Skogsbrukets effekter på kvicksilverutlakningen

Senast ändrad: 15 november 2018

I stora delar av Sverige, i tiotusentals sjöar, överskrider kvicksilverhalterna i fisk det gränsvärde på 0.02 mg kvicksilver/kg fiskvävnad som är satt av EU. Det finns en risk att skogsbruket kan öka produktionen av biotillgängligt kvicksilver. Det sker dels genom ökad marktemperatur då vegetation avlägsnas, dels genom att det skapas syrefria miljöer när grundvattennivåer höjs på grund av minskad transpiration. Dessutom riskerar skogsbruk att leda till en ökad transport av kvicksilver och metylkvicksilver till akva­tiska miljöer genom ökad avrinning från de avverkade områdena.

Tidigare studier kring skogsbrukets påverkan på vattenkvaliteten har visat på ökade koncentrationer av kvicksilver, partiklar och löst organiskt material. Effekterna höll i sig under några år efter avverkning, markberedning eller dikning. Dessa resultat baseras dock på väldigt få studier. Då höga kvicksilverhalter i fisk idag är ett allvarligt miljöproblem i en stor del av den boreala regionen, är det av största vikt att förstå skogsbrukets bidrag till de höga kvicksilverhalterna.

Under fas 1 av Future Forests har nya studier av skogsbrukets påverkan genomförts, huvudsakligen med fi­nansiering from Energimyndighetens Bränsleprogram. Future Forests har också bidragit med finansiering för dessa projekt. Nätverket ”Nordic Forest Mercury” inom ramen för SamNordisk Skogsforskning har bidragit till  kontakter med andra forskningsgrupper i Finland och Norge, som också fokuserar på kvicksilver och skogsbruk. I två försöksområden – i Närke och i Västerbotten – har kvicksilverhalterna kunnat studeras efter stubbskörd, avverkning och markberedning. En mer översiktlig synoptisk studie har provtagit ett drygt 50-tal bäckar runtom i Sverige. Dessa var antingen avverkade och stubbskördade, avverkade och markberedda eller bestod av orörd referensskog.

De mer dramatiska ökningar av totalkvicksilver och metylkvicksilver som visats av tidigare forskning har uteblivit i de senare studierna (Eklöf et al. 2012a). Även i den synoptiska studien av drygt femtio bäckar var det svårt att urskilja en tydlig avverknings­effekt på koncentrationen av kvicksilver och metyl­kvicksilver (Eklöf et al. 2012b). Stubbskörd har inte heller visat sig ha större effekt på kvicksilverhalterna än traditionell markberedning.

Stora variationer i respons

De nya studierna bidrar till en ny förståelse för att det finns en stor variation i hur olika marker svarar på en skogsbruksåtgärd. Variationen i respons kan ha flera orsaker, till exempel olika ekologisk hänsyn vid utförandet av skogsbruksåtgärderna och/eller en variation i känslighet för skogsbruk mellan olika områden. Den stora variationen i respons gör att man måste vara försiktig med att dra generella slutsatser från enskilda områden. En ökad förståelse för vilka faktorer som påverkar den naturliga variationen i export av kvicksilver till vattendrag samt vad som orsakar variationen i känslighet för skogsbruk mellan olika områden behövs för att ge en klarare bild av skogsbrukets bidrag till kvicksilverbelastningen till svenska vatten.

Referenser

Eklöf, K., Fölster, K., Sonesten, L. & Bishop, K. (2012a). Spatial and temporal variation of THg concentrations in run-off water from 19 boreal catchments, 2000-2010. Environmental Pollution, 164, 102-109.

Eklöf, K., Kraus, A., Weyhenmeyer, G.A., Meili, M. & Bishop, K. (2012b) Forestry influence by stump harvest and site preparation on methylmercury, total mercury and other stream water chemistry parameters across a boreal landscape Ecosystems. DOI:10.1007/s10021-012-9586-3.

/ Text Kevin Bishop

Artikeln är ett utdrag ur Future Forests Rapport 2013:3


Kontaktinformation
Sidansvarig: annika.mossing@slu.se