SLU-nyhet

Granbarkborrens förökningsframgång sjönk under 2019

Publicerad: 17 februari 2020
Granbarkborre i närbild.

Den exceptionellt varma och torra sommaren 2018 utlöste det största granbarkborreutbrottet som drabbat Sverige. Under 2018 dödades 3 – 4 miljoner m3 granskog i Götaland och Svealand och under 2019 fördubblades skadorna. En undersökning visar nu att granbarkborrens förökningsframgång sjönk kraftigt under 2019 jämfört med under 2018.

– Inom skogsbruket finns en stor oro för hur stora skadorna kommer att bli under 2020. Tyvärr går det inte att göra säkra prognoser, bland annat eftersom vädret och trädens vitalitet har en stor inverkan på hur utbrottet kommer att utvecklas. Men, under förutsättning att sommaren 2020 blir någorlunda normal talar det mesta för att skadorna inte kommer att fortsätta att öka utan snarare börja minska i omfattning, säger Martin Schroeder, professor på SLU.

Projekt om barkborrar och torka

Han undersöker om det krävs färre angripande barkborrar för att övervinna trädens försvar när de är kraftigt stressade av torka. Detta är en viktig fråga eftersom det kommer att bli vanligare med sommartorka i framtiden på grund av klimatförändringen. Projektet startade när träden var som mest torkstressade under 2018 och skall pågå till 2020. Normalt sett har barrträd ett välutvecklat försvar mot barkborrar. Kåda hindrar barkborrarna från att borra sig in under barken. Träden kan också öka koncentrationerna av terpener som är giftiga för barkborrens larver. Det är känt sedan tidigare att kraftig torka kan utlösa utbrott av granbarkborre men nu vill forskarna bättre förstå mekanismerna bakom.

– En annan aspekt som vi studerar är granbarkborrens förökningsframgång eftersom det är en viktig faktor som påverkar hur ett utbrott utvecklas över tid. Resultaten från studien är inte klara ännu men eftersom detta är av så stort intresse för skogsägarna så rapporterar vi årligen undersökningens resultat i arbetsrapporter, säger Martin Schroeder.

Barken på dödade träd avslöjar barkborrarna

Barkborrar lämnar gångar efter sig i barken som visar vilken art det är som angripit trädet. Dessutom kan man från barkprov utläsa: 

  • Angreppstätheten, det vill säga tätheten av honor som gnagt ut modergångar där de lagt ägg (se bild i bildspelet).
  • Förökningsframgången, det vill säga antal producerade avkommor per förälder. Genom att bryta sönder barken och räkna antalet levande barkborrar får man ett mått på vilken förökningsframgång honorna haft.

Undersökningen har utförts i sydöstra Götaland, som är hårt drabbat av utbrottet, under 2018 och 2019. Varje höst togs barkprover från drygt 100 träd dödade av granbarkborre som sedan analyserades.

Mönster av gångar i veden från granbarkborre.
Barkprov från gran dödad av granbarkborre. Varje granbarkborrehona gnager ut en modergång (de horisontella gångarna) längs vilken äggen läggs. Ur varje ägg kläcks sedan en larv som gnager en larvgång när den äter av innerbarken (de vertikala gångarna). Genom att räkna antalet modergångar per ytenhet kan forskarna uppskatta angreppstätheten. Antalet levande barkborrar i provet dividerat med angreppstätheten ger förökningsframgången som vanligtvis är uttryckt som antal producerade döttrar per hona. Foto: Danja Fritscher
Skog som dödats av granbarkborrar. Foto: Kjell Molin

Granbarkborrens angreppstäthet under sommaren 2018 var lägre än normalt

Under 2018, när träden var som mest torkstressade, var angreppstätheten i medeltal 294 modergångar per m2 bark vilket är betydligt lägre än de drygt 400 modergångar per m2 bark som varit det vanliga i tidigare undersökningar. Resultatet ger därmed stöd för hypotesen att det krävs färre angripande barkborrar för att övervinna trädens försvar när de är kraftigt torkstressade.

Hög förökningsframgång under 2018

Den låga angreppstätheten under 2018 medförde att konkurrensen om födan mellan barkborrarnas larver blev lägre än normalt. Därför blev förökningsframgången ovanligt hög. I medeltal producerade varje barkborrehona 5,1 döttrar vilket är mer än dubbelt så mycket jämfört med vad det brukar vara i dödade träd. Det innebär i sin tur att det fanns väldigt många barkborrar på våren 2019. Detta, i kombination med att trädens försvarsförmåga då rimligen fortfarande inte helt återhämtat sig, kan förklara att volymen dödade träd fördubblades under detta år.

Förökningsframgången sjönk kraftigt under 2019

Under 2019 sjönk förökningsframgången till 2,3 döttrar per hona. Den viktigaste förklaringen till den sämre förökningen är att angreppstätheten ökade till i medeltal 394 modergångar per m2 bark vilket innebär att konkurrensen om födan mellan larverna ökade. Den högre angreppstätheten under 2019 kan förklaras med att trädens försvarsförmåga då återhämtat sig en del jämfört med 2018. Men även att det fanns många fler barkborrar under 2019 kan ha bidragit.

Svårt att förutsäga hur stora skadorna blir

För skogsbruket är det förstås av stort intresse att kunna förutsäga hur stora skadorna kommer att bli under 2020 och framåt. Tyvärr går det inte att göra säkra prognoser för detta. Det man kan göra är att ställa upp olika väderscenarier och utifrån dessa bedöma vad som är den mest sannolika utvecklingen av skadenivån. Under scenariot en normal sommar 2020 talar det mesta för att skadorna inte kommer fortsätta att öka jämfört med 2019 utan snarare börja minska. Detta eftersom trädens försvarsförmåga bör ha stärkts ytterligare och eftersom förökningsframgången sjönk kraftigt under 2019 i undersökningsområdet. Eftersom populationen är så hög så kommer sannolikt ändå ett antal miljoner m3 dödas under 2020.

Läs mer

Martin Schroeder & Danja Fritscher 2020. Granbarkborrens angreppstäthet och förökningsframgång i dödade träd under sommaren 2019 i sydöstra Götaland. Arbetsrapport, 2020-01-14, Institutionen för ekologi, SLU.

Martin Schroeder 2019. Granbarkborrens angreppstäthet och förökningsframgång i dödade träd den extremt varma och torra sommaren 2018. Arbetsrapport, 2019-02-12, Institutionen för ekologi, SLU.

Granbarkborre gynnas av varma somrar, Yrfän 4 2018

Lär känna granbarkborren, intervju med Martin Schroeder, Skogssällskapet