SLU-nyhet

FoU-dagarna 2016 – tema växtodling

Publicerad: 30 november 2016

Mer än hundra rådgivare, forskare och lantbrukare och andra hade lockats till Skövde för förkovran och nya insikter den 20–21 september. Konferensen arrangerades av Jordbruksverket i samarbete med EPOK, SLU Ekoforsk och Hushållningssällskapet. Gemensamma sessioner om breda engagerande ämnen varvades med parallella sessioner med det senaste från forskningen inom ekologisk växtodling, trädgård och djurhållning.

Sessionen om växtodling handlade till stor del om aktuella växtskyddsfrågor och möjligheter till kontroll av både ogräs och växtskadegörare i ekologiska odlingssystem. Resultat från en rad tillämpade forskningsprojekt redovisades, där en av de gemensamma nämnarna var hur man kan förebygga växtskyddsproblem genom att öka diversiteten i odlingen, exempelvis genom att samodla olika grödor och genom att samodla olika sorter av samma gröda.

Vidare redovisades nya studier av mervärden av odling av fånggrödor i växtföljden samt helt färska preliminära resultat från den ekologiska sortprovningen säsongen 2016. Mer om sorter redovisades vad gäller åkerböna – olika sorters lämplighet som foder till gris där både odlingsaspekter och fodervärde studerats. Ogräskontroll i ekologisk odling är alltid ett aktuellt ämne som togs upp även denna gång, bland annat med presentation av de senaste resultaten kring en allt effektivare ogräskontroll med hjälp av radhackning. I nedanstående avsnitt sammanfattas några av föredragen lite mer i detalj.

Resultaten från den ekologiska sortprovningen 2016 som presenterades av Jannie Hagman är inte färdigbearbetade och publicerade, men mycket information finns på hemsidan, resultat från tidigare år samt även information om provningen 2016:

Läs programmet för FoU-dagarna

Odling av sort- och artblandningar kan ge en robustare ekologisk växtodling

Sortblandningar – angrepp av bladlöss

Velemir Ninkovic inledde med intressanta resultat om att odling av specifika sortblandningar kraftigt kan minska angrepp av bladlöss genom att sorterna utsöndrar kemiska ämnen som triggar motståndskraft som bladlöss. Preliminära resultat från 2016 visar ett 50-procentigt minskat angrepp av bladlöss om sorterna Fairytale och Salome samodlas jämfört med odling i renbestånd. Man försöker hitta andra vägar för att motverka angrepp eftersom det idag inte finns några resistenta sorter mot den vanliga havrebladlusen. Sannolikt kommer dessa strategier även bli intressanta i konventionell odling i och med prognoser om ökad förekomst av bladlöss i ett varmare klimat och på grund av ökande resistensproblem för de kemiska växtskyddsmedlen. Ett problem för den praktiska tillämpningen är att det bara är vissa av sortblandningarna som fungerar och att nya sorter introduceras där man inte känner till sortblandningseffekten. Velemir påpekade också att nya strategier behövs i växtförädlingen där sorters egenskaper för att utveckla denna typ av inducerat försvar inkluderas, det vill säga försvarsmekanismer som sätts igång vid exempelvis angrepp av bladlöss.

Sorter och raser – gulrost

Anna Berlin berättade om gulrosten, dess biologi och spridning och om att nya raser av gulrost spridits till Sverige under senare år och orsakat stora skador i både rågvete och vete. Gulrosten kan spridas över mycket långa distanser. För rätt sortval och odlingssäkerhet är det mycket viktigt att följa olika sorters mottaglighet för aktuella gulrostraser. Anna Berlin menade också att det är en bra strategi att inte lägga alla ägg i samma korg, det vill säga att man bör ha många sorter i odling för att undvika totalangrepp och för att motverka att sorternas resistens bryts.

Sort- och artblandningar – fusarium

Paula Persson har i ett projekt undersökt om sort- och artblandningar kan minska risken för fusariuminfektioner. Höga halter av mykotoxiner orsakade av fusariumangrepp har under de senaste åren uppmärksammats och problemen är betydande med kassation av spannmål som följd. I fältförsök 2014 och 2015 studerades dels sortblandningar av havre och vårvete jämfört med odling av respektive sorter i renbestånd, och dels effekter på fusariumangrepp i spannmålen av samodling, havre med ärt och vårvete med åkerböna. Sortblandningarna påverkade tyvärr inte fusariumangreppen något av åren. Samodling med ärt påverkade fusarium i havre marginellt, även om angreppen i havre var något lägre i samodling än i renbstånd 2015, det år då fusariumangreppen var betydligt starkare än året innan, 2014. Däremot visade resultaten av att samodla vårvete med åkerböna en tydlig och positiv effekt med lägre infektion än i vårvete i renbestånd.

Många aspekter på samodling av trindsäd

Ett stort antal försök har genomförts de senaste åren för att utvärdera värdet av samodling av trindsäd, flest försök om samodling med spannmål och även några försök där åkerböna och majs samodlats. Generellt konstaterade Eva Stoltz att samodling kan ha fördelar ur många aspekter så som sjukdomsangrepp, ogräsförekomst, skörd och proteinhalt, men att effekterna skiljer sig beroende på vilka arter som samodlas. Exempelvis minskade svampangrepp i åkerböna vid samodling med majs men inte vid samodling med havre. Däremot innebar denna samodling ingen fördel vad gäller ogräsförekomst jämfört med att odla åkerböna i renbestånd. Majsen tjänade dock mycket på samodling med åkerböna ur ogrässynpunkt.

När ärt och åkerböna samodlades med havre var det främst ärterna som vann på samodlingen med lägre ogräsbiomassa i ärt/havre än i ärt i renbestånd. Försöken med majs och åkerböna visade att både totalskörd och sammanlagd proteinskörd var högre i majs-åkerböna än i både majs respektive åkerböna i renbestånd. En ytterligare aspekt som är viktig ur utfodringssynpunkt är dock att proteinhalten i majs-åkerbönsblandningen var betydligt lägre jämfört med åkerböna i renbestånd.

Maria Wivstad

 

Sidansvarig: janne.nordlund.othen@slu.se