Ny kunskap om den globala uppvärmningens effekter på tundrans kolutsläpp

I arktiska och alpina tundraekosystem finns stora reservoarer av kol i marken. När temperaturen ökar stimuleras kolutsläpp från marken till atmosfären. Men vi vet inte hur mycket kol och hur länge marken släpper ifrån sig kol vid stigande temperaturer.

För att ta reda på vad som driver variationerna i kolutsläppen analyserade forskarteamet, som leddes av Umeå universitet, en stor mängd data från uppvärmningsexperiment på 28 platser i arktisk och alpin tundra. Experimenten har pågått mellan 1 år och 25 år.

Kolutsläppen blev 30 procent större

För att simulera ett varmare klimat användes en slags kammare med öppen topp som ledde till en 1,4°C ökning av lufttemperaturen och en 0,4°C ökning av marktemperaturen.

– Uppvärmningen gjorde att kolutsläppet från marken ökade med 30 procent och effekten höll i sig i minst 25 år efter experimentens start! Att kolutsläppen inte har avtagit på 25 år är helt ny information. Det extra kolet som släpptes ut kom från både mikroberna i jorden och växterna, säger Jaanis Juhanson, en av författarna från SLU.

– Vi som deltog från SLU mätte biomassan av bakterier och svampar i marken för att testa om ökade kolutsläpp förklaras av fler mikrober. En sådan direkt effekt hittades inte, men nu undersöker vi de mikrobiella samhällen i relation till förändringar i markens kol- och kväve-omsättning när det blir varmare, säger Sara Hallin.