En diskuterande översiktsartikel gjord av ledande danska forskare inom området visar både på fördelar och utmaningar för ekologiskt lantbruk. Författarna betonar också att det finns behov av förändringar av de ekologiska regelverken för att stärka samhällsnyttan av ekologiskt lantbruk.
Jespersen med flera har publicerat en diskuterande översiktsartikel över samhällsnyttan av ekologiskt lantbruk i Danmark.
I artikeln har man analyserat i vilken utsträckning den restriktiva anvädningen av kemiska växtskyddsmedel och antibiotika påverkar det bidrag som ekologisk produktion, som den praktiseras i Danmark ger till ett antal samhällsnyttor:
Slutsatserna är att ekologiskt lantbruk är generellt bättre än konventionellt lantbruk när det gäller att gynna biologisk mångfald och att bidra till människors och djurs välfärd, oberoende av lantbrukets produktionsinriktning (växtodling, mjölkproduktion etc).
Vad gäller miljöbelastning varierar resultaten, och visar att ekologisk produktion är en effektiv åtgärd för att skydda grundvatten från kontaminering i jordbruksområden där utlakning av kemiska växtskyddsmedel är ett problem. Å andra sidan finns risk för betydande läckage av växtnäring från ekologiska system eftersom man använder organiska gödselmedel och brukar ner kväverika växtmaterial, från vilka kvävefrigörelsen kan vara svår att styra.
Under danska förhållanden visar studier att utlakningen av kväve per hektar ligger på samma nivå i ekologisk växtproduktion som i konventionell, trots att kvävegödslingen är lägre i ekologisk produktion. I likhet med tidigare studier visar denna forskningsgenomgång att utsläpp av växthusgaser per kilogram producerat livsmedel i genomsnitt är jämförbara i ekologisk och konventionell produktion.
Författarna poängterar att det finns målkonflikter i relation till olika samhällsnyttor. Ett sådant dilemma är att man säkrar en hög djurvälfärd genom utevistelse och att utevistelsen samtidigt medför risk för läckage av växtnäring till miljön. Detta gäller speciellt i utesystem för gris och fjäderfä, där det är svårt att hantera gödseln med små kväveförluster så att den kan utnyttjas effektivt i foderodlingen.
En slutsats som betonas i artikeln är att det finns behov av en revision av ekologiska principer och av vissa regler som gäller för ekologisk produktion, speciellt i relation till klimatpåverkan som inte adresseras i EU:s nuvarande ekoregelverk.
Dessutom behöver man arbeta med lösningar på målkonflikter, såsom den ovan nämnda, för att ekologiskt lantbruk ska bli ett kraftfullt verktyg för politiska mål om att stärka lantbrukets samhällsnytta.
Översiktsartikeln baseras på en omfattande kunskapssyntes skriven av omkring 70 danska forskare och experter inom ekologiskt lantbruk, "Økologiens bidrag till samfundsgoder. Vidensyntese 2015". Generellt grundas analysen i översiktsartikeln främst på existerande vetenskapligt publicerade forskningsgenomgångar som omfattar olika aspekter av ekologiskt lantbruk, exempelvis klimat, biodiversitet, andra miljöaspekter, djurvälfärd och människors hälsa. Författarna har även kompletterat med egna systematiska översikter av litteraturen inom vissa områden, se referenser i kunskapssyntesen från 2015. Vetenskapliga arbeten med danska forskningsresultat har givits viss prioritet.
Jespersen, et al. Contribution of organic farming to public goods in Denmark Organic Agriculture, Organic Agriculture (2017), https://doi.org/10.1007/s13165-017-0193-7
Dansk kunskapssyntes 2015, referensunderlag till ovanstående, som pdf -här.
Engelsk sammanfattning av kunskapssyntesen 2015, som pdf - här.