Hoppa till huvudinnehåll

Biologisk mångfald

Biologisk mångfald definieras som variationsrikedomen bland levande organismer av alla ursprung, från landbaserade, marina och andra akvatiska ekosystem. Det handlar också om de ekologiska komplex i vilka dessa organismer ingår; detta innefattar mångfald inom arter, mellan arter och av ekosystem. SLU:s miljöanalysprogram Biologisk mångfald följer och analyserar situationen för svenska arter.


Det finns 75 sidor som är taggade med Biologisk mångfald:

Arktis mångfald landmiljö

Den snabba temperaturförändringen i Arktis ger påtagliga effekter i ekosystemen. Växter, insekter, fåglar och däggdjur får nya förutsättningar när växtsäsongen blir längre och extremväder inträffar

Fiskefria områden

Att förbjuda fiske har inte bara positiva effekter på fiskbestånden. Åtgärden kan också återställa livsmiljöer för de arter som lever i havet och ge bättre fungerande ekosystem. Forskare har

Sillgrisslor värmeböljor

Mer extrema och utdragna värmeböljor kan leda till att havsfåglar förlorar sina ägg och ungar. Många arter av havsfåglar häckar under årets varmaste månader på väderexponerade klippor och stränder.

Rödlista 2020

Havsmiljön är utsatt för stora och snabba förändringar. I SLU Artdatabankens rödlista för 2020 finns totalt 470 arter som är starkt knutna till havsmiljön. Några av dessa är Östersjötumlare, ål,

Helcom klimatrapport

Varmare vatten och mindre is, men också färre sälar och fler abborrar. Det är några av de klimateffekter som vi kan få se mer av framöver. Ett hundratal forskare har bidragit till en sammanfattning

Lever med lejon

Att bara kartlägga lejongener räcker inte för att skydda lejonen när inaveln blir värre för varje år. SLU-doktoranden Ingela Jansson måste ofta lägga forskningen åt sidan och kämpa för sina

Det finns hjälpmedel för skogliga målkonflikter

Det finns en mängd olika värden, möjligheter och mål med skog och skogsbruk. Men det finns också hjälpmedel som gör det möjligt att testa sig fram till vilka skötselmetoder som passar de mål

Gynna daggmaskar och svampar i marken för ett hållbart jordbruk

Att gynna daggmaskar och svampar som lever i symbios med grödan är ett lovande sätt att minska behovet av mineralgödsel och bekämpningsmedel. I sin avhandling har Kaisa Torppa sett att daggmaskar

Kunskap om det komplexa samspelet i jorden är avgörande för skogarnas framtid

Tänk dig en skog – du ser träd, blåbärsris, fåglar, insekter... Kanske ett rådjur som hoppar iväg. Men lika viktigt är det som händer i marken. Bakterier och svampar som lever i samspel med små och

Nya insekter etablerar sig i Sverige

Lärkborre, lärkbock och liten granbarkborre är exempel på icke-inhemska arter som etablerat sig i Sverige. Dragos Cocos har studerat dem i sitt doktorandprojekt. Spridning av icke-inhemska arter kan

Interaktioner mellan jord och mikrober studeras i fjällen genom att flytta jord

I arktiska tundrajordar finns en tredjedel av jordens markkol. I ett nytt försök undersöker vi hur klimatuppvärmningen och det förändrade samspelet mellan smådjur och mikrober påverkar kolets

SLU-forskare svarar på frågor om PFAS-mätningar i mark och organismer på Frösön

SLU-forskare har undersökt halterna av per- och polyfluorerade alkylsubstanser (PFAS) i däggdjur, svampar, bär och jord på Frösön i Jämtland. Det här är den första större studien i Sverige där man

Loading…