Run free: Bedömning av benhälsa och förberedelse av grisar för ekologisk produktion

I Sverige används samma raser i ekologisk grisproduktion som i konventionella system. Dessa raser är dock framavlade för hög effektivitet och är anpassade för intensiv produktion med snabb tillväxt . Konsumenterna förväntar sig att djurvälfärden är extra bra i ekologisk produktion.  Grisarna har större utrymme och tillgång till utevistelse i rastgårdar eller på bete, vilket ger en mer utmanande miljö och ökad möjlighet till rörelse.

Besiktningen av slaktkroppar vid slakt visar att ekogrisar har högre risk att få ledproblem, såsom osteokondros, än grisar från konventionell produktion, trots att samma raser används. Osteokondros påverkas av många faktorer men ökad aktivitet hos ekogrisar kan vara en del av förklaringen. Även om tidigare studier har funnit att ekologiska grisar är mindre drabbade av hälta och skador än grisar i konventionell produktion (där beläggningen i boxarna är högre) är andelen halta djur fortfarande hög, vilket strider mot målet om förbättrad djurvälfärd i ekologisk produktion.

Idag är det inte känt hur vanliga och allvarliga dessa problem är i Sverige, men paradoxen att grisar som erbjuds en bättre miljö med utevistelse fortfarande har smärtsamma benproblem måste hanteras. Att säkerställa god benhälsa för ekogrisar leder till bättre djurvälfärd, vilket värderas av konsumenterna, och det kan öka efterfrågan på ekologiskt griskött.

Det är därför detta doktorandprojekt syftar till att undersöka benproblem hos ekogrisar. Projektet görs i samarbete med lantbrukare och rådgivare  i olika delstudier för att:

• Kartlägga förekomsten av benproblem hos ekogrisar med olika genetisk bakgrund
• Förbättra och utveckla metoder för att bedöma benhälsa hos levande grisar över tid
• Undersöka om förändringar i miljön i boxen tidigt under uppfödningen förbättrar benhälsan
• Bedöma djurvälfärd, arbetsmiljö och andra hållbarhetsaspekter av ekologisk grisproduktion på gårdsnivå