I framtiden förväntas klimatförändringar att få allt större inverkan på flora och fauna och det påverkar förutsättningarna för att bedriva naturvård. Nu har Thomas Ranius på institutionen för ekologi och hans kollegor fått bidrag från Formas för att sammanfatta och analysera kunskap som vi behöver för att anpassa naturvårdsstrategier efter klimatförändringar.
Naturvården har huvudsakligen varit inriktad på att bevara flora och fauna i sitt nuvarande tillstånd eller att restaurera naturen till ett historiskt tillstånd. Klimatförändringarna kommer inte bara att påverka hoten mot flora och fauna, utan också jord- och skogsbrukets markanvändning och möjligheterna att bibehålla och restaurera olika naturtyper. Det kan göra att vi måste ompröva våra naturvårdsstrategier.
Forskarna kommer att söka igenom forskningsrapporter och policydokument för att sammanställa kunskap om vad klimatförändringarna innebär för naturvården. De kommer att titta på direkta effekter som påverkan av mer eller mindre nederbörd och längre växtsäsong men också indirekta effekter som förändrad vegetation och ändrad markanvändning. Exempel på ändrad markanvändning kan vara ökad satsning på biobränslen, nya trädslag i skogsbruket eller ökad matproduktion i det svenska jordbruket.
Projektet ska leda till slutsatser om hur våra strategier för naturvård kan behöva förändras och vilka policyinstrument vi kan använda för att åstadkomma den förändringen.
Forskarna ska också skatta var kunskapen idag är osäker. Själva osäkerheterna är en viktig faktor att beakta när man ska utveckla strategier och policy.