CV-sida

Jonas Johansson Wensman

Jonas Johansson Wensman
Jag är veterinär sedan 2004 och har ett specialintresse för infektionssjukdomar. Då särskilt samspelet mellan infektionsämnen, det infekterade djuret (värden) och miljön. Just nu jobbar jag mest med infektionssjukdomar hos idisslare, men även hos t ex hund.

Presentation

Nuvarande tjänst:

Forskare

Docent i infektionssjukdomar

 

Undervisning

Jag är kursledare för kursen Examensarbete i veterinärmedicin. https://internt.slu.se/vet-examensarbete

Dessutom föreläser jag i flera kurser inom bl.a. veterinärprogrammet (Allmän sjukdomslära, Idisslarmedicin och Infektionssjukdomar).

Forskning

Jag leder ett antal forskningsprojekt om infektionssjukdomar hos djur:

Infektionssjukdomar hos får och getter

Peste des petits ruminants (PPR) är en smittsam virussjukdom hos får, getter och andra små idisslare som främst drabbar de fattigaste människorna i de fattigaste länderna i världen. Får och getter är nämligen vanliga husdjur i små lantbruk och för eget husbehov i Afrika, Mellanöstern och Asien, områden där PPR är vanligt förekommande och därmed drabbar extra hårt. Djuren sköts ofta av kvinnor och småbruket utgör en stor extrainkomst för dem och deras familjer, avgörande för deras dagliga överlevnad och ett viktigt led i demokrati- och jämlikhetsutvecklingen då kvinnor får en egen inkomst. Smittsamma sjukdomar såsom PPR utgör emellertid allvarliga hinder för vidareutveckling av småbruken och har beskrivits som en viktig faktor som kan leda till kronisk fattigdom bland småbrukare.

Vi studerar olika aspekter kring infektionssjukdomar hos får och getter i låg- och medelinkomstländer, främst Tanzania, Pakistan, Botswana och Zambia.

Forskningen är finansierad av Vetenskapsrådet (projektnummer 348-2013-6402, 348-2014-4293 och 2016-05667).

Infektioner hos små idisslare

http://www.slu.se/sv/institutioner/stad-land/forskning/landsbygdsutveckling/projekt/ppr/

 

Råmjölkens antikroppskvalitet och kalvars upptag av antikroppar från råmjölken hos mjölkkor: betydelse för hälsa och produktion, samt möjligheter till genetisk selektion

Råmjölk med tillräcklig mängd antikroppar är livsviktig för den nyfödda kalven. En nyfödd kalv är nämligen helt beroende av att få råmjölk under första dygnet för att hålla sig frisk och kunna överleva fram till avvänjningen. En stor andel av korna har dock undermålig mängd antikroppar i råmjölk. Det finns även kalvar som inte tar upp den mängd antikroppar från råmjölken som man skulle kunna förvänta sig, så kallad ”failure of passive transfer” (FPT). Å andra sidan finns det kalvar som tar upp antikroppar från råmjölk mycket effektivt. Vi är övertygade om att genetiska faktorer spelar stor roll.

Detta projekt syftar till att studera hur råmjölkens antikroppskvalitet och upptag av antikroppar hos kalv påverkar hälsa och produktion, samt identifiera genetiska markörer för effektivitet av antikroppsupptag hos kalv och variationen i råmjölkens antikroppskvalitet hos mjölkkor för att möjliggöra framtida genetisk selektion. Detta kan leda till avsevärt ökad kalvhälsa och produktion.

Projektet finansieras av Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF; V1430009).

 

Variation i mikrobiota – effekter på sjuklighet och dödlighet hos kalvar i svenska mjölkkobesättningar

Trots att stora forsknings- och informationsinsatser gjorts under de senaste årtiondena har många mjölkkobesättningar bristfällig kalvhälsa, hög kalvdödlighet och ett otillfredsställande smittskydd. De svenska mjölkkobesättningarna fortsätter att öka i storlek och kalvdödligheten är högre i större besättningar. En oacceptabelt stor andel av kalvdödligheten kan idag inte förklaras med de diagnostiska metoder som används rutinmässigt, men det är troligt att det finns en stark koppling till tidiga infektioner.

I det här projektet kommer vi att fokusera på spädkalvsdiarré. Projektet syftar till att undersöka om flera olika infektioner samverkar och skapar ett högt smitt-tryck, och i vilken utsträckning smitt-trycket påverkar kalvdödligheten och besättningarnas totala produktion. I projektet jämförs därför förekomsten av olika smittor i besättningar med hög och låg kalvdödlighet. Med nyligen utvecklade metoder kan man identifiera arvsmassa från alla infektionsämnen (virus, bakterier och parasiter) som finns i ett prov. Vi kommer att använda sådana metoder för att upptäcka mängden av de infektionsämnen som förekommer hos kalvarna och relatera detta till besättningarnas smittskyddsrutiner. Projektet kommer att ge en samlad bild av infektionstrycket, vilka infektioner som bidrar till kalvdödligheten och hur infektionstrycket varierar mellan och inom besättningar över tid. Denna kunskap kommer att ge ett bättre underlag för förebyggande arbete så att kalvhälsan på mjölkgårdarna kan förbättras. Vi är övertygade om att smittskydd är lönsamt och att resultaten från projektet snabbt kommer att kunna omsättas i praktiken utan stora kostnader.

Projektet finansieras av Formas (projektnummer 2016-00666).

