Ur SLU:s kunskapsbank

Pilotprojekt ska kartlägga myllret på åkrarna

Senast ändrad: 16 november 2018
Fältassistenter söker igenom jorden efter daggmaskar. Foto: Anna Lundmark

SLU:s tidning Miljötrender var med när tre fältassistenter lärde sig att inventera daggmaskar, nematoder, ogräs, svamp och insekter i åkermark.

Det kan vara början på ett nytt miljöövervakningsprogram.

– Inga daggmaskar! Knappast konstigt, de är väl inte galna heller. Jorden är ju jättetorr och det heter ju faktiskt DAGG-mask, säger Ljudmila Skoglund, forskningsassistent på SLU.

Hon visar fältassistenterna Veronica Lindström och Efstratia Poimenopoulou hur de ska göra för att samla in maskar under sommaren. Eftersom de inte hittade några riktiga får de öva på ett grässtrå som de gör rent och lägger i 95-procentig etanol.

När detta skrivs är det slutet av maj, men gräset ser ut att ha upplevt en lång het sommar. Daggmaskarna har dragit sig neråt och fortsätter det så här blir det färre daggmaskar i proven än en blöt sommar. (Med facit i hand vet vi att sommaren verkligen blev extremt torr och det innebar att de få daggmaskar som fältassistenterna hittade var små och låg ihoprullade i små knutor i väntan på blötare väder.) En påminnelse om hur viktigt det är med långa dataserier för att få en bra bild av tillståndet i miljön.

– Det bästa med ett miljöövervakningsprogram för åkermark skulle vara att man kan följa förändringar över tid. I många forskningsprojekt är det en brist att man bara får data i ett par år. Då är risken för att tillfälligheter spelar in större, säger SLU-forskaren Mattias Jonsson.

Viktigt med myller

För fyra år sedan tog SLU fram ett förslag om miljöövervakning av biologisk mångfald i åkermark på uppdrag av Jordbruksverket. I detta pilotprojekt ska SLU testa metoderna.

Myllret på åkermarken har stor betydelse för jordbrukets framtid. Många organismer är viktiga för markens bördighet, pollinering och biologisk kontroll. Andra organismer ställer till med problem till exempel skadeinsekter, växtsjukdomar och ogräs. Vissa räknas som invasiva arter.

Trots organismernas viktiga roll, så vet vi ganska lite om tillstånd och trender för biologisk mångfald i åkermark. Det finns undantag, till exempel fåglar och dagfjärilar. På väg till odlingen på Ultuna utanför Uppsala, där fältassistenterna ska få instruktion inför sommarens arbete, passerar vi också ett högt rör – en sugfälla för insekter. De finns på några ställen i Sverige och har fångat insekter sedan 1980-talet. Data från fällorna har bland annat använts för att göra prognoser för angrepp på grödor.

– Överhuvudtaget har vi större kunskap om de organismer som ställer till med skada än de som gör nytta. Traditionellt har man inte förknippat åkrar med biologisk mångfald, säger Mattias Jonsson.

Fångst med fällor

Förutom daggmaskar ska Veronica och Efstratia också samla in jordprover med nematoder, jordlevande svampar och ogräsfrön. Rovinsekter och spindlar tar den tredje fältassistenten David Jonsved hand om. Mattias Jonsson visar honom hur fällorna ska grävas ner.

– Jag har faktiskt förberett en här borta. Nämen titta en kopparsollöpare, säger Mattias och släpper ut den.

David ska också uppskatta mängden ogräs ovan jord och räkna bladlöss.

– Förra året räknade jag fjärilsägg och året innan mosippor i Hälsingland. Min pappa tycker att mina jobb kan vara lite av "Kalle Anka"-jobb men just det här blir nog lätt att förklara varför det är viktigt, säger David.

– Det har också varit lätt att få lantbrukarna att vara med i projektet, berättar Hanna Friberg, forskare på SLU.

Kanske på grund av att forskarna inte bara ska ta fram en metodik inför ett möjligt övervakningsprogram utan också svara på en forskningsfråga: vilken skillnad gör det om lantbrukaren plöjer eller inte innan sådd?

– Särskilt de lantbrukare som använder direktsådd är ofta miljöintresserade och vet att det är bra för daggmaskarna. Många har också fält där de plöjer och andra där de inte plöjer och då är de förstås intresserade av skillnaden.

Svarar på många frågor

Det här är bara en av de frågor som ett övervakningsprogram skulle kunna svara på. Andra intressanta saker vi skulle kunna få reda på mer om är skillnader mellan olika regioner, påverkan av klimatet och effekter av nya grödor eller styrmedel.

– Från Jordbruksverkets håll har vi länge pekat på att vi har dålig koll på biologisk mångfald på och i åkrarna. Nu hoppas vi på bra resultat från pilotprojektet. Sen kan vi gå vidare och se om det går att få finansiering. En möjlighet är att det blir en del av miljöövervakningen liksom fåglar och fjärilar, säger Johan Wallander på Jordbruksverket.

Pilotprojektet finansieras av Jordbruksverket, SLU:s fortlöpande miljöanalys samt institutionerna för ekologi, växtproduktionsekologi respektive skoglig mykologi och växtpatologi.

Text: Anna Lundmark

Relaterade sidor:
Sidansvarig: ulla.ahlgren@slu.se