SLU-nyhet

Ja kväve ger en bra indikation på näringsstatusen för växten!

Publicerad: 01 november 2016

Växter behöver åtminstone 16 näringsämnen men i många studier mäts bara kväve eftersom det anses avspegla växters näringsstatus väl. Men det har egentligen aldrig testats systematiskt hur väl variationen i kvävekoncentration representerar variationen i andra näringsämnen. Nu visar en ny studie från SLU att vi med gott samvete kan fortsätta mäta kväve som en indikator på växters näringsstatus.

Martin Weih och hans kollegor har studerat vad som händer med näringsämnena i växten från frö till frö. Kunskapen kan i förlängningen användas till ett verktyg som kan förutsäga om avkastningen blir god eller om åtgärder måste sättas in.

Forskarna använde data från ett långliggande försök i Säby och studerade koncentrationen av 11 ämnen hos höstvete under en hel odlingscykel från utsäde till avkastning. De valde ett fuktigt år och ett torrt år.  

Påverkan på näringsbalans

Tanken var att undersöka hur näringsbalansen påverkades av utvecklingsstadium, väderförhållanden och förfrukt, det vill säga den gröda som odlas innan höstvetet. Det visade sig att både utvecklingsstadium och väderförhållanden påverkade näringsbalansen (stökiometrin). Däremot visade studien inte på några tydliga resultat för förfrukten.

- Vi hade förväntat oss att olika förgrödor, här raps, lin, vall och höstvete, skulle påverka näringsbalansen hos höstvetet. Detta skulle ge oss möjligheten att förutse eventuella näringsrelaterade effekter av en förgröda på höstvetets avkastning i ett tidigt stadium, innan effekten på avkastningen går att se, berättar Martin Weih.

Inget mönster för förgröda

Resultaten visade att förgrödan påverkade koncentrationerna hos enstaka näringsämnen vissa år, men forskarna fann inget systematiskt mönster. Detta kan tyda på att eventuella effekter av en förgröda på avkastningen inte är kopplade till näringsbalansen utan andra faktorer. Det kan också vara så att förgrödan inte påverkar avkastningen i just denna försöksodling, eller att eventuella näringsrelaterade effekter bara blir synliga efter längre tid.

- Trots detta negativa resultat tror vi att stökiometrin kan ha en stor potential som verktyg för att ta pulsen på grödor och förebygga eventuella kommande skördeförluster kopplade till grödornas näringsbalans, säger Martin Weih.

Kväve bra indikator

Studien visade också att kväve är en bra indikator på de andra växtnäringsämnena - något som ofta tagits för givet både inom forskning och rådgivning trots att det inte visats vetenskapligt.

- Jag var ganska öppen för att kväve kanske inte skulle vara en så bra indikator som vi trodde men det visade sig att vi med gott samvete kan fortsätta mäta kväve som en mer generell indikator på växters näringsstatus, säger Martin Weih.


Kontaktinformation

Martin Weih, professor
Institutionen för Växtproduktionsekologi, SLU
martin.weih@slu.se  018-672543