Många vinnare när humanister möter skogsforskare

Hur skogen ska användas är en komplex fråga med många dimensioner. Skogen kan leverera framtidens bränslen, byggmaterial och kemikalier. Skogen kan spela en viktig roll i att motverka klimatförändringarna. Samtidigt - biodiversiteten måste värnas och människors behov av skog att vistas i tillgodoses. Många intressegrupper möts kring frågan, men betraktar inte världen på samma sätt. Future Forests humanister kan förklara hur skilda värderingar och världsbilder spelar en roll i diskussionen.

- Även om man lyckas kvantifiera alla jordens ekosystem, så kommer det att finnas kvar vaga värden som inte går att kvantifiera, som till exempel känslor och idéer, säger idéhistorikern Erland Mårald, professor vid institutionen för idé- och samhällsstudier vid Umeå universitet.

Future Forests tvärvetenskapliga ansats kommer ur uppfattningen att komplexa frågor behöver angripas från flera håll och av forskare med olika kompetenser. I Future Forests fall allt från skogsskötselforskare till historiker och filosofer. Erland Mårald, som bland annat deltar i ett stort tvärvetenskapligt projekt kring introduktion av exotiska trädslag i södra Sverige, beskriver mötet med den naturvetenskapligt orienterade skogsforskningen.

- Jag tycker att vi mötts med öppenhet från både forskare och intressenter för våra pespektiv och idéer. Vi har ju ingen agenda, utan kan bidra med att ge skogliga forskare och intressenter en möjlighet att granska och förstå sig själv.

Tvärvetenskap är svårt

Att bygga upp framgångsrika tvärvetenskaplig forskningsgrupper är erkänt svårt och i Future Forests början satt grupperna "begreppsmässigt" i sina respektive hörn; skogproduktionsforskare, ekologer, humaniora- och samhällsforskare. Men ett medvetet och uthålligt arbete med att skapa samarbetsprojekt och gemensamma plattformar har lett till en punkt där samarbeten över disciplin- och organisationsgränser faller sig naturliga, och där den samlade kompetensen i att arbeta tvärvetenskapligt har ökat betydligt. Det stora forskningsprojektet kring introduktion av exotiska trädslag är ett exempel på det.

- Vi upplever verkligen att det uppstår ett växelspel. Vi bidrar med nya perspektiv och kan föra med oss perspektiv tillbaka till den humanistiska forskningen, säger historikern Anna Sténs som hör till samma institution som Erland.

Under Future Forests första fyra år har ett tiotal forskare från Umeå universitets humanistiska och samhällsvetenskapliga fakulteter varit del i programmet. Erland Mårald och Anna Sténs hör till dem som varit mycket involverade i den integrerade forskningen.

Många vinnare

Anna och Erland vill inte att det ska låta som att humanisterna kommer som frälsare och undervisar naturvetarna. Även den humanistiska forskningen har mycket att vinna på det tvärvetenskapliga mötet inom Future Forests menar dom. Att som forskare delta på skogssektorns traditionella arenor som föreningen Skogens höstexkursion och Kungliga Skogs- och Lantbruksakademins aktiviteter skapar möjligheter.

Anna Sténs har under Future Forests första fas tagit sig an ämnen som hur "den svenska modellen för skogsbruk" uppstått som idé, hur debatten om skogsgödsling böljat genom historien och hur en förväntad miljökatastrof som skogsdöden tog plats på tidnigarnas förstasidor, för att sedan försvinna (de senare projekten med Örjan Kardell). Möten med skogsbrukets praktiker har varit en värdefull input för henne.

- Alla nya kontakter och kunskaper öppnar för nya samarbeten och idéer. Det ger oss idéer om nya områden att beforska och nya områden att söka pengar för, säger Anna Sténs.