Hoppa till huvudinnehåll

Vilt och rovdjur

Vår forskning ger vetenskapligt underlag till den svenska förvaltningen av vilt och rovdjur. Då krävs information om hur djuren lever, var i Sverige som de finns och genetiska studier. Vi forskar också om människors attityder till rovdjur och vad man kan göra för att minska konflikter mellan människor och vilt.
Varg

Animeringar fångar hur älgar, järvar och vargar rör sig landskapet

Med hjälp av GPS-sändare följer forskare i projektet GRENSEVILT hur älgar, järvar och vargar rör sig i landskapet. Och det kan du också göra! I projektets animerade filmer kan du till exempel se hur älgarna vandrar mellan olika områden och vilka byten en varg fäller under några vinterveckor. Projektet fokuserar på förvaltningen av vilt i gränsregionerna i Dalarna, Värmland och Innlandet (Norge).

  • Externwebben
  • Viltskadecenter
  • Institutionen för ekologi
  • S-fakulteten
  • På startsida EW
  • Forskningsnyheter
30 november 2021
Älg i skog

Vargrädsla styr inte var älgarna håller till i skogen

Forskare på SLU har undersökt om älgarna i området runt Grimsö forskningsstation ändrade sitt sätt att utnyttja landskapet när vargen etablerade sig. Andra studier har kunnat visa på en förändring i hur bytesdjur utnyttjar landskapet när rovdjuren återvänt. Men de svenska älgarna fortsatte att utnyttja hyggen och unga skogar på ungefär samma sätt som innan vargen anlände ­– trots att de löpte större risk att bli tagna av varg där. Den troligaste förklaringen är att jakten på älg är en större...

  • Externwebben
  • Centrum för vilt- och fiskforskning (CFW)
  • Institutionen för ekologi
  • Institutionen för vilt, fisk och miljö
  • På startsida EW
  • Forskningsnyheter
  • Sites
22 september 2021
Vildsvinskulting.

Vildsvin

Vildsvin som bökar på åkrarna i jakt på föda och äter av grödan ställer till med problem i jordbruket. Hur påverkas skadorna av utfordring? Lockas vildsvinen bort från fälten eller inte? Och hur påverkas vildsvinspopulationen och biologisk mångfald av utfodring? Det är centrala frågor i vildsvinsforskningen på Grimsö forskningsstation, SLU.

  • Ekologi
  • Skogsvetenskap
12 maj 2021
Foto på vargvalpar

Antal revir förklarar hur gamla vargar är när de får sin första valpkull

Hur gamla vargar är när de får valpar för första gången påverkar populationstillväxten, särskilt i små, isolerade populationer som den skandinaviska. Forskare från Grimsö forskningsstation, SLU, har tillsammans med kollegor i Norge undersökt vad som förklarar åldern då vargar får sin första valpkull. Studien bygger på data från 297 reproducerande vargar från det att populationen grundades under 1980-talet fram till 2018. Antal revir då en varg först reproducerade sig var den faktor som hade...

  • Externwebben
  • Ekologi
  • Zoologi
  • Institutionen för ekologi
  • På startsida EW
  • Forskningsnyheter
  • Pressmeddelanden
  • Sites
07 april 2021
Två vargar som ylar

Utveckling krävs om vargyl ska användas för inventering

När vargen sprider sig söderut och vintrarna blir fattigare på snö ökar behovet av inventeringsmetoder som fungerar på barmark. SLU har undersökt om man kan bedöma antalet vargar och förekomst av valpar i en flock genom att lyssna på deras ylande. Det visade sig vara svårt och risken för felbedömningar är stor. Men genom att använda tekniska hjälpmedel för ljudanalys och särskild träning för inventerare kan metoden ändå ha framtiden för sig.

  • Externwebben
  • Viltskadecenter
  • Institutionen för ekologi
  • På startsida EW
22 mars 2021
Älg, varg och tall.

Betesskador från älg var inte mindre i vargrevir

Toppredatorer som stora rovdjur kan genom sin påverkan på bytesdjur, ofta växtätare, även påverka andra delar av ekosystemet. Till exempel minskat betestryck på vegetationen. Men någon sådan effekt hittade inte SLU och SkogForsk i en aktuell studie som sammanfattas i det senaste numret av Fakta Skog.

