SLU-nyhet

Mindre antibiotikaresistens hos E. coli bland ekologiska grisar

Publicerad: 15 december 2016
Grisar-frigång-istock.jpeg

Ekologiska grisar har signifikant mindre förekomst av antibiotikaresistenser hos E. coli än konventionella grisar, även i Sverige. Det visar en studie som jämfört antibiotikaresistenser hos grisar i Sverige, Danmark, Frankrike och Italien. Studien visar också på stora skillnader mellan länderna där Sverige har den lägsta förekomsten av resistenser.

Antibiotikaresistens ses som ett av de största framtida hoten mot människors och djurs hälsa. Den största anledningen till resistensutvecklingen beror på en kombination med hur antibiotika används och dålig kontroll på hur resistenta bakterier sprids. År 1986 begränsade Sverige användningen av antibiotika till djur så att det endast fick användas för veterinärmedicinska syften. Det har lett till att Sverige är ett av de länder där det används minst antibiotika till lantbruksdjur. År 2006 införde EU ett liknande förbud mot att använda antibiotika i tillväxtstimulerande syfte men eftersom det fortfarande är tillåtet att ge antibiotika för att förebygga sjukdomsutbrott används i praktiken lika mycket antibiotika i många EU-länder som före förbudet.

I studien, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften PlosOne har forskare vid bland annat SVA undersökt E. coli-bakterier för antibiotikaresistenser från en rad olika antibiotika hos ekologiska och konventionella grisar från fyra EU-länder. Resultaten visar att i alla länder var resistensen signifikant lägre hos de ekologiska grisarna jämfört med de konventionella i samma land. Resultaten visade också på stora skillnader där Sverige hade den lägsta förekomsten av resistenser, i vissa fall lägre än ekologiska grisar i andra länder.

Antibiotikaanvändningen är starkt begränsad inom ekologisk produktion men i Sverige skiljer sig inte reglerna nämnvärt mellan eko och konventionellt. Varför resistensen ändå var lägre hos svenska ekogrisar jämfört med svenska konventionella grisar kan bero på besättningsstorlek, hur djuren har kontakt med varandra, hur utfodringen sker, möjlighet till utevistelse och tillgänglig yta per gris. Forskarna ser detta som ett framtida forskningsområde där kunskaper kan leda till nya metoder för att minska antibiotikaresistens.

Sidansvarig: janne.nordlund.othen@slu.se