SLU-nyhet

Växtskyddsmedel i ekologisk produktion – användning och risker

Publicerad: 15 februari 2018

En ny rapport från EPOK, Centrum för ekologisk produktion och konsumtion vid SLU, beskriver vilka växtskyddsmedel som används i ekologisk produktion och vilka risker de har för hälsa och miljö. Förebyggande åtgärder dominerar och användningen av växtskyddsmedel är begränsad. Främst biologiska växtskyddsmedel används och utöver det ett fåtal kemiska växtskyddsmedel, de flesta med låg risk för hälsa och miljö. Dessa används främst i produktion av frukt, bär och grönsaker. Arbetet är finansierat av Ekhagastiftelsen.

-----------------------------

Uppdaterad maj 2018

På sidan 14 om allmänkemikalier i ekologisk produktion fanns i tidigare version fel i tabell 2 och i texten.

Rättad text:

För att godkännas som allmänkemikalie i ekologisk produktion måste ämnet vara godkänt både som livsmedel och vara av vegetabiliskt eller animaliskt ursprung. [...] Det medför att av 18 allmänkemikalier är 12 aktuella för ekologisk produktion (Tabell 2, uppdaterad i dokumentet). 

------------------------------

– Syftet med sammanställningen är att sprida kunskap om vilka växtskyddsmedel som används samt risker för hälsa och miljö, säger Maria Wivstad, som är föreståndare vid EPOK.

– Med detta underlag vill vi belysa behovet av effektiva växtskyddsmedel i vissa grödor och ge en framåtblick över behov av framtida åtgärder och forskning för att få ett mer effektivt växtskydd i ekologiska system som samtidigt bidrar till en hållbar produktion, säger Maria.

Johan Ascard, en av författarna arbetade tidigare på EPOK, men är nu rådgivare inom ekologisk produktion på Jordbruksverket.
– Förebyggande åtgärder räcker långt men inte alltid ända fram och då bidrar de växtskyddsmedel som är godkända i ekologisk produktion till att lösa olika växtskyddsproblem, säger Johan.

Det används överhuvudtaget inga ogräsmedel i ekologisk odling. Och i de flesta lantbruksgrödor (som spannmål och potatis) används inte växtskyddsmedel alls. Det är främst biologiska medel och några kemiska växtskyddsmedel som används sparsamt och endast vid behov, främst i frukt, bär och grönsaker.

En annan av författarna till rapporten är Klara Löfkvist forskare vid EPOK och RISE, Research Institutes of Sweden.
– Viktiga användningsområden för växtskyddsmedel i ekologisk produktion är bland annat biologisk betning av utsäde med mikroorganismer, biologiskt växtskydd med mikroorganismer mot fjärilslarver och nyttodjur mot insekter och kvalster i växthus, säger Klara Löfkvist

Vid behov används även järnfosfat mot sniglar i lantbruksgrödor och grönsaksodling, svavel mot sjukdomar i frukt-och bärodling samt rapsolja och pyretriner mot insekter i grönsaksodling.

Axel Mie, kemist vid Karolinska Institutet, har skrivit avsnitten om risker för hälsan.
– Av tio ämnen eller ämnesgrupper som används som kemiska växtskyddsmedel i ekologisk produktion i Sverige har tre stycken humantoxiska egenskaper; pyretriner, spinosad och järnfosfat, säger Axel Mie.

Ingen av dessa är misstänkt reproduktionstoxiska eller cancerframkallande. Pyretriner är den ämnesgrupp som är mest problematisk ur hälsosynpunkt, eftersom de är klassade som akut toxiska för människor. Som jämförelse kan nämnas att av 141 ämnen som är godkända i konventionell produktion har 134 ämnen toxiska egenskaper.

– Man hittar sällan resthalter av växtskyddsmedel i ekologiska livsmedel och de beräknade riskerna för människor är betydligt lägre med en ekologisk kost jämfört med konventionell kost, säger Axel

Några av de kemiska växtskyddsmedel som är godkända inom ekologisk produktion medför vissa miljörisker. Både spinosad och pyretriner är toxiska för vattenlevande organismer och pyretriner är dessutom giftigt för bin och får därför inte användas i blommande grödor. Detta gör att man måste vara försiktig vid spridning av dessa medel för att minska riskerna. Pyretriner har dock kort nedbrytningstid, vilket medför en mindre risk för att de återfinns i vattendrag och grundvatten.