Sveriges lantbruksuniversitet

Biologisk mångfald

Biologisk mångfald definieras som variationsrikedomen bland levande organismer av alla ursprung, från landbaserade, marina och andra akvatiska ekosystem. Det handlar också om de ekologiska komplex i vilka dessa organismer ingår; detta innefattar mångfald inom arter, mellan arter och av ekosystem. SLU:s miljöanalysprogram Biologisk mångfald följer och analyserar situationen för svenska arter.


Det finns 120 sidor som är taggade med Biologisk mångfald:

Lövsta en plats för lantbruksforskning i 270 år

Lövsta ligger någon mil öster om Uppsala och är en av SLU:s forskningsgårdar. Där bedrivs forskning om mjölkkor, fjäderfä och grisar. Snart tillkommer även Lövsta fältforskningsstation som har fokus

SLU:s skatter: Gamla insekter svarar på nya frågor

Insektssamlingen i Ekologicentrum innehåller mer än 10 000 svenska arter. De torkade insekterna håller i evighet – om inte ängrarna kommer och äter upp dem förstås… Men Mats Jonsell, ansvarig för

Skogens konung utmanas om tronen

Vad händer när nya arter etablerar sig i ekosystem där de tidigare aldrig funnits? Och hur ska flerartssamhällen förvaltas? I Sverige finns det tydliga instruktioner för älgförvaltning, men saknas i

Lodjurs- och järvforskning inom renskötselområdet

Naturvårdsverket initierade år 1994 forskning på lodjur och järv i renskötselområdet. En grund till rovdjursforskningen vid SLU var att ersättningssystemet för rovdjursdödade renar ändrades år 1996

Future Forests stärker kunskapsläget om hyggesfritt skogsbruk

Future Forests har stärkt kunskapsläget om hyggesfritt skogsbruk med två rapporter. Den ena sammanställer kunskap från Finland och Sverige om de olika hyggesfria skogsbruksmetodernas förutsättningar

Future Forests stärker kunskapsläget om hyggesfritt skogsbruk

Future Forests har stärkt kunskapsläget om hyggesfritt skogsbruk med två rapporter. Den ena sammanställer kunskap från Finland och Sverige om de olika hyggesfria skogsbruksmetodernas förutsättningar

Trädens naturliga näringsfixare påverkas negativt av kalhuggning

Mykorrhizasvampar, och särskild gruppen spindlingar, hjälper träden att bryta ned organiskt material i näringsfattiga marker. Dessvärre tyder nya forskningsresultat på att spindlingar kan vara extra

Ängs- och hagmarker: fler fjärilar trots minskad hävd

Resultat från miljöövervakningen visar att betande kor, surr av åkerhumlor och fladder av ängspärlemorfjärilar är några vanliga inslag i en svensk ängs- eller hagmark. Minskad hävd och en ökad

Invasiv art tar vattenvägen norrut

Invasiva arter härstammar ofta från varmare klimat, vilket kan konkurrera ut inhemska arter framöver. Vattenpest är en invasiv sötvattenväxt, som är vanligast i områden där det finns mycket mänsklig

Fler invasiva arter

EU-kommissionen har tagit fram en lista med 49 invasiva arter som ska hanteras enligt en särskild EU-förordning. 10 av arterna på EU-listan förekommer redan i Sverige och det finns risk att det blir

Forskning om hur arter sprider sig har gett avtryck inom naturvården

Hur långt kan en art sprida sig? Det är en central fråga för naturvården eftersom det avgör hur nära till exempel gamla träd måste stå varandra för att arterna ska kunna spridas mellan dem.

Sångfåglar lyft för stadsmiljön

Marcus Hedblom vid SLU leder en tvärvetenskaplig forskargrupp som studerar hur naturljud som fågelsång kan minska stress i städer. – När vi utsätter våra respondenter för stress i olika Virtual