SLU-nyhet

Bättre utnyttjande av djurgödsel kan minska behovet av mineralgödsel

Publicerad: 09 december 2022
En man står vid en tank och arbetar

Djurgödsel blir alltmer intressant i en tid med stigande priser på mineralgödsel och osäker tillgång på marknaden. Men djurgödseln är svår att transportera, och sammansättningen av växtnäringsämnen är inte optimal. I projektet Cirkulär NP jobbar forskarna för att förädla djurgödsel till attraktiva gödselprodukter som ökar växtnäringsutnyttjandet och resurseffektiviteten, samt minskar beroendet av mineralgödsel och risken för växtnäringsläckage ut i Östersjön.

Det finns ett intresse bland svenska jordbrukare att använda organiska gödselmedel istället för mineralgödsel, enligt en enkätundersökning från 2022. 75% av de tillfrågade jordbrukarna svarade att de planerar att tillgodose minst en fjärdedel av framtida växtnäringsbehov med organisk gödsel. Men organiska gödselmedel måste också vara värda sitt pris för att det ska finnas förutsättningar för en marknad. Målet med projektet Cirkulär NP är att visa att det går att åstadkomma. Forskaren Helena Aronsson har en nyckelroll i projektet.

-Vi arbetar tillsammans med gårdar i Kalmar som levererar sin gödsel till en biogasanläggning för att sedan få tillbaka växtnäringen i form av biogödsel. Här finns ett gemensamt intresse av att sortera ut fosfor ur biogödseln innan den går tillbaka till gårdarna för att minska ansamlingen av fosfor i jordarna och för att få ett högre kväve- och fosforbalans för grödor på gårdarna, säger Helena Aronsson.

Synergieffekter för miljöaspekter och självförsörjning

På djurgårdarna runt biogasanläggningen i Kalmar finns ett överskott av fosfor på grund av att man köper in foder till djuren. Det ökar risken för läckage ut i Östersjön vilket har en negativ inverkan på ekosystemen. Många växtodlingsgårdar har däremot inte tillgång till djurgödsel, och behöver istället köpa in mineralgödsel. Genom att förflytta djurgödsel till gårdar specialiserade på växtodling kan man lösa dessa problem.

-Det här är inte bara intressant för den enskilde lantbrukaren. Det är i högsta grad en samhällsfråga som handlar om en lösning på det strukturproblem som jordbrukets specialisering fört med sig. Problemet är inte nytt, och det gäller områden över hela världen, säger Helena Aronsson.

Helena Aronsson berättar att ett förbättrat kretslopp och en mer växtnäringseffektiv användning av djurgödsel i odlingen skapar synergieffekter för flera viktiga miljöaspekter, men även för självförsörjningsgrad och beredskap.

Metoder testas i pilotskala

För att omfördelning av fosfor i djurens gödsel ska bli verklighet för gårdarna i Kalmar arbetar forskare på SLU och RISE  i pilotskala med metoder som separerar fosfor ur biogödseln.

-Vi hoppas kunna ta fram ett koncept för vidare förädling till torra transporterbara produkter, med bra sammansättning av växtnäring. Det innebär kemiska analyser, inkubationsstudier på lab och odlingsförök, säger Athanasios Pantelopoulos som undersöker växtnäringseffekten av de tänkbara produkterna.

Fakta:

Från djurgödsel till attraktiv växtnäringsprodukt

Med en skruvpress och centrifug separeras drygt 50% av fosforn och ca 15% av kvävet till en relativt fast fraktion (ca 25% torrsubstans jämfört med 5% i biogödseln). Den fasta fosforrika fraktionen går vidare till olika produktkoncept som bland annat innebär olika grad av värmebehandling, som torkning, hydrotermisk behandling och pyrolys.

De första prototyptesterna av biokol publicerades i ett examensarbete våren 2022. Samtidigt arbetar forskarna med den flytande fraktionen som går tillbaka till gårdarna, gör scenarier för optimering av växtnäringsförsörjningen och utvärderar systemet med livscykelanalys.

Projektet finansieras av BalticWaters2030, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Research Institutes of Sweden (RISE) under projektperioden 2021-2026.