SLU-nyhet

Tidsstudie för skötsel av kalvar i svensk mjölkproduktion

Publicerad: 06 november 2018
kalvar300x300.jpg

I ett examensarbete utfört av Johan Daniels, student vid Lantmästarutbildningen vid SLU i Alnarp, har arbetsbehovet för skötsel av mjölkdrickande kalvar undersökts på 16 medelstora och stora svenska mjölkgårdar. Undersökningen visar på stora variationer och att de dagliga rutinerna utgör det största delen av arbetet. Rutiner som kan förändras.

Vikten av god kalvhälsa

Kalvskötseln har genomgått en del förändringar de senaste åren och utvecklingen går mot att kalvarna sköts separat i egna avdelningar där man bättre kan tillgodose kalvens behov. Vikten av god kalvhälsa och vad som påverkar kalvhälsan har betonats och förbättrats. Kalvens skötsel är arbetskrävande och kräver god tillsyn av djuren, men de tunga arbetsmomenten kan rationaliseras och arbetskostnaden kan minska på många svenska mjölkgårdar. Mjölkproduktionen genomgår en ständig rationaliseringsprocess och det finns studier som visar att de gårdar som investerat i hög grad av automatisering för skötsel av mjölkkorna har ett större arbetsbehov för skötsel av ungdjur och kalvar. Det är här denna studie tar vid då den har undersökt arbetsbehovet för skötsel av mjölkdrickande kalvar som varit dåligt undersökt under svenska förhållanden.

Få studier om arbetsbehovet för kalvskötsel

Bakgrunden till detta arbete är att det finns väldigt få studier som undersöker arbetsbehovet för kalvskötsel. När man i Agriwise ska beräkna kostnader för kalvar används data från 1983 för att beräkna arbetsbehov. Traditionellt har kalvar inhysts i ensamboxar hela mjölkperioden, dessa boxar har ofta stått i samma stall som mjölkkorna. Numera inhyses kalvar på en mängd olika sätt men denna studie har fokuserat på fyra system för att se om det finns skillnader i arbetsbehov mellan dessa. Resultaten från studien är tänkt att användas som benchmarking för mjölkföretagare och att kunna användas som underlag vid nyinvesteringar och byggnationer.

Metod

Studien har genomförts på 16 gårdar. Metoden som använts är självrapportering där personen som skött kalvar på de studerade gårdarna genomfört en tidsloggning för skötsel av kalvarna under två normala arbetsdagar. Detta har sedan följts upp av en intervju för att täcka in arbetsmoment som inte sker varje dag. I studien delas arbetstiden för kalvskötseln i två kategorier: Arbetstid för rutinsysslor som sker varje dag och arbetstid för sysslor som sker mer sällan än varje dag. Det som undersökts är arbetsbehovet för skötsel av mjölkdrickande kalvar och förhållandet mellan gårdsstorlek och arbetsbehov per kalv. Studien har även undersökt vad som har störst betydelse för arbetsbehovet i kalvskötseln för gårdarna som deltagit i studien.

Resultat

Eftersom det skiljer mycket mellan gårdar som använder sig av samma produktionssystem och urvalet dessutom är litet har det varit svårt att analysera vilket produktionssystem som är effektivast. Resultaten visar att arbetsbehovet per kalv sjunker ju fler kalvar som finns på gården, den genomsnittliga tidsåtgången per kalv i studien är 4,1 minuter per dag men det finns gårdar som lägger 9 minuter per kalv och dag och gårdar som endast lägger 1,5 minuter per kalv och dag. I genomsnitt använder gårdarna i studien 25-30% av arbetstiden på det som kan kallas ”sällandagsgöra”. Detta innebär arbeten som inte sker varje dag men som ändå är tydligt kopplade till kalvarnas skötsel. Det kan handla om påfyllnad av foderförråd och utgödsling. Resterande arbetstid läggs på det arbete som upprepas varje dag. Undersökningen visar på stora variationer och att de dagliga rutinerna utgör det största delen av arbetet. Detta tyder på att de gårdar som lägger mycket tid per kalv kan göra stora tidsbesparingar genom att förändra sina dagsrutiner.

Läs hela arbetet här.

Författare: Johan Daniels

Handledare: Ander Herlin, SLU, Universitetslektor vid Institutionen för biosystem och teknologi

Examinator: Madeleine Magnusson, SLU, Forskare vid Institutionen för biosystem och teknologi.

Relaterade sidor:

Kontaktinformation

Anders Henrik Herlin, universitetslektor och samverkanslektor
Institutionen för biosystem och teknologi, SLU
anders.herlin@slu.se, 040-41 52 19, 070-455 51 94

Sidansvarig: hanna.weiber.post@slu.se