Avståndsinventering - distance sampling

Senast ändrad: 26 april 2021

Ett alternativ till provyteinventering eller stickprovstagning är avståndsinventering eller distance sampling som det heter på engelska (Buckland et al. 2001). Metoden är en vidareutveckling av totalräkningar men den stora fördelen är att man bara noterar det man hittar. Nackdelen med nästan alla andra inventeringsmetoder är att man förutsätter att man hittar allt man söker vid inventeringen trots att detta nästan aldrig är fallet. Det innebär att man får ett osäkert inventeringsresultat och nästan alltid underskattar det man vill inventera. Med distance sampling gör det heller inget om det man inventerar är ojämnt fördelat i terrängen eftersom metoden kompenserar för detta. Nackdelen med distance sampling är att det är ganska svårt att själv räkna ut resultatet. Vi rekommenderar att man använder distance sampling om man vill jämföra renarnas användning av två närliggande områden, t.ex. ett utbyggnadsområde och ett kontrollområde.

Distance sampling metodiken bygger på att man mäter det vinkelräta avståndet från en inventeringslinje eller en inventeringspunkt, (se vidare i nästa avsnitt) till det man ska hitta vid inventeringen (se figur 6). Avstånden till det man inventerar kommer att vara olika, någon spillningshög hittar man långt från linjen och andra närmare. Fördelningen av de avstånd man samlar in används sedan till att beräkna en upptäckbarhetsfunktion. Denna är en sannolikhetsfunktion som räknar ut hur stor sannolikhet det är att hitta spillning givet ett visst avstånd från linjen eller punkten.