  • Externwebben
  • Institutionen för ekologi
  • Skogsskada
  • SLU Nätverk växtskydd
26 februari 2021
Tranflock på åker.

Inte bara antalet stora betande fåglar som avgör skador på grödor

Vi har fått fler gäss, sångsvanar och tranor de senaste årtionden. Deras betande kan minska skördarna. Men det är inte bara antalet fåglar som avgör hur stora skadorna blir, visar Teresa Montras-Janer på SLU i sin avhandling. Också till exempel väder, tillgängliga grödor och tid på året spelar in. Det är viktig kunskap för att samhället ska kunna minska skadorna och hantera konflikten mellan naturvård och jordbruk.

  • Externwebben
  • Viltskadecenter
  • Institutionen för ekologi
  • På startsida EW
  • Forskningsnyheter
  • SLU Future Food
  • SLU Nätverk växtskydd
26 februari 2021
Skällande jakthund och älg med öronen bakåt. Foto.

Så påverkas älgar av jakt med hund

Runt 80 000 älgar fälls varje år i Sverige, merparten av dessa jagas med hund. Men hur påverkar denna jaktmetod älgarna? Med hjälp av ny teknik har forskare undersökt detta och sett att älgarna påverkas, men att de ofta återhämtar sig snabbt.

  • Externwebben
  • Ekologi
  • Vilt- och fiskeförvaltning
  • Zoologi
  • Institutionen för vilt, fisk och miljö
  • Forskning
  • På startsida EW
  • Forskningsnyheter
  • Pressmeddelanden
26 januari 2021
Snöleopard tittar rakt in i kameran.

Hur väl kan rovdjur identifieras från sitt mönster?

I ett nytt projekt ska SLU och Snow Leopard Trust i detalj undersöka hur väl vi kan identifiera rovdjur utifrån deras mönster (t. ex. fläckar och ränder) och bestämma vilka typer av fel som görs vid inventering med viltkamera. Det är en uppföljning av en uppmärksammad pilotstudie som visade att snöleoparden i genomsnitt identifierades fel på vart åttonde fotografi. Det finns därmed en risk att inventering med viltkameror leder till att populationerna för hotade djur överskattas.

  • Externwebben
  • Institutionen för ekologi
  • Forskningsnyheter
  • Utmärkelser och forskningsbidrag
25 november 2020

Vargar undviker för det mesta större vägar och hus

I allmänhet undvek vargar både större vägar och hus i en studie från det svensk-norska vargforskningsprojektet SKANDULV. När vargar kom närmare mänsklig infrastruktur skedde det på vintern och längre norrut i utbredningsområdet. En trolig förklaring är att vargarna följer efter sitt byte älgen. Kunskap om hur vargar rör sig är viktig för förvaltningen av varg och kan gynna samexistens mellan vargar och människor.

  • Externwebben
  • Institutionen för ekologi
  • På startsida EW
  • Forskningsnyheter
  • Sites
26 juni 2020
Foto på älg

Gränsöverskridande förvaltning och forskning om vilt fortsätter i Grensevilt 2

Nu förlängs det svensk-norska samarbetet om en utökad samordning av viltförvaltning över gränserna. Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Høgskolen i Innlandet (INN) har i samarbete med länsstyrelserna i Dalarna och Värmland och motsvarande myndigheter i Norge fått finansiering av den regionala EU-fonden Interreg Sverige-Norge. Grensevilt 2 bygger på det uppmärksammade projektet Grensevilt, men ska även studera effekter av vindkraft på vilt.

  • Externwebben
  • Vilt- och fiskeförvaltning
  • Viltskadecenter
  • Institutionen för ekologi
  • På startsida EW
  • Forskningsnyheter
  • Pressmeddelanden
  • Utmärkelser och forskningsbidrag
23 oktober 2020

Ökande illegal jakt vållar stagnation i svensk vargstam

Den svenska vargpopulationen har under de senaste fyra–fem åren minskat i antalet individer. Genom att använda data från 444 revirmarkerande och DNA-identifierade individer från de årliga inventeringarna av varg kunde forskargruppen vid Grimsö forskningsstation, SLU analysera risken för dessa att dö av olika orsaker under perioden 2001–2017.