Variation i mikrobiota

 

Kennelhosta hos hund

Kennelhosta är en välkänd sjukdom hos hund som är lätt att känna igen och diagnostisera kliniskt. Däremot är det sällan som den mikrobiologiska orsaken (virus och/eller bakterier) till sjukdomen fastställs. Därför finns det begränsad kunskap om orsaken bakom sjukdomsutbrott. Detta projekt syftar till att ge en bild av smittläget i Sverige, information som är viktig för att kunna förebygga sjukdom och förhindra smittspridning. Forskningen sker i samarbete med andra forskare vid SLU (Bodil Ström Holst, Anne-Lie Blomström, Maja Malmberg, Sofia Hanås och Anna Hillström), SVA (Anna Lindhe, Elisabeth Bagge, Erik Eriksson och Tomas Jinnerot) och kliniskt verksamma veterinärer vid djursjukhus runt om i Sverige. Forskningen finansieras av Jan Skogsborgs fond och Svelands stiftelse, samt MSD Animal Health.

Kennelhosta hos hund

 

Bornavirusinfektioner

Bornavirus orsakar neurologiska sjukdomar hos ett stort antal djurarter. I Sverige är det främst orsak till vingelsjuka hos katt, men det har även påvisats hos häst, lodjur och papegoja. Min forskning syftar till att öka kunskapen om utbredningen av bornavirus i Sverige och andra länder, samt hur virus orsakar sjukdom och kan undkomma det infekterade djurets immunsvar så att det kan etablera en långvarig infektion. Forskningen sker i samarbete med andra forskare vid SLU (bl a Mikael Berg, Anne-Lie Blomström och Bodil Ström Holst), SVA (bl a Veronica Rondahl, Erik Ågren) och utländska samarbetspartners i Norge, Island, Tyskland, Storbritannien och USA. Nuvarande forskning finansieras av Svelands stiftelse för djurens hälsa och livskvalité för att undersöka bornavirus hos papegojor och vilda fåglar.

Bornavirus hos papegojor och vilda fåglar

Samverkan

Omfattande samverkan sker i forskningsprojekten med forskare från Sverige (i första hand vid SLU och SVA) och utomlands (Tanzania, Zambia, Botswana, Pakistan, Storbritannien, Frankrike, Holland, Portugal och Norge). Dessutom sker nära samverkan med aktörer inom näringen (t ex Växa Sverige, Gård- och djurhälsan, Lantmännen, Viking Genetics).

Forskningsprojekten omfattar även flera discipliner inom veterinärmedicin, och inkluderar även samarbete med forskare inom samhällsvetenskap (landsbygdsutveckling).

Bakgrund

Utbildning och examina

Docent, SLU 2016 (infektionssjukdomar)

Veterinärmedicine doktor, SLU 2011 (virologi)

Veterinär, SLU 2004

 

Tjänster

Postdoktor i idisslarmedicin, SLU 2012-2015

Gästforskare vid Sokoine University of Agriculture, Tanzania 2014-2015

Forskningskoordinator för fokusområde “Infektioner och miljögifter” inom SLU:s forskningsplattform Framtidens djurhälsa och djurvälfärd 2016-2017

Forskare i idisslarmedicin, SLU 2015-

 

Publikationer i urval

1.     Wensman, J.J., Munir, M., Thaduri, S., Hörnaeus, K., Rizwan, M., Blomström, A-L., Briese, T., Lipkin, W.I. & Berg, M. 2013. The X proteins of Bornaviruses interfere with type I interferon signaling. J Gen Virol, 94(2):263-269.

2.     Wensman, J.J., Blomqvist, G., Hjort, M. & Holst, B.S. 2013. Presence of antibodies to Schmallenberg virus in a dog in Sweden. J Clin Microbiol, 51(8):2802-2803.

3.     Wensman, J.J., Lindahl, J., Wachtmeister, N., Torsson, E., Gwakisa, P., Kasanga, C & Misinzo, G. 2015. A study of Rift Valley fever virus in Morogoro and Arusha regions of Tanzania – serology and farmers’ perceptions. Infect Ecol Epidemiol, 5:30025.

4.     Jinnerot, T., Malm, K., Eriksson, E. & Wensman, J.J. 2015. Development of a TaqMan real-time PCR assay for detection of Bordetella bronchiseptica in dogs. Vet Scie Res Review 1(1):14-20.

5.     Wensman, J.J., Leuchowius, K-J., Yan, J., Berg, A-L., Ludwig, H., Bode, L., Belák, S., Landegren, U., Söderberg, O. & Berg, M. 2016. Visualization of Borna disease virus protein interactions with host proteins using in situ proximity ligation assay. British J Virol, 3(1):11-23.

6.     Fischer, K., Chenais, E., Torsson, E. & Wensman, J.J. 2016. Where is the Participation in Participatory Epidemiology? How Engagement with Social Science could lead to Improved Understanding and Control of Peste des Petits Ruminants. British J Virol 3(4):105-114.

7.     Torsson, E., Kgotlele, T., Berg, M., Mtui-Malamsha, N., Swai, E.S., Wensman, J.J. & Misinzo, G. 2016. History and current status of peste des petits ruminants virus in Tanzania. Infect Ecol Epidemiol 6:32701.


Kontaktinformation
Forskare vid Institutionen för kliniska vetenskaper (KV); Enheten för idisslarmedicin
Telefon: 018-671446
Postadress:
SLU, Institutionen för kliniska vetenskaper
Box 7054
750 07 Uppsala
Besöksadress: Ulls väg 26, Uppsala