Forskningsstödet inom Svenska artprojektet är en långsiktig satsning för att fylla de kunskapsluckor som fortfarande finns inom biologisk mångfald. För perioden 2022–2024 delas totalt 10 miljoner kronor ut till fem projekt.
Insekter
Niklas Wahlberg, Lunds universitet, 2697 tkr. Detta är ett doktorandprojekt med fokus på parasitstekelfamiljen finglanssteklar (Eulophidae). Arbetet syftar till att utröna släktskap och beskriva nya arter genom att använda en kombination av morfologi och modern genetik.
Svampar
Alicia Košuthova, Naturhistoriska riksmuseet, 2899 tkr. Projektet syftar till att reda ut taxonomin för påskrislavar av släktet Stereocaulon genom att utnyttja många olika sorters datakällor inklusive DNA hos organismer som lever i symbios med varandra.
Juan Carlos Zamora, Evolutionsmuseet, 226 tkr. Gelésvampar (i familjen Dacrymycetaceae) är vanliga nedbrytare i den nordiska svampfloran, men bland de svåraste att bestämma till art. Projektet går ut på att reda ut taxonomin hos några närstående arter och därmed även beskriva ett antal nya arter. I projektet ingår fältarbete, molekylärt arbete och publiceringsstöd.
Martin Ryberg, Uppsala universitet, 2121 tkr. Detta är ett tvåårigt post doc-projekt om svampar i ordningen Atheliales, och framför allt om spindelskinn. Både morfologi och DNA kommer att användas för att klassificera och beskriva arter där kunskapsläget nu är oklart och bristfälligt.
Övriga ryggradslösa djur
Sarah Atherton, Naturhistoriska riksmuseet, 2057 tkr. Fokus för projektet är en familj av björndjur (Macrobiotidae). Projektet är tänkt att resultera i beskrivning av nya arter och data om deras utbredning och ekologi samt en uppdaterad klassificering för gruppen som troligen är mer artrik än vad som är känt idag.
De främsta kriterierna för att få forskningsmedel är relevansen för Svenska artprojektets långsiktiga mål att utforska och beskriva svenska djur-, växt- och svamparter, den vetenskapliga kvaliteten, och hur genomförbart projektet bedöms vara.
Projekten förväntas bidra till att den biologiska mångfalden i Sverige blir väl känd och vetenskapligt beskriven ner till artnivå. Projekten ska också bidra till att namn och släktskap samt fakta som gör det möjligt att kunna artbestämma alla flercelliga svenska arter finns samlade och är tillgängliga.
Totalt inkom tolv ansökningar som inför beslutet har granskats av en granskningskommitté bestående av externa experter inom taxonomi.
