SLU-nyhet

Fakta om komposterat eller rötat matavfall som fosforgödselmedel

Publicerad: 22 september 2016

Ett nytt faktablad från Core Organic-projektet IMPROVE-P beskriver karaktäristika för komposterat eller rötat matavfall och hur de olika processerna påverkar innehållet av fosfor, kväve, kol och andra växtnäringsämnen.

EU:s regelverk ger utrymme för att använda komposterat eller rötat källsorterat matavfall som gödselmedel i ekologisk växtodling. Andra bi- och restprodukter från livsmedelsindustrin som också fungerar bra att kompostera eller röta ingår inte i regelverket. Detta gör att medlemsländer bedömer dessa restprodukter olika.

Att röta eller kompostera matavfall påverkar slutproduktens innehåll av växtnäring. Komposten innehåller mindre kväve än rötrest på grund av stora förluster i form av ammoniak under processen. Kompostens fosforinnehåll kan vara högt då volymen halveras när organiskt material bryts ned till koldioxid. Rötresten kan innehålla mer kväve och då i form av ammoniumkväve vilket är direkt växttillgängligt. För att kväve ska komma grödan tillgodo är det viktigt att lagra och sprida rötresten med bästa teknik. Annars riskerar man höga ammoniakförluster.

Fosforkoncentrationen i rötrest är högre än i kompost vid jämförelse per kilo torrsubstans. I både kompost och rötrest är fosfor till större delen i oorganisk form och växttillgängligt.

Både kompostering och rötning är processer som bryter ned och tillför mindre organiskt material till jorden än vad som ursprungligen fanns i matavfallet.

Vid kompostering eller rötning av matavfall finns en risk att potentiellt toxiska ämnen anrikas. Ämnen kan ha sitt ursprung i matavfall, men också kontaminera matavfallet. Ett exempel är zink som kan kontaminera matavfall då det sönderdelas mekaniskt före kompostering eller rötning.

För att uppnå en resurseffektiv användning av växtnäring behövs utveckling av lokala kretsloppslösningar. För att bedöma värdet av kompost och rötrest behöver man överväga:

1. Andel återvunnen växtnäring i vald process
2. Vilka processer och tillsatsmedel som tillämpats för att framställa gödselmedlet
3. Den potentiella miljöpåverkan
4. Gödselmedlets påverkan på jorden samt gödslingseffekt
5. Potentiella långtidseffekter på markbördighet och förorening av miljön

Eva Salomon