Sveriges lantbruksuniversitet

Biologisk mångfald

Biologisk mångfald definieras som variationsrikedomen bland levande organismer av alla ursprung, från landbaserade, marina och andra akvatiska ekosystem. Det handlar också om de ekologiska komplex i vilka dessa organismer ingår; detta innefattar mångfald inom arter, mellan arter och av ekosystem. SLU:s miljöanalysprogram Biologisk mångfald följer och analyserar situationen för svenska arter.


Det finns 128 sidor som är taggade med Biologisk mångfald:

Pilotprojekt ska kartlägga myllret på åkrarna

SLU:s tidning Miljötrender var med när tre fältassistenter lärde sig att inventera daggmaskar, nematoder, ogräs, svamp och insekter i åkermark. Det kan vara början på ett nytt

Stor osäkerhet om vittringens hastighet

Stor osäkerhet om vittringens hastighet

Vittring är den process som bryter ner bergarter och mineraler till mindre beståndsdelar. Man skiljer på mekanisk vittring – när berg blir till sand – och kemisk vittring. Den kemiska vittring­en

Askskottsjukan visar riskerna med global handel

Askskottsjuka är en ny invasiv svampsjukdom som ger avdödning i kronan av askar och som kan leda till att hela trädet dör. Askskottsjukan uppmärksammades först i Polen under tidigt 1990-tal. Den kom

Dialog nödvändig för att hantera komplexa konflikter - exemplet nya trädslag

Dialog nödvändig för att hantera komplexa konflikter - exemplet nya trädslag

Dialog är nyckeln till att hantera många knixiga frågor. Men hur ska dialogen utformas, och hur kan man se till att alla intressenter får sin röst hörd? Future Forests använde den utmanande frågan om

Deltagande planering - att få fler aktiva i besluten

Ett hållbart skogsbruk innebär att man tar hänsyn till både ekonomiska, ekologiska och sociala värden. Men det innebär också att man måste ta hänsyn till intressenterna som står bakom dessa värden.

Mångbruk i skogen är ingen ny idé

Mångbruk i skogen är ingen ny idé

Idag diskuteras mångbruk i skogen som om det vore en ny innovation. I den svenska betydelsen innebär mångbruk att skogen utnyttjas till något mer än bara virkesproduktion. Det som dagens debatt

Oenigheten består om skogsgödsling

Oenigheten består om skogsgödsling

Ska vi gödsla skogen eller inte? Future Forets historiska inventering av argument för och emot landar i slutsatsen att den oenighet som har funnits kommer att bestå. Människor har helt enkelt olika

Tre av tio skogsägare vill satsa på annat än virke

Tre av tio skogsägare vill satsa på annat än virke

Allt färre privata skogsägare är beroende av inkomsterna från sitt skogsbruk, men virkesintäkten är ändå ett av de viktigaste skälen för att äga skog. Det visar en enkätundersökning som Future

Olika syn på nya trädslag i de nordiska länderna

Olika syn på nya trädslag i de nordiska länderna

Från gryende nyfikenhet, via starkt motstånd, till ett av verktygen i ett klimatanpassat skogsbruk. Så kunde man förenklat beskriva den böljande synen på nya (främmande, introducerade) trädslag i de

Hundraårsskogar behövs för vedsvampar som ulltickan

Skog behöver undantas från skogsbruk med ett tidsperspektiv som är minst 100 år för att landskapet ska fungera som livsmiljö för vedsvampar som ulltickan. Det är en av slutsatserna från delprojektet

Planerar för utökade gräsmarker

När vi sjunger om den blomstertid som kommer tecknas en bild av ett fornt odlingslandskap med fagra blomsterängar, rika örtesängar, och lundens gröna träd. Hade 1600-talstexten skrivits idag hade det

Visar läget för fjärilar och humlor

Hur är tillståndet för jordbrukslandskapets fjärilar och humlor? För fjärilar visar resultat från SLU, Svensk dagfjärilsövervakning och länsstyrelserna att arterna finns kvar nationellt, men med