Älgfarmer uppmuntrades av vetenskapen

ÄLGEN I HISTORIEN. I de delar av världen där älgen förekommer har människan då och då tagit hem älgkalvar från skogen. Ofta gjordes det av ren nyfikenhet, men ibland stimulerade staten till mer organiserade ansatser för att göra älgen till ett husdjur. I Sverige stödde exempelvis Vetenskapsakademien sådana ansatser i mitten av 1700-talet genom belöningar, men intresset var mycket svagt. Den som först berättade om sina rön kring uppfödning av älg i akademiens tidskrift var Isak af Darelli år 1819, som därmed förtjänar titeln "Sveriges förste älgforskare". Fortsatta försök i landet uteblev.

Älgen som mjölkproducent

I Ryssland gjordes domesticeringen mer framgångsrikt, framför allt med början under 1930-talet. Den första älgfarmen under vetenskaplig ledning etablerades i Pechora-Illychsky och den drivs fortfarande. Syftet var att utvärdera älgen som kött- och mjölkproducent samt som klövje-, rid- och dragdjur. En farm i Kostroma etablerades 1963 och även den fortlever. Nu håller farmerna några tiotals älgar och är främst inriktade på turism och avsalu.

Mycket av vår grundläggande kunskap om älgen togs fram vid de ryska älgfarmerna. Älgarna gick bra att tämja, men för att lyckas måste den påbörjas i tidig ålder, helst när kalvarna är ett par tre dagar. Redan efter två veckor var det mycket svårt. De gavs först nappflaska och senare kvistar av till exempel sälg och rönn. Allt eftersom tillfördes pellets som en del i födan.

Älgarna mjölkades för hand, även med maskin, och gav i medeltal 2,5 liter per dag. Under en säsong blev det 100-400 liter. Mjölken visade sig ha läkande förmåga för vissa magsjukdomar och levererades till sjukhusen.

Följde sin skötare

Älgarna visade aggressivt beteende endast mot barn och hundar, men följde snällt sin skötare som tränade den att dra slädar och kärror. De klövjades med upp till 100 kg på ryggen och rörde sig snabbt i skogsterräng. Älgen blev en god följeslagare vid krävande vildmarksexpeditioner.

På senare tid har Sverige fått ett 25-tal älgfarmer för turiständamål. Den första var Älgens Hus i Bjurholm i Västerbotten, som startade 1996. Farmen anlades efter rysk modell förmedlad av Leonid Baskin och har haft cirka 20 000 besökare årligen.