Hoppa till huvudinnehåll

Biologisk mångfald

Biologisk mångfald definieras som variationsrikedomen bland levande organismer av alla ursprung, från landbaserade, marina och andra akvatiska ekosystem. Det handlar också om de ekologiska komplex i vilka dessa organismer ingår; detta innefattar mångfald inom arter, mellan arter och av ekosystem. SLU:s miljöanalysprogram Biologisk mångfald följer och analyserar situationen för svenska arter.


Det finns 65 sidor som är taggade med Biologisk mångfald:

En genomlysning av den svenska modellen för skogsbruk

Vad är egentligen den svenska modellen för skogsbruk? Vad består den av? Skiljer den sig från andra länders modeller för att styra hur skogen brukas? Om den skiljer sig på ett avgörande sätt från

Trädens naturliga näringsfixare påverkas negativt av kalhuggning

Mykorrhizasvampar, och särskild gruppen spindlingar, hjälper träden att bryta ned organiskt material i näringsfattiga marker. Dessvärre tyder nya forskningsresultat på att spindlingar kan vara extra

Kunskap om skogsbränder

Vad orsakar en skogsbrand? Vilka skogar är mest benägna att brinna? Hur klarar träden och växterna branden? Anders Granström, skogsbrandforskare vid SLU och Anna-Lena Axelsson, forskare i

SLU Artdatabanken

SLU Artdatabanken är en del av SLU och arbetar med kunskap och information om den biologiska mångfalden i Sverige. Vi är ett kunskapscentrum för arter och naturtyper.

Granbarkborrar i skyddad natur påverkar inte granbarkborreutbrott i stort

Angrepp av granbarkborre i skyddade områden påverkar inte utbrotten i stort, eftersom arealen skyddad granskog är mycket mindre än arealen brukad granskog. Men om utbrott förekommer i skyddade

Parasitförekomst hos året runt-betande gotlandsruss

Året runt-betande hästar har visat sig vara positivt för den biologiska mångfalden och kan öka förekomsten av insekter som fjärilar och humlor. För att ta reda på mer om hur betesrutinen påverkar

Så kan skogen skötas för att gynna rennäringen

Det råder en alarmerande minskning av betesmarker och mängden lavar i renskötselområdet. Skogsbruket är en av de bidragande faktorerna. Hur rennäring och skogsbruk kan ta hänsyn till varandra

Anlagda våtmarker gynnar fåglar och groddjur – men bättre uppföljning krävs

Många våtmarker har försvunnit de senaste 100 åren och det har drabbat fåglar, groddjur och även fiskar. Samhället har satsat på restaurering och anläggning av nya våtmarker men det har varit lite

Kunskap om hyggesfritt skogsbruk

Vid SLU pågår forskning för att stärka kunskapsläget om hyggesfritt skogsbruk. Här finns en översikt över publicerade forskningsresultat och analyser, kunskapssammanställningar och

Miljöanalysdata till grund för forskning om storskalig förändring av skogsmarksvegetation

Ner för skogens blåbärsris och upp för örter som harsyra och flera ormbunksarter. Vegetationsekologen Per-Ola Hedwall har med hjälp av långa dataserier från Riksskogstaxeringens permanenta ytor

Det finns hjälpmedel för skogliga målkonflikter

Det finns en mängd olika värden, möjligheter och mål med skog och skogsbruk. Men det finns också hjälpmedel som gör det möjligt att testa sig fram till vilka skötselmetoder som passar de mål

Future Forests: Att utforska skogens framtider med deltagande backcasting

Som ett led i att utforska de skilda framtidsvisioner som finns för skogen och dess roll i samhället initierade Future Forests 2014 ett projekt för att ta fram önskvärda framtidsvisioner för skogen

Loading…