SLU-nyhet

Ny studie sammanställer de globala lustgasutsläppen

Publicerad: 21 oktober 2020
Förenklad bild av kvävets (N) kretslopp.

Koncentrationen av lustgas - även kallad dikväveoxid - i atmosfären ökar kraftigt och påskyndar klimatförändringarna. Förutom koldioxid och metan är det den tredje viktigaste växthusgasen som släpps ut kopplat till mänskliga aktiviteter. Av de mänskliga aktiviteterna så är det främst användning av syntetiskt framställt kvävegödsel inom jordbruket som ger upphov till klimatpåverkan från lustgasutsläpp.

En ny studie i Nature, Hanqin Tian et al., 2020, presenterar en omfattande, sammantagen analys av den globala lustgasbudgeten inom alla sektorer, inklusive naturliga och mänskliga källor och sänkor. Studien inkluderar både metoder som beräknar utsläppen utifrån koncentrationerna i atmosfären (top-down) samt uppskattningar av samtliga utsläpp på jorden (bottom-up).

Koncentrationen av lustgas i atmosfären idag är redan cirka 20% högre än det preindustriella värdet. Studien visar att människans utsläpp av lustgas globalt sett har ökat med 30 procent under de senaste 40 åren och att den nuvarande ökningen överskrider scenarierna som ligger till grund för de globala klimatmålen. Ökningarna är särskilt höga i länder som Kina, Indien och Brasilien, där jordbruket vuxit kraftigt. En växande efterfrågan på mat och foder i framtiden kan ytterligare öka utsläppen.

57 forskare från 48 forskningsinstitutioner i 14 länder deltog i studien "A comprehensive quantification of global nitrous oxide sources and sinks" (En omfattande uppskattning av de globala källorna och sänkorna för lustgas) som leddes av professor Hanqin Tian från Auburn University. Studien gjordes inom ramen för Global Carbon Project och International Nitrogen Initiative.

Förenklad bild av kvävets (N) kretslopp.
Förenklad bild av kvävets (N) kretslopp. Lustgas (N2O), bildas i marken som ”biprodukt” vid nitrifikation och denitrifikation (direkta utsläpp). Lustgas bildas också från det kväve som förloras från jordbruksmarken i form av nitrat (NO3-) och ammoniak (NH3) (indirekta utsläpp). OBS! Pilarnas storlek avspeglar inte storleken på de olika kväveflödena. Illustration: © F. Stendahl 2012
Sidansvarig: janne.nordlund.othen@slu.se