  • Externwebben
  • Ekologi
  • Vilt- och fiskeförvaltning
  • Institutionen för ekologi
  • Forskning
  • På startsida EW
  • Forskningsnyheter
  • Pressmeddelanden
  • Fortlöpande miljöanalys
  • SLU Future One Health
16 mars 2020
Man med keps klipper av ett band.

Ny vilthanteringsanläggning på Grimsö forskningsstation

Nu har den nya vilthanteringsanläggningen på Grimsö invigts. Den är viktig för forskning, miljöövervakning och utbildning. Och dessutom gör den att SLU kan hushålla med naturresurserna. En modern anläggning är ett krav för att viltköttet ska kunna säljas.

  • Externwebben
  • Institutionen för ekologi
  • På startsida EW
  • På startsida MW
  • Sites
14 oktober 2019
Snöleopard fotad med viltkamera

Inventering med viltkameror riskerar att överskatta populationer av hotade kattdjur

En vanlig metod för att inventera skygga arter såsom tiger, snöleopard och jaguar är att placera ut rörelseaktiverade kameror (viltkameror eller åtelkameror). Men metoden är inte så pålitlig som man tidigare har trott, visar forskare från SLU, Snow Leopard Trust och Nordens Ark i en studie som nyligen publicerades i Scientific Reports. I genomsnitt identifierades snöleoparden fel på vart åttonde fotografi, vilket ledde till en betydande överskattning av populationen. Detta innebär att en del...

  • Externwebben
  • Vilt- och fiskeförvaltning
  • Zoologi
  • Institutionen för ekologi
  • På startsida EW
  • Forskningsnyheter
  • Pressmeddelanden
15 april 2020

Röd tallstekel växte bättre på älgbetade tallar

Det är inte ovanligt att växtätare av skilda slag lever på samma växt – ändå vet vi ganska lite om hur de samspelar med varandra. I en nytänkande studie har SLU tillsammans med Max Planck-institutet för kemisk ekologi i Tyskland undersökt hur älgarnas bete påverkar insekten röd tallstekel. Det visade sig att älgarnas betande kunde leda till högre äggproduktion hos tallstekelhonor. Forskarna tycker att det är viktigt att studera sådana samspel mer i framtiden.

  • Externwebben
  • Ekologi
  • Entomologi
  • Skogsvetenskap
  • Institutionen för ekologi
  • Institutionen för vilt, fisk och miljö
  • På startsida EW
  • Forskningsnyheter
  • Pressmeddelanden
29 oktober 2019
Älg äter på en björk i snöig skog.

Varg påverkar inte betesskador från älg eller mångfald av lövträd

Vargen har återvänt till områden där den tidigare har varit utrotad. Eftersom vargen dödar älgar skulle det kunna leda till att tall och lövträd – som älgarna äter – i sin tur påverkas. Forskare på SLU och Høgskolan i Innlandet har undersökt sambandet mellan förekomsten av varg i olika områden och omfattningen av betesskador och mångfald av lövträd. Forskarna fann dock inget stöd för att vargens återkomst till Skandinavien skulle leda till ökad mångfald av lövträd och minskat bete på tall.

  • Externwebben
  • Institutionen för ekologi
03 september 2019

Varg påverkar jaktuttaget på älg

Älgen är det viktigaste bytet för vargen året runt och vargarna dödar främst älgar som annars skulle ha fällts under jakten. En undersökning av SLU och Høgskolan i Innlandet visar att både jaktkvoter och antalet fällda djur har minskat de senaste åren och att denna minskning är kopplad till förekomst av varg.

  • Externwebben
  • Institutionen för ekologi
03 september 2019
Älg i barrskog.

Jakten tar fler älgar än vargarna inom vargrevir – men stor variation mellan olika delar av reviren

Hur ser jaktuttaget av älg ut inom ett vargrevir? En ny studie från SLU och Høgskolan i Innlandet visar att jaktuttaget på älg inom vargrevir generellt är två till tre gånger högre än uttaget från varg. Studien visar även att vargarnas ojämna fördelning av tid i reviret också leder till en ojämn fördelning av jaktuttaget mellan olika delar (jaktlag) i reviret.

