SLU-nyhet

Granbarkborrens framfart i en tid av klimatförändring

Publicerad: 27 mars 2024
En man bland träd. Foto.

Var och när angriper granbarkborren? Det och granens försvarsförmåga har Petter Öhrn undersökt i sin doktorsavhandling. ”Det är särskilt viktigt för skogsägare att hitta och ta bort angripna träd i juni”.

Klimatförändringarna har medfört omfattande torka och utbrott av barkborrar i de europeiska skogarna. Granbarkborren, som på latin heter Ips typographus, är en naturlig störningsfaktor i granskogar, men torkstress minskar trädens försvarsförmåga och gör dem mer mottagliga för barkborreangrepp. Den här skalbaggen är 5 mm lång och borrar sig in genom barken på granar där den förökar sig.

– Efter den extrema torkan 2018 som drabbade Sverige och stora delar av Europa angrep och dödade granbarkborren hundratals miljoner kubikmeter av gran, berättar Petter.

Att ta ut angripna träd innan den nya generationen lämnar träden är den bästa metoden för att minska antalet granbarkborrar. Därför är det viktigt att veta när granbarkborren angriper träd, och i vilken grad träden då kan försvara sig, för skogsbruket.

Barkborrarna anfaller när granen är som svagast

I sin doktorsavhandling visar Petter att granbarkborrens syskonkullar ofta anläggs då träden har sämst försvarsförmåga mot angrepp, nämligen då granen växter som mest i juni.

– Det gör det särskilt viktig för skogsägaren att hitta färska angrepp under den perioden. Mina forskning visar också att granens försvar försämras av torka och att det tar lång tid för granen att återhämta sig från en period med dålig vattentillgång. Torka under ett år ger även sämre försvar det följande året, säger Petter.

Granbarkborren tar hjälp av en svamp

Massangrepp, dvs många inborrningar under kort tid, möjliggörs av doftämnen som gör att barkborren kan övervinna försvaret även hos levande träd. När träden stressas av torka kan trädens motståndskraft minska och det behövs färre inborrningar för att döda trädet. Och att trädet är dött är nödvändigt för att granbarkborren ska kunna föröka sig i barken.  

För att undersöka barkborrarnas flygaktivitet under sommaren använde Petter fångstfällor med feromoner, doftämnen som lockar till sig granbarkborrarna. För att bestämma när de börjar flyga på våren tittade Petter även på angripna, fällda träd.

–  Sen undersökte jag granens försvarsförmåga mot angrepp genom att mäta tillväxten på en svamp som granbarkborren bär med sig. Vi sprutade in en odlingskultur av svampen i barken och hur mätte hur mycket svampen växt under olika perioder under säsongen. En stor tillväxt av svampen i ytterveden motsvarar ett lågt försvar mot granbarkborren, berättar Petter.

Barkborrarna flyger i slutet av april

Granbarkborren började flyga i slutet av april då en första kull anlades. Anläggning av en andra kull (syskonkull) började i slutet av maj.

– Av en fortsatt hög flygaktivitet senare under säsongen förstod vi att syskonkullar var vanliga. Den nya generationen började lämna de angripna träden i slutet av juni för att påbörja en andra generation.

En återhämtning från torkan 2018

Granens försvar var i genomsnitt lägre under juni än senare men varierade med både mängden nederbörd och lokala markfuktighetsförhållanden. Försvaret var bättre under 2021 än 2019, vilket tyder på en återhämtning efter den svåra torkan 2018.

I det rådande klimatet i södra Sverige är granens försvar som lägst under säsongen i juni, då angrepp från syskonkullsvärmande granbarkborrar är vanligast. Det gör att det under denna period är särskilt viktig för skogsbrukaren att identifiera färska angrepp.

– I den värld av klimatförändringar vi lever i är det avgörande med kunskap om tröskelvärden för både granbarkborrens utveckling och trädens torkstress för att vi ska kunna förutsäga allvarliga granbarkborreutbrott, avslutar Petter.

Petter Öhrn försvarar sin doktorsavhandling ”Carbon castles vs. beetle-fungus armies: phenology of the spruce bark beetle and Norway spruce resistance in times of climate change” 19 april i Uppsala.

Relaterade sidor: