Artportalen är Sveriges största rapportsystem för artobservationer. Från januari till september 2023 rapporterade 17 214 personer in nästan sex miljoner fynd – det blir ungefär ett rapporterat fynd var fjärde sekund. Det totala antalet användare uppgår till närmare 200 000 varje år.
– Vi är stolta över hur Artportalen har utvecklats från ett rapporteringssystem för fågelskådare till ett mycket viktigt verktyg för svensk naturvård och samhällsplanering. Numera använder både myndigheter och näringsliv Artportalen för att rapportera in inventeringar. Men det är fortfarande medborgarforskningen, det vill säga allmänhetens rapportering, som är den överlägset största delen av innehållet och som är helt avgörande för vår kunskap om den biologiska mångfalden. Med hjälp av rapporteringen får vi inte bara en uppfattning om var hotade arter finns, utan även förståelse för hur invasiva arter breder ut sig och hur klimatförändringen påverkar naturen. Därför är det viktigt att fortsätta rapportera. Vi ser fram emot det 200 miljonte fyndet, säger Mark Marissink, chef på SLU Artdatabanken.
Förutom myndigheter, som har egen uppkoppling mot Artportalens data, finns dagtid mellan 100 och 200 aktiva användare samtidigt i systemet. Av dessa är majoriteten inne för att titta på fynd, inte för att rapportera. Många användare går till exempel in för att ta reda på var de kan spana efter intressanta arter, eller för att verifiera ett eget fynd genom att se om samma art hittats i närheten. Dessutom hjälper många rapportörer till att verifiera andras fynd. På det sättet hjälps användare åt att kvalitetssäkra de data som rapporteras in.
– Artportalen är idag en av de allra viktigaste kunskapskällorna för svenskt naturvårdsarbete. Här rapporterar både professionella inventerare och amatörbiologer in sina artfynd. En gång i tiden myntade jag i en intervju frasen ”det som inte finns i Artportalen finns inte”. Detta stämmer ännu mer idag. Arter som finns rapporterade har väsentligt större chans att bevaras. Saknas de i Artportalen är däremot risken stor att hänsyn inte tas även om de finns. Det är viktigt att alltid göra inventeringar innan man ska påverka naturen. Och att det är viktigt att inventeringsresultatet läggs in i Artportalen. Det gäller att få alla att förstå att kunskap som ligger i byrålådan inte blir mer än just det, säger Thomas Strid, naturvårdsbiolog och artspecialist på Naturcentrum.
Att samla in och granska all Artportalens data skulle inte vara möjligt utan allmänhetens hjälp. Sedan starten år 2000 har intresset för att rapportera artobservationer ökat för vare år. Det stora genombrottet kom när det blev möjligt att rapportera alla arter – från början var det ett system för rapportering av fåglar.
Att fågelrapportering är populärt märks dock fortfarande. Ungefär 80 procent av den totala datamängden i Artportalen är fågelfynd, trots att den svenska fågelfaunan utgör endast cirka en procent av landets alla drygt 60 000 arter. Men en förändring har skett, och den pågår fortfarande.
– Intresset att rapportera fåglar är stort, och trots att rapportering av andra artgrupper ökar sker det inte i den utsträckning som vi önskar. Till exempel finns många insektsgrupper som vi gärna ser mer rapportering av. De data som finns samlade i Artportalen ger viktig information om till exempel var arter finns eller inte finns, om de har funnits på en viss plats och sedan försvunnit, och om en population har ökat i antal. Det här är viktig information för naturvårdsarbetet i Sverige och det är därför viktigt att vi får information om många olika artgrupper, säger Johan Nilsson som grundade Artportalen.