007. Ekohydrologi 105, SLU, Uppsala.

Kynkäänniemi P. & K. Kyllmar. 2007. Växtnäringsförluster i små jordbruksdominerade avrinningsområden 2006/2007. Årsredovisning för miljöövervakningsprogrammet Typområden på jordbruksmark. Ekohydrologi 101, SLU, Uppsala.

Kynkäänniemi P. & K. Kyllmar. 2007. Typområden på jordbruksmark i Västra Götaland. Utvärderingar av undersökningar utförda 1988-2006. Ekohydrologi 100, SLU, Uppsala.

Kynkäänniemi, P. 2006. Reningsfunktion i en lågbelastad våtmark. Seminarier och examensarbeten Nr. 57, SLU, Uppsala.