Hoppa till huvudinnehåll

Biologisk mångfald

Biologisk mångfald definieras som variationsrikedomen bland levande organismer av alla ursprung, från landbaserade, marina och andra akvatiska ekosystem. Det handlar också om de ekologiska komplex i vilka dessa organismer ingår; detta innefattar mångfald inom arter, mellan arter och av ekosystem. SLU:s miljöanalysprogram Biologisk mångfald följer och analyserar situationen för svenska arter.


Det finns 74 sidor som är taggade med Biologisk mångfald:

Granbarkborrar i skyddad natur påverkar inte granbarkborreutbrott i stort

Angrepp av granbarkborre i skyddade områden påverkar inte utbrotten i stort, eftersom arealen skyddad granskog är mycket mindre än arealen brukad granskog. Men om utbrott förekommer i skyddade

Så kan skogen skötas för att gynna rennäringen

Det råder en alarmerande minskning av betesmarker och mängden lavar i renskötselområdet. Skogsbruket är en av de bidragande faktorerna. Hur rennäring och skogsbruk kan ta hänsyn till varandra

Kunskap om det komplexa samspelet i jorden är avgörande för skogarnas framtid

Tänk dig en skog – du ser träd, blåbärsris, fåglar, insekter... Kanske ett rådjur som hoppar iväg. Men lika viktigt är det som händer i marken. Bakterier och svampar som lever i samspel med små och

Nytt initiativ för övervakning av jordens biologiska mångfald

Arter försvinner i en takt vi aldrig tidigare sett. Forskare menar nu att det finns ett akut behov av ett system för att övervaka jordens biologiska mångfald. Jordens biologiska mångfald är hotad.

Samspelet mellan älg och röd tallstekel har betydelse för skogsbruket

Hur påverkas skadeinsekten röd tallstekel när de äter på älgbetade tallar? Kan älgbete påverka sannolikheten för tallstekelutbrott? Och hur påverkas tallen av kombinerat bete från älg och tallstekel?

Rapportera skador från stora betande fåglar och bidra till bättre skydd för grödan i framtiden

Lantbrukare, forskare och vilthandläggare måste arbeta tillsammans. Om lantbrukarna inte rapporterar in skador från gäss och tranor blir det svårt för forskarna och vilthandläggarna att ta fram och

Forskning om hur arter sprider sig har gett avtryck inom naturvården

Hur långt kan en art sprida sig? Det är en central fråga för naturvården eftersom det avgör hur nära till exempel gamla träd måste stå varandra för att arterna ska kunna spridas mellan dem.

Gynna pollinatörer och naturliga fiender

Mer blomsterremsor och fler grödor i växtföljden. Undvik honungsbikupor i landskap med brist på blommor för att undvika konkurrens med tambin. Bevara kvarvarande betesmark och skogsdungar i

Osäkerheten största utmaningen för odlingen i ett förändrat klimat

Vi måste planera för ett jordbruk som producerar stabila skördar i ett förändrat klimat, inte bara varmare utan också mer oförutsägbart. Växtföljder, samodling, perenna grödor och nya sorter kan

Tio åtgärder för framtidens pollinering

Det är dags för världens regeringar att agera kraftfullt för att skydda pollinatörerna och därmed produktionen av mat. En internationell grupp av forskare ger tio råd till beslutsfattare. Artikeln

Naturliga fiender till skadeinsekter

Många av de insekter som – ofta framgångsrikt – används inom biologisk kontroll av skadegörare äter inte bara andra insekter utan även växter. Fram till nu har skadorna de gör på växter räknats som

Anlagda våtmarker gynnar fåglar och groddjur – men bättre uppföljning krävs

Många våtmarker har försvunnit de senaste 100 åren och det har drabbat fåglar, groddjur och även fiskar. Samhället har satsat på restaurering och anläggning av nya våtmarker men det har varit lite

Loading…