  • Externwebben
  • Institutionen för ekologi
  • Forskningsnyheter
03 september 2019

Kan jägarnas viltkameror vara ett varningssystem för invasiva främmande viltarter?

Inom ett forskningsförsök släpps nu några få sändarförsedda mårdhundar ut i södra och mellersta Sverige. Försöket ska visa om, och i så fall hur snabbt, en invasiv främmande viltart skulle upptäckas av jägarnas viltkameror. Svenska Jägareförbundet, SLU och Naturvårdsverket arbetar tillsammans för att stoppa spridningen av mårdhund. Det är en främmande art som kan ställa till med problem i vår natur.

  • Externwebben
  • Vilt- och fiskeförvaltning
  • Institutionen för ekologi
  • På startsida EW
19 juni 2019

Skandulv - Skandinaviska vargforskningsprojektet

Inom SKANDULV ryms flera olika teman som berör den skandinaviska vargpopulationen, dess bevarande och förvaltning. De huvudsakliga frågorna berör vargens populationsdynamik, rörelsemönster, genetik och ekosystemeffekter. Projektet verkar för att förmedla vetenskapligt grundad kunskap till förvaltningen och allmänheten i Norge och Sverige.

  • Ekologi
07 juli 2019

Dovhjorten kan vara en vinstaffär för markägare och biologisk mångfald

Viltbete på jordbruksgrödor kan vara mycket kostsamt för lantbruket. Skördeförluster på upp till 25 procent är sannolikt inte ovanliga, enligt en ny studie från SLU. Trots detta kan stora viltstammar vara positiva för vissa gårdars ekonomi. Intäkterna från kommersiell jakt kan nämligen överstiga kostnaden för betesskador, och med stängsel runt åkrarna blir vinsten ännu större. Ett sådant mångbruk gynnar dessutom den biologiska mångfalden, då det blir fler betande djur i ett landskap med allt...

  • Externwebben
  • Företagsekonomi
  • Landsbygdsutveckling
  • Vilt- och fiskeförvaltning
  • Institutionen för ekologi
  • Institutionen för ekonomi
  • På startsida EW
  • Forskningsnyheter
  • Pressmeddelanden
24 april 2019
Plastremsor på snöre.

Vad säger forskningen om olika metoder för att förebygga rovdjursangrepp?

Boskapsvaktande hundar och inhägnader kan vara effektiva åtgärder för att förhindra angrepp av rovdjur på tamdjur. Liksom rep med fladdrande tyg, lapptyg. Många andra metoder – både jakt och metoder som inte dödar djuret – verkar också lovande men de har inte utvärderats vetenskapligt i samma utsträckning. Det visar en internationell grupp forskare från bland annat SLU i en omfattande studie som nu publiceras i PLOS Biology.

  • Externwebben
  • Institutionen för ekologi
  • På startsida EW
  • Forskningsnyheter
18 september 2018

Kunskap om tranors vanor kan minska skadorna på jordbruksgrödor

Tranor som under flyttningen övernattar i stora mängder vid våtmarker kan ställa till med stora skador på närliggande åkrar. Nu har Lovisa Nilsson från SLU studerat hur tranorna rör sig och var de väljer att söka föda. I sin avhandling visar hon var och när grödor löper störst risk att skadas och ger förslag på åtgärder som kan minska konflikterna mellan naturvård och jordbruk.

  • Externwebben
  • Ekologi
  • Jordbruksvetenskap
  • Vilt- och fiskeförvaltning
  • Institutionen för ekologi
  • Forskning
  • På startsida EW
  • Avhandlingar
  • Forskningsnyheter
  • Pressmeddelanden
  • Miljö- och naturvårdsvetenskap
13 december 2016

Podd: Vargkramar och värderingar

På Grimsö forskningsstation forskar Camilla Wikenros och Håkan Sand om vargarnas liv. RadioScience åkte dit och fick bland annat veta att i vargdebatten försöker folk vinkla vargforskarnas resultat till att passa in i just sin egen syn på saker och ting.

  • Ekologi
07 juli 2019

Forskningsprojektet Claws and Laws

Tvärvetenskaplig forskning som syftar till att använda lagar bättre för att bevara arter, tex vilt. Läs mer på projektets webbplats www.clawsandlaws.org.

  • Ekologi
07 juli 2019
Leksakslamm med röda markeringar tex på ryggen eller benen.

