10 års Bti-behandlingar för myggbekämpning längs nedre Dalälven har gett små effekter på bakteriesamhällen

Bacillus thuringiensis subsp. israelensis (Bti) har världsvid användning för biologisk bekämpning av mygg- och knottlarver. Bti är en bakterie som är vanlig i jord och tillhör gruppen arter som är nära besläktade med Bacillus cereus (Bcg). När Bti-bakterien sporulerar produceras pre-toxiner som, när de äts av mygg- och knottlarver orsakar sjukdom och död hos larverna.

Vilka effekter har 10 års Bti-bekämpning?

Men vad händer när vi applicerar Bti i många år på samma plats? Kommer de befintliga populationerna av Bcg att påverkas? Det var frågan som Salome Schneider och Ingvar Sundh vid institutionen för molekylära vetenskaper på SLU, tillsammans med kollegor från Uppsala universitet och Aarhus universitet ville ha svar på.

– I Sverige har Bti använts i stor skala sedan 2001 på tillfälligt översvämmade älvängar och sumpskogar längs nedre Dalälven. Flera av de behandlade trakterna ligger i Natura 2000-områden. Nu ville vi undersöka om Bti-behandlingarna också lett till förändringar i de befintliga populationerna av Bcg, och därför kanske också på andra organismer som inte var målet för åtgärderna, säger Ingvar Sundh.

Molekylära metoder för analys av bakteriepopulationer

Tidigare hade vi mycket begränsad information om hur spridda och talrika Bti- och Bcg-bakterier är i detta slags översvämningsmarker. Dessutom fanns det just ingen kunskap om vilken potentiell överlevnad och spridning tillsatta Bti-sporer hade på lång sikt. I den här studien undersökte författarna de här frågorna genom att ta jord- och sedimentprover i olika livsmiljöer och sedan analysera proverna med molekylära metoder. Prover togs från olika lokaler i våta ängar och sumpskogar, både från platser som behandlats med Bti och från obehandlade platser. Dessutom togs prover i väldränerade skogar som aldrig behandlats med Bti.

Bcg- och Bti-bakterier hittades i alla miljötyper, men variationerna mellan livsmiljöer och provtagningstillfällen var stora. Sammantaget visade studien att flera års behandlingar med Bti endast hade försumbara effekter på den totala Bcg-förekomsten och små effekter på förekomsten av Bti-bakterier.

– Våra data visar att det är mycket osannolikt att 10 års Bti-användning vid Dalälven har förändrat Bti- och Bcg-bakteriernas förekomst så att det kunnat ha permanenta effekter, varken på mygglarver eller på andra organismer som inte var målet för behandlingen, säger Ingvar Sundh.