Hoppa till huvudinnehåll

Biologisk mångfald

Biologisk mångfald definieras som variationsrikedomen bland levande organismer av alla ursprung, från landbaserade, marina och andra akvatiska ekosystem. Det handlar också om de ekologiska komplex i vilka dessa organismer ingår; detta innefattar mångfald inom arter, mellan arter och av ekosystem. SLU:s miljöanalysprogram Biologisk mångfald följer och analyserar situationen för svenska arter.


Det finns 66 sidor som är taggade med Biologisk mångfald:

Skyddszoner för att minimera läckage från åkermark och gynna jordbrukets hållbarhet

I projektet Samzon har man tagit ett helhetsgrepp kring begreppet fältkant och arbetar med ett koncept för att maximera funktioner som både skyddar miljön och främjar ekosystemtjänster av olika slag.

SLU Artdatabanken

SLU Artdatabanken är ett kunskapscentrum för arter och naturtyper. Vi arbetar med faktainsamling, information och forskning om biologisk mångfald i Sverige.

Så kan skogen skötas för att gynna rennäringen

Det råder en alarmerande minskning av betesmarker och mängden lavar i renskötselområdet. Skogsbruket är en av de bidragande faktorerna. Hur rennäring och skogsbruk kan ta hänsyn till varandra

Mångbruk – att samsas om samma skog (rapport)

Det finns en potential för att utveckla mångbruk av skog, men det förutsätter en väl utvecklad landsbygdspolitik med en tydlig styrning och vision för framtiden. Det visar analysen som bygger på

Kritisk granskning av den svenska skogsbruksmodellen

Den svenska skogsbruksmodellen är åter i hetluften. Debatten påminner om den laddade diskussion som föregick ändringarna i Skogsvårdslagen 1993 och som ledde till lagens två jämställda mål. Mycket

Future Forests: Att utforska skogens framtider med deltagande backcasting

Som ett led i att utforska de skilda framtidsvisioner som finns för skogen och dess roll i samhället initierade Future Forests 2014 ett projekt för att ta fram önskvärda framtidsvisioner för skogen

Forskning om hur arter sprider sig har gett avtryck inom naturvården

Hur långt kan en art sprida sig? Det är en central fråga för naturvården eftersom det avgör hur nära till exempel gamla träd måste stå varandra för att arterna ska kunna spridas mellan dem.

Tio åtgärder för framtidens pollinering

Det är dags för världens regeringar att agera kraftfullt för att skydda pollinatörerna och därmed produktionen av mat. En internationell grupp av forskare ger tio råd till beslutsfattare. Artikeln

Interaktioner mellan jord och mikrober studeras i fjällen genom att flytta jord

I arktiska tundrajordar finns en tredjedel av jordens markkol. I ett nytt försök undersöker vi hur klimatuppvärmningen och det förändrade samspelet mellan smådjur och mikrober påverkar kolets

Helcom klimatrapport

Varmare vatten och mindre is, men också färre sälar och fler abborrar. Det är några av de klimateffekter som vi kan få se mer av framöver. Ett hundratal forskare har bidragit till en sammanfattning

En genomlysning av den svenska modellen för skogsbruk

Vad är egentligen den svenska modellen för skogsbruk? Vad består den av? Skiljer den sig från andra länders modeller för att styra hur skogen brukas? Om den skiljer sig på ett avgörande sätt från

Trädens naturliga näringsfixare påverkas negativt av kalhuggning

Mykorrhizasvampar, och särskild gruppen spindlingar, hjälper träden att bryta ned organiskt material i näringsfattiga marker. Dessvärre tyder nya forskningsresultat på att spindlingar kan vara extra

Loading…