Viltekologi

Senast ändrad: 02 juni 2021
Liten vargvalp i famnen på en forskare med måttband i handen. Foto.

Vår forskning ger vetenskapligt underlag till den svenska förvaltningen av vilda djur och fåglar. Då krävs information om hur djuren lever, var i Sverige de finns och genetiska studier. Vi forskar också om människors attityder till rovdjur och vad man kan göra för att minska konflikter om vilt.

Forskning om vilt och rovdjur hittar du på SLU forskningsstation i Grimsö som är en del av institutionen för ekologi.

Vilt i jordbrukslandskapet

Viltekologi är uppdelat i två delar. Petter Kjellander leder forskningen om vilt och viltskador i jordbrukslandskapet. Ofta i perspektivet av den pågående utveckling av nya landsbygdsbaserade näringar med koppling till jakt- och ekoturism som gror på många håll i Sverige såväl som internationellt.

Tre stora framtidsfrågor rör:

  • Markanvändningskonflikter. Det kan vara mellan uppfödning av får och utbredningen av varg eller jordbrukets förutsättningar eller vildsvinets framfart
  • Sjukdomars spridning mellan människa och djur samt mellan husdjur och vilt.
  • Restaurering av förlorade ekosystems flora och fauna.

Dessa frågor är redan idag viktiga, men ett förbättrat underlag från modern biologisk, ekonomisk, medicinsk och samhällsvetenskaplig forskning behövs för att finna långsiktiga, ekologiskt hållbara och för avnämarna acceptabla lösningar i ett samhälle och landskap under ständig förvandling.

Personal inom Viltekologi jordbruk (på forskarnas cv-sidor hittar du mer information om publikationer och aktuella projekt)

Vilt i skog

Henrik Andrens forskargrupp inriktar sig på populationsdynamik och ekologi hos vilt, samt de processer som påverkar utbredning och täthet av vilt i skogslandskapet. Forskningen handlar bland annat om samspelet mellan predatorer och deras bytesdjur. Vi undersöker och förutsäger hur olika viltpopulationer påverkas av förvaltningsåtgärder (till exempel jaktstrategier) eller markanvändning (till exempel skogsbruk och infrastruktur).

Personal inom viltekologi skog (på forskarnas cv-sidor hittar du mer information om publikationer och aktuella projekt)

Del av SITES

Grimsö forskningsstation ingår i SITES, där Grimsö ansvarar för viltövervakning och datatillgänglighet för att kunna studera långsiktiga förändringar i viltpopulationerna. Detta sker också inom ramen för FOMA. 

SLU Viltskadecenter

Forskargrupperna för vilt i skog respektive jordbrukslandskap och Viltskadecenter har ett nära samarbete. Det är ett nationellt centrum för kunskap om vilt, viltskador och samhälle.

Mer information

Nyheter och projekt på temat Vilt och rovdjur

Skandulv

Grensevilt

Varg går över snöig vidd.
Gränsen mellan Sverige och Norge skär genom vargens kärnområde i Skandinavien. Genom det skandinaviska vargforskningsprojektet SKANDULV samordnas forskning om varg. Foto: Håkan Sand
Tranor på åker i morgonljus.
Tranor som under flyttningen övernattar i stora mängder vid våtmarker kan ställa till med stora skador på närliggande åkrar. Det gäller också andra stora fåglar. Därför studerar vi hur de rör sig och var de söker föda. Foto: Johan Månsson
Hus inbäddade i grönska och gula blommor.
Här bedriver vi forskning om viltekologi. Grimsö forskningsstation. Foto: Jenny Svennås-Gillner
Får bakom elstaket.
Hur ska tamdjuren skyddas från rovdjur? Vi forskar till exempel om hur effektiva olika metoder är och vad tamdjursägarna tycker om dem. Foto: Hans Bjurling/Viltskadecenter
Tre kvinnor pejlar rådjur.
Att pejla gps-märkta stora däggdjur som rådjur, vargar och älgar är en vanlig forskningsmetod. Foto: Jenny Svennås-Gillner
En fästing på en sticka.
Hur ser sambanden ut mellan antalet fästingar, dess värddjur och klimatet? Ju mer kunskap vi har om vad som styr variationen av fästingar desto mer exakta rekommendationer kan vi ge för att minska fästingburna sjukdomar. Foto: Chloé Gadacz.
Stor älg.
Inom Grensevilt studerar vi älgarnas vandringsmönster och effekter av predation från varg och järv i relation till andra intressen som skogsbruk, jakt och vindkraft. Målet är utökad och förbättrad, gränsöverskridande, adaptiv förvaltning av älg i gränsregionerna i Dalarna, Värmland och norska Innlandet. Foto: Johan Månsson
En snöleopard i bergen.
Forskare på Grimsö forskningsstation har följt snöleoparder i Tostbergen i södra Mongoliet under många år i samarbete med Snow Leopard Trust. Vi har bland annat sett att de har mycket större revir än man tidigare sett. Och att inventering med viltkameror riskerar att överskatta populationerna. Foto: Snow Leopard Trust
Arbete på lab.
Genetiska analyser är en viktig del av forskningen. Vi har under åren arbetat med prover från bland annat järv, mårdhund, lodjur, dovhjort, vildsvin, trana, varg och rådjur. Foto: Jenny Svennås-Gillner

Relaterade sidor:


Kontaktinformation

Petter Kjellander, professor viltekologi
Institutionen för ekologi, SLU
petter.kjellander@slu.se 0581-697337                           

Henrik Andren, professor viltekologi
Institutionen för ekologi, SLU
henrik.andren@slu.se   0581-697302, 070-2184406

Sidansvarig: anna.lundmark@slu.se