DNA-teknik visar att besiktningar av misstänkta rovdjursskador oftast är korrekta

Det är viktigt att besiktningarna av tamdjur som misstänks ha angripits av rovdjur stämmer. Både för att tamdjursägare ska få den ersättning de har rätt till och för att förebygga bedrägerier. Forskare från SLU och Lunds universitet har med hjälp av saliv-DNA dubbelkollat ett stort antal besiktningar av får. Det visade sig att besiktningspersonalen i 94 procent av fallen hade gjort den riktiga bedömningen att ett större rovdjur låg bakom angreppet och i 87 procent av fallen hade de även rätt...

  • Externwebben
  • Ekologi
  • Viltskadecenter
  • Institutionen för ekologi
  • På startsida EW
  • Forskningsnyheter
19 oktober 2017

Grensevilt – svensk-norskt projekt om viltförvaltning

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och norska Høgskolen i Innlandet (INN) har fått finansiering till ett projekt med målet att minska gränsbarriärer för skandinavisk viltförvaltning.

  • Externwebben
  • Vilt- och fiskeförvaltning
  • Institutionen för ekologi
  • Forskning
  • På startsida EW
  • Forskningsnyheter
  • Pressmeddelanden
02 januari 2018

SLU-studie visar hur renkalvar kan skyddas från björn

SLU har tillsammans med renskötare utvärderat olika metoder att skydda renkalvar mot björn. Varken kalvning i hägn eller områdesinriktad jakt på björn visade sig vara någon universalmetod som fungerar överallt. Insatserna kräver också stort engagemang från samebyn. Därför föreslår rapporten ett nytt flexibelt ersättningssystem där samebyarna får ersättning utifrån hur många björnar de har i sitt område och där de kan välja de åtgärder som passar lokalt.

  • Externwebben
  • Husdjursvetenskap
  • Vilt- och fiskeförvaltning
  • Viltskadecenter
  • Institutionen för ekologi
  • NJ-fakulteten
  • På startsida EW
  • Forskningsnyheter
  • Pressmeddelanden
08 november 2017
Liten vargvalp i famnen på en forskare med måttband i handen. Foto.

Avkommor till invandrande vargar är mer framgångsrika

Naturlig invandring av ett fåtal obesläktade individer kan ha mycket stor betydelse för den inavlade skandinaviska vargstammens livskraft. Det visar en studie av fruktsamheten hos avkommor till sådana invandrade individer, gjord inom vargforskningsprojektet SKANDULV.

  • Externwebben
  • Ekologi
  • Vilt- och fiskeförvaltning
  • Zoologi
  • Institutionen för ekologi
  • Forskning
  • På startsida EW
  • Externa nyheter
  • Forskningsnyheter
  • Pressmeddelanden
16 augusti 2016
Snöleopard på blommande äng.

Skyddade områden är för små för snöleoparderna

Snöleopardernas revir verkar vara betydligt större än man tidigare trott, enligt en studie från SLU och Snow Leopard Trust som nyligen publicerats i Biological Conservation. Faktum är att bara 40 procent av de skyddade områden där snöleoparderna lever är tillräckligt stora för att kunna hysa ens ett enda par av dessa hotade kattdjur. Resultaten visar hur viktigt det är att fokusera på vad som händer utanför de skyddade områdena för att kunna bevara hotade arter.

  • Externwebben
  • Ekologi
  • Institutionen för ekologi
  • Forskning
  • På startsida EW
  • Pressmeddelanden
  • SLU Global
22 september 2016

Varg i ett område minskar tätheten av rävar de första åren

När varg etablerar sig i ett nytt område får räven fler kadaver att äta. Men samtidigt riskerar de att dödas av varg. En studie inom forskningsprojektet SKANDULV visar att tätheten av räv i ett område minskar de första två åren efter att vargen etablerade sig men sedan återhämtar sig populationen. Troligtvis handlar det om att räven från början inte är van att ha varg i området men sedan lär de sig hur de ska undvika att bli ett byte. Däremot var närvaron av lodjur positivt för rävarna.

  • Externwebben
  • Ekologi
  • Zoologi
  • Institutionen för ekologi
  • På startsida EW
09 oktober 2017
Loading…