SLU-nyhet

Svenska plantskolor ska skyddas effektivare från skadegörare

Publicerad: 13 maj 2019
rebecca.jpg

Plantskolor är extra känsliga för skadegörare. I ett varmare klimat blir till exempel skadesvampar allt vanligare. Därför ska miljövänliga och hållbara strategier utvecklas för att bekämpa svampsjukdomar i plantskolor i ett nytt projekt. Rebecca Larsson har precis börjat arbeta som industridoktorand för institutionen för skoglig mykologi vid SLU och Svenska Skogsplantor.

Svensk skogsindustri sysselsätter tiotusentals människor och är oerhört viktig för Sverige. Idag växer Sveriges skogar i en högre takt än de avverkas och nu planteras nästan 350 miljoner plantor varje år. Av dem är 171 miljoner gran och 157 miljoner tall.

Ett varmare klimat ger fler skadegörare

Med ett varmare klimat och nya skadegörare i Sverige blir det allt viktigare att ha ett fungerande växtskydd och en effektiv fröproduktion. Skadegörarna kan spridas snabbt med transporterat gods och genom att olika exotiska växter importeras. Skadegörarna är ofta olika slags svampar som kan skada plantan både över och under jord.

Rebecca Larsson tog en jägmästarexamen 2015 på SLU och har efter det jobbat ungefär två och ett halvt år som biträdande plantskolechef hos Bergvik Skog Plantor.

– Målet med mitt doktorandprojekt är att utveckla kunskapen om integrerat växtskydd, eller IPM som det också kallas. Jag hoppas att kunna öka kunskapen om hur skadesvampar sprider sig och infekterar plantor och därigenom kunna utveckla miljövänliga och hållbara strategier för att bekämpa svampsjukdomar i plantskolor, säger Rebecca.

plantskola2.png
Martin Larsson, odlingsledare på Lugnets plantskola, Audrius Menkis, SLU, och Rebecca Larsson vid ett mörkläggningsfriland. Här kommer plantorna få kortare dagslängd för att simulera höst och därmed kunna invintras. Foto: Åke Olson.
plantskola3.png
Tallplantor från årets första sådd på Lugnets plantskola, Svenska Skogsplantor. Foto: Åke Olson.

Plantor ska skyddas med olika angreppssätt

Det integrerade växtskyddet ska utvecklas genom flera olika angreppssätt. Till exempel kommer skadegörare att övervakas, olika odlingsstrategier utvärderas och miljöfaktorer undersökas, både i plantskolorna och efter utplantering i skogen.

– Jag kommer jobba både i fält och i labbet under min doktorandtid. Jag ser fram emot att lära mig mer om sekvensering, bioinformatik och datamodellering av svampars spridning, berättar Rebecca.

Nuvarande bekämpningsstrategier behöver ändras

Idag bekämpas skadesvampar med olika odlingsstrategier och med kemiska bekämpningsmedel, fungicider. Fungicider innehåller ofta att hälsofarliga och miljöfarliga substanser. Några av de fungicider som används idag kan komma att förbjudas inom EU. Dessutom finns problem med att skadesvampar utvecklar resistans mot fungicider.

Nyttoorganismer som särskilda svamp- och bakteriearter kan öka toleransen mot stressfaktorer och dessutom öka tillväxten hos tall och gran. De här organismerna finns naturligt i skogsmark, men i plantskolor används ofta relativt sterila substrat där kombinationen av fungicider och högt näringsinnehåll minimerar förekomsten av nyttoorganismer. Därför kommer effekter av olika nyttoorganismer utvärderas med förhoppningen att hitta nyttoorganismer som både kan bekämpa skadesvampar och som är tillväxtfrämjande.

– Det är roligt att ha anställt Rebecca till det här projektet. Hon har ju tidigare jobbar inom den här branschen som forskningen rör sig inom, något som jag tror kommer vara väldigt värdefullt för projektet, säger Åke Olson som är Rebeccas handledare.

Sidansvarig: cajsa.lithell@slu.se